Konklusion

Studiens resultat visade att svenskhet diskursivt konstruerades och upprätthölls genom att flytande signifikanter inom svensk diskurs sattes i opposition till andra element, nämligen att “svenskar”, “svenskt” och ”Sverige” sattes i relation till “de andra”, “invandrare” och “invandrargrupper”. I de flesta fall så konstruerades och upprätthölls svensk diskurs genom att oppositionernas mot element som innefattade en negativ funktion. Genom att framhäva den svenska arbetsmarknaden i termer av moderna och samhällsutvecklande mekanismer så lyftes stora företag och enskilda förhållanden, som inte sällan lyftes fram som särpräglande unika för Sverige, på den svenska arbetsmarknaden fram som särskilt viktiga inom ramen för nationell diskurs. I detta avseende så konstruerades att inom ramen för det “svenska” så kännetecknades detta av hög sysselsättningsgrad, produktiva och välutbildade medborgare, jämställdhet samt de svenska företagens roll som bidragande faktor till samhällsutvecklingen och således för levnadsvillkoren i Sverige. I detta avseende så påvisades istället ekvivalenskedjorna en huvudsakligt positiv funktion i relation till “svenskt”. Studiens resultat visade således att svenskhet diskursivt konstruerades genom att dels oppositioneras mot element som innefattande en huvudsakligen negativ funktion vad anträffar framförallt kategorin svensk tillhörighet samt genom att huvudsakligen oppositioneras mot element som innefattande en positiv funktion vad anträffar framförallt kategorin svenska levnadsvillkor. Sammanfattningsvis så skedde betydelsetillskrivningen genom att svenskhet diskursivt konstruerades genom att flytande signifikanter oppositionerades mot element som innefattande en positiv funktion likväl som en negativ funktion. Eftersom att läromedel uttrycker ett visst innehåll på ett visst sätt så är det viktigt att uppmärksamma detta och vilka eventuella didaktiska impikationer det kan ha för undervisningen och således för elever och lärare. Kommer någonsin läromedel vara helt fria från värderingar och diskurser? Förmodligen inte. Det är därför kvalitativa studier som fokuserar på läromedlens innehåll är viktiga för att belysa aspekter som exempelvis hur språket konstruerar verkligheten och att detta har betydelse för hur olika saker kan uppfattas. Det har betydelse som exempelvis när vi studerar “vi och dem”-perspektivet i läromedel i en större kontext, eftersom att vi lever i ett Sverige som har en mångkulturell befolkning. Barn och ungdomar som går i svenska skolor har i en större utsträckning än tidigare, en annan etnisk bakgrund än den svenska. I undervisningen har fortfarande läroböcker viktig roll, och därför finns det en relevans att studera innehållet i dessa. Särskilt viktigt är detta då nationell diskurs kan bidra till gruppbildningsprocesser och identitetskonstruktioner och innehållet i läromedel kan således bidra

till detta, vilket i sin tur kan ha betydelse för den enskilde individen och hur denne definierar sig själv.

Avslutningsvis så kan förslag på vidare forskning vara att undersöka i större omfattning hur nationell diskurs såsom en svensk diskurs framställs i läromedel i samhällskunskap men även i andra ämnen. Eftersom ingen granskning av läromedel längre bedrivs, så anser vi att studier av läromedel och dess innehåll generellt är välkommen och eftersträvansvärd. Dessutom vore det intressant att se studier som exempelvis undersöker hur elever i svenska skolor uppfattar innehållet i läromedel utifrån hur liknande aspekter som denna studie har behandlat framställs.

Referenslista

Anderson, Benedict (1991). Imagined communities: reflections on the origin and spread of nationalism. London: Verso

Andolf, Göran (1972). Historien på gymnasiet: undervisning och läroböcker 1820-1965. Stockholm: Scandinavian university books.

Ammert, Niklas. (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Apple, Michael W & Linda K Christian-Smith (1991). The Politics of the Textbook. I: The Politics of the Textbook. New York & London: Routledge, s 1-21

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt. Metodbok i sammhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur

Blomstrand, Fredrik (2014) Svenskt näringsliv i klassrummet. En diskursstudie av sponsrade läromedel i samhällskunskap. Uppsala: Examensarbete, Uppsala universitet.

Bolander, Eva & Andreas Fojes 2015. Diskursanalys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockhokm: Liber AB, 90-113.

Boréus, Kristina 2011. Diskursanalys. I Göran Ahrne & Peter Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB

Bryman, Alan. 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. 2:3 uppl. Oxford: Oxford University Press Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur. Carlsson, Marie & Kerstin von Brömsen Carlsson (2011). Kritisk läsning av pedagogiska texter – en

introduktion I: Marie Carlsson och Kerstin von Brömssen (red.), Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar, Lund: Studentlitteratur, 15-46.

Carlson, Marie (2002) Svenska för invandrare - brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande inom sfi-undervisningen. (Göteborg studies in sociology Nr.13) Göteborg: Sociologiska institutionen.

Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk och jämställd. Om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1967-2007. Malmö studies in educational sciences no. 38. Doctoral dissertation in education. Malmö: Holmbergs.

Englund, Boel (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning. I: Skolverket: Läromedlens roll i skolan. Grundskolelärarnas val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Rapport 284. 2006, s 17-27

Esaisson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik Och Wängnerud, Lena. (2007).

Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Johansson, Helena (2006). Brist på manliga förebilder: dekonstruktion av en föreställning och dess praktik. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Johnsen, E. B. (1999). Laerebokkunskap. Införring i sjanger og bruk. Oslo: Tano Aschehoug. Johnsson Harrie, Anna (2009). Staten och läromedlen: en studie av den svenska statliga

förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Juhlin Svensson, Ann-Christine. (2000). Nya redskap för lärande. Studier av val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Stockholm: HLS Förlag.

Karlsson, Klas-Göran i Ammert, Niklas. (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (1985). Hegemony & socialist strategy. London: Verso. Mattlar, Jörgen. (2008) Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk

(1995-2005). Studia Didactica Upsaliensia 1. 215 pp. Uppsala.

Persson, Dan. (2005). Nationalism - högern och vänsterns tolkningar. Visby: Books on demand. Romare, Ewa, Selander, Staffan, Trotzig, Eva & Ullman, Annika. (1990). Rasism och

främlingsfientlighet i svenska läroböcker? Studier av den pedagogiska väven SPOV 9. Sundsvall/Härnösand: Institutet för pedagogisk textforskning.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket

SOU 2003:15 Selander, Staffan (2003). Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och kommunikation. En översikt över läromedel – perspektiv och forskning. I: Läromedel – specifikt. Bilaga 1. s 181-256.

SOU 2005: 41 Mattsson, Katarina (2005). Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Diskrimineringens andra ansikte – svenskhet och ”det vita västerländska. s 139-157.

Tingsten, Herbert (1969). Gud och fosterlandet - en studie av hundra års skolbokspropaganda. Stockholm: Nordstedts.

Winther Jørgensen, Marianne. & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Läromedel:

Almgren, Hans, Höjelid Stefan & Nilsson, Erik. (2011). Reflex 123 – Samhällskunskap för gymnasiet. Malmö: Gleerups utbildng AB.

Karlsson, Lars-Olof. (2011). Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet. Malmö: Gleerups utbildnings AB.

Rundblom, Gunilla & Berg, Leif. (2014). Vårt samhälle – Samhällskunskap 1,2 och 3. Stockholm: Liber AB.

West, Daniel & Hedengren, Uriel. (2013). Samhällskunskap 1,2, och 3. Stockholm: Liber AB.

Webbaserade källor:

Levén, Sören (2003). Lärares attityder till läromedel. Q-steps i Sverige AB.

http://www.fsl.se/pdf/FSL-enkattrapport.pfd (Hämtad 2016-04-04) Skolverket (2015) Hur väljs och kvalitetessäkras läromedel?

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-valjs-och-kvalitetssakras-laromedel-1.181769 (Hämtad 2016-04-).