4. EMPIRI
4.3 E KONOMERNA I FÖRVALTNINGARNA
Ekonomer har intervjuats från fem olika förvaltningar och dessa är Stadsbyggnadskontoret, Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Fritidsförvaltningen och Tekniska förvaltningen. Stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor som rör mark, exploatering, miljö och bygglov. (Luleå kommun, 2013)5. Socialförvaltningen arbetar med att handlägga ärenden gällande ekonomisk hjälp, vård och behandling av bland annat barn och ungdomar samt familjerådgivning (Luleå kommun, 2013)6. Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för kommunens barnomsorg och utbildning men även för skolskjuts och lokaler (Luleå kommun, 2013)7. Fritidsförvaltningens uppgift är att ge förutsättningar till en meningsfull fritid åt medborgarna i Luleå kommun med ett varierande utbud. De ska även stödja föreningars-, organisationers- och stiftelsers anläggningar och fritidsverksamheter genom att ge bidrag (Luleå kommun, 2013)8. Tekniska förvaltningen ansvarar bland annat för att samordna kommunens totala lokalbehov, behovet av gator, trafiksäkerhet samt avfallshantering och renhållning (Luleå kommun, 2013)9. Intervjuer har gjorts med sju ekonomer som arbetar i de olika förvaltningarna, se figur 4.
4.3.1 Ekonomernas profil
De flesta av ekonomerna i förvaltningarna har en akademisk utbildning inom ekonomi. Ekonom i förvaltning 1 har inte gått en ekonomiutbildning men hon har läst vissa ekonomi- och juridikkurser på Komvux och högskola. Många av ekonomerna i förvaltningarna upplever inte att det är något problem att ekonomiutbildningen i Sverige främst fokuserar på den privata sektorn, varav några av dessa tycker att det skulle gå att bredda ekonomiutbildningen genom att ta upp offentlig sektor i någon kurs eller som en inriktning. Ekonom/controller i förvaltning 2 pekar på att hon inte tänkt på kommunen som en potentiell arbetsgivare och poängterar “Man ska iallafall öppna upp för möjligheten att jobba inom offentlig sektor för det känner jag inte att jag riktigt var medveten om när jag gick in på ekonomprogrammet, att det behövdes så mycket ekonomer”.
De resterande ekonomerna tyckte att det var ett problem när de började arbeta i kommunen att utbildningen fokuserar på privat sektor. Ekonom/controller förvaltning 4 förklarar att hon inte kunde de politiska instanserna och hela den kedjan. ”Man var inte van med det här med nämnderna och alla de politiska beredningarna och sådant”. Ekonomichef i förvaltning 2 upplever också att det varit ett problem och pekar på utbildningens uppbyggnad, “Jag tror att man i utbildningen bortser från att det är en intressant verksamhet och mångfacetterad verksamhet, att det utgör en
De flesta ekonomerna i förvaltningarna anser att social kompetens är en viktig kvalifikation att ha som ekonom. Många tycker även att det är viktigt att ha kunskap om verksamheten och att vara pedagogisk, det vill säga kunna förklara ekonomi till icke-ekonomer. Några ekonomer nämner även att det är viktigt som ekonom att vara analytisk, lyhörd, noggrann och kunna se i ett större perspektiv. I nedanstående tabell 3 visas vilka kvalifikationer som ekonomerna i förvaltningarna anser är viktiga i deras roll som ekonom.
Tabell 3 Viktiga kvalifikationer enligt ekonomerna i förvaltningarna
Viktiga kvalifikationer enligt ekonomerna i förvaltningarna Social kompetens
Pedagogisk - förklara ekonomi för icke-ekonomer Kunskap om verksamheten
Analytisk Lyhörd Noggrann
Kunna se i ett större perspektiv
Grundläggande ekonomiska kvalifikationer Engagerad
Tekniskt intresse Inspirera
Strukturerad Flexibel
Intresse för siffror
4.3.2 Ekonomernas arbetsuppgifter
Ekonomerna i förvaltningar har många olika arbetsuppgifter som framgår av nedanstående tabell 4. Samtliga ekonomer arbetar med budgetering på något sätt och de flesta arbetar även med uppföljning. Många av ekonomerna är involverade i olika typer av projekt och utvecklingsarbeten.
Tabell 4 Arbetsuppgifter för ekonomerna i förvaltningarna Arbetsuppgifter för ekonomerna i förvaltningarna Budgetering
Uppföljning Projekt
Föredrar i nämnden Utvecklingsarbete Inköpssamordnare Bokslut
Personalansvar
Arbetar med styrkortet Prognostisering
Rapportering Planering Gör lathundar Systemhantering
Analyser
Arbetsmiljöfrågor
Supporta vid olika beräkningar Statistik
De flesta av ekonomerna i förvaltningarna arbetar främst med finansiell information men för många av dem kommer även den icke-finansiella informationen in i deras arbete. Några ekonomer anser att de arbetar lika mycket med både finansiell- och icke-finansiell information. Ekonomichef i förvaltning 2 beskriver informationen hon arbetar med så här “Mitt arbete handlar om att resurshushålla mot satta mål, att påverka hur alla i organisationen handlar. Att rapportera uppföljning av mål och föreslå åtgärder. Det handlar både om finansiell- och icke-finansiell information, tyngdpunkten ligger i att få ut mest verksamhet för pengarna och vägen dit kan se olika ut”.
För de flesta ekonomerna i förvaltningarna har deras arbetsuppgifter förändrats i form av att nya har tillkommit eller att fokus samt arbetssätt har förändrats. Vissa av arbetsuppgifterna som kommit till är till exempel att de är involverade i mer projekt, chefsfrågor och arbetar med styrkortet. Enhetschef/ekonomichef i förvaltning 3 berättar hur hennes arbetssätt har förändrats ”Nu är det mer som att man sitter vid en dator och kontrollerar mycket istället för att man kanske har gjort mer manuella saker. Nu är det mer att man tar ut rapporter, man analyserar, det är mycket sådant man gör och det är tack vare att man har fått verktyg som man kan använda för analys och sammanställningar”. Ekonom i förvaltning 3 konstaterar också att fokus förändras från det kamrala till mer verksamhetsorienterat, han uttrycker det så här “Ju mer vi som är lite yngre ekonomer och kanske inte är som den traditionella ekonomen, ju mer vi kommer in och flyttar fokus så kommer andra krav och det måste man anpassa sig mot. De traditionella ekonomerna måste slappna av lite och låta det här kunna växa och se till att vi får en bra effektiv styrning”.
De flesta ekonomerna i förvaltningarna tror att deras arbetsuppgifter kommer att förändras i framtiden. Några faktorer som kan påverka att arbetsuppgifterna förändras i framtiden är vilka medarbetare som arbetar i organisationen men också tekniken som kan bidra till nya arbetssätt. Ekonomerna tror att arbetsuppgifterna kommer att förändras på så sätt att de till exempel kommer arbeta mindre operativt, utvecklas som medarbetare och synas på andra forum samt att det blir mer controller- och konsultstuk på arbetsrollen. Ekonomichefen i förvaltning 2 anser inte att hon arbetar tillräckligt med strategiska frågor i sin chefsroll och poängterar “... jag hinner inte riktigt fullgöra mitt chefsuppdrag, då det har vuxit /.../ Jag måste vidta några måttosteg för att kunna minska den operativa delen”.
Bland ekonomerna i förvaltningarna är det delade meningar om teknikutvecklingen, den övervägande delen är nöjda med teknikutvecklingen och deras arbetsverktyg, dock menar ett fåtal ekonomer att tekniken skulle kunna utvecklas snabbare och att de ligger efter vad gäller teknikmöjligheter. Tekniken har bidragit med att de fått bättre verktyg, system samt arbetsredskap vilket underlättar deras arbete. Ekonom i förvaltning 3 uttrycker sig så här angående teknikutvecklingen inom kommunen
“Tekniken utvecklas inte så fort här kan man säga, jag tycker att vi ligger efter vad gäller teknikmöjligheter”. Enhetschef i förvaltning 5 uttrycker sig däremot så här angående tekniken, “Jag tycker att det är bra, jag är en liten tekniknörd så jag
försöker puscha lite. Vi använder iPads när vi har möten för att slippa papper, vi tankar mellan datorn och en padda och tar med oss den istället”.
4.3.3 Ekonomernas arbetssätt och kommunikation
De flesta ekonomerna arbetar både i team och individuellt och några arbetar främst individuellt. Ekonom i förvaltning 1 berättar att hon skulle vilja arbeta mer i team än vad de lyckas med, “man har olika styrkor /.../ det är A och O att få ett bra team”. De flesta ekonomerna i förvaltningar arbetar nära chefer varav några sitter med i ledningsgruppen. Endast ett fåtal ekonomer kommer i kontakt med kommunstyrelsen och då kan det vara att de håller föredrag. De flesta ekonomerna i förvaltningarna anser att det är en stor del av deras arbetstid som går ut på att kommunicera med andra människor. Ekonomerna i förvaltningarna kommunicerar mest med andra ekonomer i förvaltningarna och sina närmaste chefer men även med cheferna ute i verksamheten, några kommunicerar även med ekonomerna som arbetar centralt.
Samtliga ekonomer i förvaltningarna utgår från medborgarnas preferenser i sitt arbete dock vissa mer än andra. Ekonomerna utgår från medborgarnas preferenser till exempel genom att följa de beslutade målen politikerna har fattat, synpunkter från medborgarna, tänka på Luleå kommun som helhet och det som är bäst för medborgarna samt tänka på hur de skriver dokument som riktar sig till medborgarna som till exempel årsredovisningen. Ekonom förvaltning 1 värnar om medborgarna och uttrycker det på det här sättet “... jag vill att varje använd skattekrona är använd på rätt sätt och ställe /.../ jag menar att finnas med i den styrning så att de skattemedel vi har de ska vara till för de personer som ska ha det. Det arbetet vill jag finnas med i så att vi inte stjäl skattepengar och använder dem på fel ställe”.
Ingen av ekonomerna i förvaltningarna anser att de hanterar motstridiga intressen mellan medborgarna men några anser att de blir indirekt påverkade till exempel då ett fattat beslut får ekonomiska konsekvenser. Enhetschef/Ekonomichef i förvaltning 3 förklarar att hon indirekt blir påverkad på detta sätt, “... indirekt blir man ju berörd genom att jag sitter i ledningsgruppen. Vi har väldigt mycket medborgarförslag som vi får hantera men jag har oftast ingen direktkontakt med medborgarna“.
Ekonom/controller i förvaltning 2 förklarar att det inte är ekonomerna som hanterar motstridiga intressen “Vi kan ju tillhandahålla beslutsunderlag men det är inte vi som fattar besluten inte. Det är viktigt att dra en gräns där, vi förbereder underlag och sen får kloka politiker fatta besluten utifrån de underlagen”.
Samtliga ekonomer i förvaltningarna anser att de har god kunskap om verksamheten och att det hjälper dem i sitt arbete. Ekonom/controller i förvaltning 4 anser att god kunskap om kommunens verksamhet hjälper henne i hennes arbete “... man vet hur strömmarna går, vilka saker som ska diarieföras och vilka saker som måste tas politiskt”, hon poängterar att god kunskap även hjälper henne i arbetet på den egna verksamheten i förvaltningen.Ekonom i förvaltning 1 uttrycker det så här angående god kunskap om verksamheten, “... man vet ju att det finns en bakgrund till alla siffror och den är väldigt viktig för att tidigt kunna se och värdera trender. Viktigt i arbetet i att ta fram underlag för framtida ändringar. Kan man inte det har man en massa ekonomiska information som saknar värde”. De flesta ekonomerna i förvaltningarna vill ha mer kunskap om verksamheten och påpekar att de kan få det genom att ha ett genuint intresse, träffa de ute i verksamheterna, genom utbildningar och att vara ödmjuk inför uppgiften.
4.3.4 Ekonomernas olika roller
Många av ekonomerna i förvaltningarna har svårt att placera sig in i endast en roll i Olve (1988) och Paulssons (2012) modell då de tycker att de har olika delar från olika roller. Den roll som de flesta ekonomerna anser att de är mest lik var coachen och många anser även att de är lik analytikern. Några få ekonomer anser att de är lik pedagogen eller den traditionella ekonomen. Enhetschef/ekonomichef i förvaltning 3 anser att hon är mest lik coachen, hon berättar att hon känner sig som en lagledare.
”Man ska få alla med, jag är ju väldigt mycket för utveckling och vill hitta så att det underlättar för verksamheterna att följa upp sin ekonomi. Jag är ju mycket för att jobba för sådana saker och därför känner jag att man är ju som lite här (coachen) och försöker peppa dem och tycka att vi måste utvecklas och hitta nya sätt att jobba på, så jag är nog där”.
Ekonom/controller i förvaltning 2 tycker att hon passar in i flera roller samtidigt “Jag är nog lite av varje faktiskt, 33 % av de där tre (den traditionella ekonomen, coachen och pedagogen) /.../ Kanske inte så mycket analytikern om det handlar om omvärldsbevakning och så för dit har jag inte kommit än, i alla fall inte i den här rollen, men det var en del i min förra roll”.
Enhetschef i förvaltning 5 berättar att han rör sig bland alla utom den traditionella ekonomen, han är en blandning av de tre andra men mest analytikern just nu, ”Den traditionella ekonomen känns bara tråkigt, jag vill inte sitta och titta på gamla grejer utan jag vill jobba framåt. Just nu kanske jag är analytikern men det florerar väldigt mycket”.