P YRAMID  ÖVER  EKONOMENS  FEM  OLIKA  ROLLER

Här analyseras empirin utifrån studiens egna analysmodell som tidigare beskrivits i teorin, se figur 3. Detta för att i kombination med analysens första del kunna besvara studiens syfte till fullo.

5.2.1  Ledaren

Som Ledaren har tre chefer identifierats och dessa är Redovisningschefen centralt, Ekonomichef i förvaltning 2 och Enhetschef/ekonomichef i förvaltning 3. Alla dessa har gemensamt att de ska agera som ledare och att de har personal som de ansvarar över. Redovisningschefen är en av två chefer centralt, han arbetar med det verkställande organet i kommunen det vill säga kommunstyrelsen men även med Luleå kommunföretag AB samt kommunchefen. Både Ekonomichef i förvaltning 2 och Enhetschef/ekonomichef i förvaltning 3 sitter med i ledningsgruppen samt föredrar någon enstaka gång i Kommunstyrelsen. Detta är överensstämmande med Ledaren då denne ska arbeta med eller komma i kontakt den högsta ledningen i organisationen. Ledaren är delaktig i förändringsarbeten och strävar efter att utveckla verksamheten, dessa tre chefer är alla mycket för utveckling, de stöttar och peppar medarbetare för att alla ska bidra till att organisationen ska kunna utvecklas framåt. I

och med att Ledaren ska fördela arbete, utveckla verksamheten och ha det övergripande ansvaret så påverkar de andras tänkande då de måste få övriga medarbetare delaktiga för att kunna förverkliga strategier och uppsatta mål.

Samtliga av dessa chefer arbetar främst med finansiell information men de arbetar även en hel del med icke-finansiell information. Det är inte klassiska- eller löpande ekonomiuppgifter som tar upp deras arbetstid utan det har ett mer övergripande ansvar för uppgifterna. Alla dessa chefer har även gemensamt att det är en stor del av deras arbetstid som går ut på att kommunicera med andra, de sitter även mycket i möten. Samtliga chefer anser att de har god kunskap om verksamheten och att det hjälper dem i deras arbete, det är viktigt som ledare att ha god kunskap om verksamheten för att kunna arbeta på en strategisk nivå och få förtroende från övriga anställda.

Ledaren anses vara på den högsta nivån av alla ekonomer i kommunen, det vill säga den strategiska nivån. På den strategiska nivån utvecklas strategier, visioner och mål (Anthony & Govindarajan, 2007) och dessa chefer är mycket för att utveckla verksamheten, fördela arbetsuppgifter, ställa frågor om varför det ser ut som det gör och varför det blev så, peka på saker som är viktigast och ge medarbetarna hjälp för att nå målen. De anses arbeta på den strategiska nivån då de i de i deras roll som chef har personalfrågor och styrning samt att de ska ge uppdrag eller fördela arbete. Om de arbetade operativt eller taktiskt hade de mer själva utfört ekonomiuppgifterna, nu exempelvis gör de inte hela bokslut utan de har ansvaret att sy ihop och fixa det sista eller göra en del som är lite svårare. Av cheferna från förvaltningarna kan ses att de från de största förvaltningarna anses arbeta på en strategisk nivå. Kommunstyrelsen har tjänstemän till sin hjälp som arbetar centralt och därför är det logiskt att Redovisningschefen centralt bör arbeta på den strategiska nivån.

Individuella faktorer påverkar också vilken typ av roll ekonomen antar, studier inom privat sektor visar att en av de faktorer som främst påverkar ekonomens roll är denne själv i form av attityd och personlighet (Byrne & Pierce, 2007). Samtliga av dessa chefer har akademisk utbildning och en lång erfarenhet av att arbeta inom kommunen.

Utifrån de kvalifikationer cheferna nämner är viktiga i rollen som ekonom kan ses att förutom kvalifikationer som alla ekonomer ska ha så nämner de även sådana som en ledare bör ha i sitt arbete. Kvalifikationer som nämns är exempelvis att vara villig att se förändringar och utveckla verksamheten, stötta verksamheten, ha kunskap om verksamheten, kunna inspirera och ha social kompetens.

5.2.2  Analyseraren

Ekonom/controller 1 centralt, Ekonom/controller 2 centralt och Controller i kommunalt bolag 1 kan sägas likna Analyseraren. Alla dessa ekonomer har gemensamt att de benämner sig själva som controllers och därför ska deras arbete inte vara som Bean-countern, enligt dem själva. Båda ekonomerna centralt har titeln som Ekonom/controller och detta eftersom de tidigare har varit mer som en traditionell ekonom men nu har de gått mot att ha rollen som en controller. Alla ekonomerna arbetar nära chefer och även ledning. Ekonomerna centralt arbetar tillsammans med det verkställande organet för hela kommunen medan Controller i kommunalt bolag 1 endast arbetar med ledningen i sitt bolag. Ekonom/controller 1 centralt arbetar exempelvis med kommunstyrelsen och Luleå kommun företag AB.

Ekonom/controller 2 centralt arbetar med politikerna i budgetutskottet och båda dessa ekonomer gör vissa uppdrag åt kommunchefen.

Ekonomerna arbetar främst med finansiell information men även med icke-finansiell information. Analyserarens roll är mer att analysera och omvärldsbevaka än att påverka andras tänkande, vilket stämmer överens med vad ekonomerna i Luleå kommun gör eftersom de förbereder underlag till chefer och/eller ledning och då omvärldsbevakar de. När ekonomerna omvärldsbevakar så gör de detta för att analysera och förstå varför det gått som det gjort, var de är nu och vilka omvärldsfaktorer som påverkar dem de närmsta åren. Ekonom/controller 1 centralt är exempelvis projektledare för kommunens årsredovisning och ska förbereda underlagen till kommunstyrelsen och finnas tillgänglig när årsredovisningen ska upp till beslut. Ekonom/controller 2 är exempelvis ansvarig för budgetprocessen och förbereder underlag då beslut ska tas. Controller i kommunalt bolag 1 tittar mycket framåt när hon omvärldsbevakar, det kan vara arbetsuppgifter som exempelvis budgetering eller prognoser. Alla ekonomerna anser att de har god kunskap om verksamheten vilket är optimalt för Analyseraren för att kunna analysera och tolka men även för att kunna förstå verksamheten som ligger bakom siffrorna.

Analyseraren anses arbeta på den taktiska nivån eftersom de arbetar nära chefer och ledning och förbereder underlag till dem och är därmed indirekt med och påverkar besluten. De ser till att genomföra strategier, förverkliga visioner och mål som beslutats av de på den strategiska nivån (Anthony & Govindarajan, 2007). Om de inte hade arbetat nära chefer och ledningen hade de inte kunnat arbeta på den taktiska nivån och därmed bryta ner det som bestämts på den strategiska nivån till den operativa nivån. Ekonomerna på den taktiska nivån arbetar inte löpande med uppgifter på samma sätt som de på den operativa nivån. De utför dock mer praktiskt arbetsuppgifter och har sina utvalda ansvarsområden jämfört med ekonomerna på den strategiska nivån som mer har det övergripande ansvaret. De ekonomer som arbetar på den taktiska nivån arbetar centralt och i ett kommunalt bolag, samtliga har controller som en del av deras titel. Samtliga av dessa ekonomer har akademisk utbildning och har arbetat en lång tid inom kommunen. Utifrån de kvalifikationer ekonomerna nämner är centrala i deras roll som ekonom kan några främst rikta sig till Analyseraren, vilka är att en ekonom ska vara analytisk och noggrann. Ekonomens bakgrund och de kvalifikationer de nämner är individuella faktorer som påverkar ekonomens roll (Byrne & Pierce, 2007).

5.2.3  Påverkaren

Som Påverkaren har tre chefer och en ekonom identifierats, dessa är Enhetschef i förvaltning 5, Ekonomichef i kommunalt bolag 2, Ekonomichef i kommunalt bolag 3 och Ekonom i förvaltning 3. Cheferna styr ekonomiavdelningen men jämfört med cheferna på strategisk nivå utför de mer praktiskt arbetsuppgifterna istället för att fördela ut arbetsuppgifter till någon annan, men i likhet med de på strategisk nivå har de ändå det övergripande ansvaret samt personalansvar. Det är en ekonom i förvaltningarna som sticker ut ur mängden då han har så pass varierande arbetsområden, det är därför svårt att placera in honom i endast en roll och en nivå av styrning. Han själv uttrycker sig så här över sin arbetsroll ”… jag känner mig splittrad i mina arbetsuppgifter, det är väldigt brett”. Ekonom i förvaltning 3 är främst Påverkaren då han har en roll där han är med och styr men han har även en liten del från stödjaren eftersom han håller utbildningar, dock har de handlat mycket om hur

chefer följer upp och styr sin verksamhet så detta är kopplat till rollen som Påverkaren. Den information ekonomerna arbetar med är både finansiell- och icke finansiell information. En grupp arbetar lika mycket med båda och den andra främst med finansiell- men även med icke finansiell information, vilket överensstämmer med Påverkaren då denne arbetar med både finansiell- och icke finansiell information.

Samtliga ekonomer som har rollen som påverkaren anser att de har god kunskap om verksamheten och att det hjälper dem i deras arbete. Samtliga arbetar nära chefer och ledning, vilket är viktigt för Påverkaren i dennes arbetsroll. Ekonomicheferna i de kommunala bolagen och Enhetschefen i förvaltning 5 sitter med i ledningsgruppen och Ekonomen i förvaltning 3 arbetar mycket med sina egna chefer men även med cheferna ute i verksamheterna samtidigt som han presenterar saker i nämnden. Ingen av dessa ekonomer kommer i kontakt med det verkställande organet i Luleå kommun eller Luleå kommun företag AB.

Påverkaren anses arbeta på den taktiska nivån eftersom de är med och styr och påverkar andras tänkande, de arbetar även nära chefer och ledning. Cheferna och ekonomen på den taktiska nivån ser till att genomföra strategier, förverkliga visioner och mål som satts upp av de som arbetar på den strategiska nivån (Anthony &

Govindarajan, 2007), därför är det bland annat viktigt med kunskap om kommunens verksamhet. Samtliga ekonomer på den taktiska nivån arbetar inte löpande med uppgifter på samma sätt som de på den operativa nivån, dock utför de mer praktiskt arbetsuppgifter jämfört med ekonomerna på den strategiska nivån. Samtliga ekonomer som har rollen som Påverkaren och arbetar på en taktiskt nivå är antingen chefer i de kommunala bolagen eller förvaltningarna samt ekonom i en förvaltning.

De flesta ekonomerna anser att det är en stor del av deras arbetstid som går ut på att kommunicera med andra vilket är naturligt då de ska påverka andras tänkande.

Ekonomichef i kommunalt bolag 2 anser däremot att det är en mindre del som går ut på att kommunicera med andra och att en ekonom ska trivas med att arbeta ensam, därför skiljer han sig lite från de övriga ekonomerna. Ekonomichef i kommunalt bolag 2 har inte akademisk utbildning men har betydligt längre erfarenhet av att arbeta inom kommunens verksamhet än de övriga. Detta kan kopplas till individuella faktorer som påverkar ekonomens roll då det tyder på att hans personlighet och bakgrund påverkar rollen som ekonomichef (Byrne & Pierce, 2007). Ekonomichef i kommunalt bolag 3, Enhetschef i förvaltning 5 och Ekonom i förvaltning 3 har alla akademisk utbildning och flera års erfarenhet av att arbeta inom kommunen. Påverkaren ska påverka andras tänkande och vissa av de kvalifikationer de nämner stämmer in i den rollen, vilka är att kunna se i ett större perspektiv, ha social kompetens, förstå verksamheten och vara pedagogisk.

5.2.4  Bean-­‐countern

De som har identifierats som Bean-countern är Ekonom centralt och Ekonom/controller i förvaltning 4. Ekonomerna arbetar på en operativ nivå med löpande och traditionella ekonomiuppgifter såsom bokföring, uppföljning och analyser. Bean-countern ska analysera istället för att påverka andras tänkande och det stämmer överens med vad de traditionella ekonomerna gör i Luleå kommun. De arbetar i huvudsak med finansiell information som är av historisk karaktär och de svarar därmed endast på det formella informationsbehovet. Ekonomerna tror att deras

arbetsuppgifter kommer att förändras men endast i mindre drag och att de fortfarande kommer ha kvar sina huvuduppgifter.

Ekonomerna som liknar Bean-countern kommunicerar främst med de på sin avdelning och det är inte en stor del av deras arbetstid som går ut på att kommunicera med andra människor. En Bean-counter har knappt kontakt med chefer eller ledning vilket inte är överensstämmande med ekonomerna i kommunen då de ändå kommunicerar med sin egen chef på avdelningen men dock inte med ledningen.

Ekonom/controller i förvaltning 4 förklarar att hon arbetar med chefer i vissa sammanhang men hon hoppas och tror att hon kommer kunna arbeta närmare dem i framtiden genom att delta i andra utvecklingsprojekt i verksamheten. Något som är typiskt för Bean-countern är att de främst arbetar individuellt vilket även är fallet för dessa ekonomer då de har arbetsuppgifter som bäst lämpar sig att utföras individuellt.

Ekonomerna anser att de har god kunskap om verksamheten dock vill båda ha mer.

Ekonom/controller i förvaltning 4 vet hur det fungerar politiskt men hon kan inte så mycket om processerna på deras förvaltning och Ekonom centralt menar att han idag har god kunskap på central nivå. God kunskap om verksamheten är inte lika viktigt för Bean-countern som det är för de ekonomer som arbetar på de högre nivåerna eftersom de på den operativa nivån ser till så att saker, som bestämts på de högre nivåerna, blir utförda på rätt sätt (Anthony & Govindarajan, 2007). De ekonomer som anses vara Bean-countern anses arbeta på den operativa nivån eftersom de endast arbetar med traditionella och löpande ekonomiuppgifter, finansiell information och de arbetar inte med både chefer och ledning, därför kan de inte arbeta på en högre och mer avancerad nivå av styrning. De ekonomer som arbetar på en operativ nivå arbetar centralt eller i en förvaltning. Individuella faktorer påverkar ekonomens roll (Byrne &

Pierce, 2007), både Ekonom centralt och Ekonom/controller i förvaltning 4 har akademisk utbildning och några eller flera års erfarenhet av att arbeta inom kommunen. Utifrån de kvalifikationer ekonomerna nämner är centrala i deras roll som ekonom riktar sig några främst till Bean-countern. Dessa är att en ekonom bör ha ett intresse för siffror, detaljsinne, vara noggrann och analytisk.

5.2.5  Stödjaren det ekonomiska området, dessa träffar hon löpande för att finnas som stöd åt dem i deras arbete i att styra och leda sina verksamheter. Ekonom/controller i förvaltning 2 arbetar mycket med att stötta chefer ute i verksamheten, främst i budgetarbetet och har gruppvis dragningar för cheferna om vad de ska tänka på när de lägger sin budget, hon har även utbildningar riktade till cheferna i nämnden avseende budget- och prognosarbete. Det är ganska naturligt att båda ekonomerna har gemensamt att de kommunicerar främst med cheferna ute i verksamheten och att kommunikation är en stor del av deras arbetstid.

Något som är typiskt för Stödjaren är att den arbetar med finansiell information vilket stämmer överens med dessa ekonomer i Luleå kommun. Jämfört med den Bean-countern som också arbetar på den operativa nivån är det viktigt att Stödjaren har god

kunskap om verksamheten för att kunna få förtroende från cheferna ute i verksamheten eftersom de har ett nära samarbete med dem. Båda dessa ekonomer nämner att de har god kunskap om verksamheten och att det hjälper dem i deras arbete då det finns en bakgrund till alla siffror.

Stödjaren anses arbeta på den operativa nivån eftersom deras fokus är att främst arbeta med chefer ute i verksamheterna men Ekonom/controller i förvaltning 2 arbetar även med att utbilda ledningen i nämnden. Den informationen de arbetar med är i huvudsak finansiell och därför kan dessa ekonomer inte arbeta på en högre nivå av styrning där den icke-finansiella informationen även ska finnas med i större utsträckning. På den operativa nivån förvandlas strategier, visioner och mål till delmål i organisationen och med hjälp av styrning ska arbetsuppgifterna bli utförda på rätt sätt (Anthony & Govindarajan, 2007). Dessa ekonomer arbetar med att stötta cheferna ute i verksamheterna och ser då till att arbetsuppgifterna blir utföra på rätt sätt med deras inflytande. Det är ekonomer som arbetar i en förvaltning som anses vara Stödjaren, dessa tillhör de större förvaltningarna och därför kan det tänkas att det behövs ekonomer som har som fokus att styra cheferna i verksamheterna i rätt riktning. Den ena ekonomen har akademisk utbildning och har arbetat i flera år inom kommunen medan den andra har läst några kurser inom ekonomi och har lång erfarenhet av att arbeta inom kommunen. Enligt dessa ekonomer bör en ekonom ha social kompetens, vara pedagogisk och engagerad vilket kan kopplas till rollen som Stödjaren. Bakgrund och personlighet är individuella faktorer som påverkar ekonomens roll (Byrne & Pierce, 2007).

5.2.6  Interna  faktorer

Interna faktorer som påverkar ekonomens roll är till exempel styrning, affärsmässig verksamhet, kultur, företagsstruktur, storlek, läge och teknik (Byrne & Pierce, 2007).

Kommunen är en politiskt styrd organisation och en del av den offentliga sektorn.

Kommunen skiljer sig från den privata sektorn då exempelvis beslutsvägarna är längre då politikerna ska fatta besluten som rör kommunen och medborgarna samt att alla handlingar är offentliga. Ekonomerna i kommunen är inte på samma sätt med och fattar beslut som de till exempel kan göra i ett privat företag utan i kommunen är det politikerna som tar besluten med hjälp av underlagen från ekonomerna. Sedan om en ekonom i kommunen har något förslag på en förändring eller förbättring så kan de ta tid innan de får klartecken då det är politiken som styr. Politikerna styr inte lika hårt i de kommunala bolagen då de är en hybrid och där kan beslut fattas av bolagen själva men med vissa riktlinjer från politiken. Detta visar att det är olika förutsättningar för ekonomerna i de olika kommunala kontexterna.

Kommunen finansierar sin verksamhet genom skattemedel från medborgarna, de är inte vinstdrivande utan strävar efter att göra det bästa för medborgarna och att pengarna ska gå till de ändamål som politikerna beslutat. Detta betyder att ekonomerna på kommunen inte kan bestämma att höja exempelvis skatterna för att öka intäkterna utan de får försöka disponera pengarna de har tillhands på bästa sätt efter vad politikerna beslutat. De kommunala bolagen är en hybrid och är vinstdrivande samtidigt som de har andra intressen att värna om än sina egna och då kan de exempelvis inte höja priserna för tjänsterna hur de vill. De finansieras till viss del från bidrag av kommunen men till största del från den verksamhet de bedriver.

Ekonomerna i de kommunala bolagen kan inte tänka på samma sätt som ekonomerna i kommunen eftersom de även måste tänka på företagets bästa och inte endast på

medborgarna, det är viktigt att bolaget fortlever och går med vinst. Det blir en liten annorlunda kultur mellan ekonomerna i de kommunala bolagen och de i förvaltningarna samt centralt då de har olika fokus eftersom de har olika mål med vad de vill uppnå med deras arbete.

Luleå kommun är decentraliserade vilket innebär att alla ekonomer inte sitter centralt.

Ekonomerna är förutom centralt utspridda i alla förvaltningar och kommunala bolag och därmed kommer ekonomerna närmare de olika verksamheterna än om alla hade suttit centralt. Ekonomerna centralt har en annan arbetsfunktion än förvaltningarna och de kommunala bolagen, deras uppgift är mer att fungera som en servicefunktion till politikerna, förvaltningarna och bolagen och därför är det passande att de arbetar centralt i organisationen. Kommunens storlek kan vara en faktor som påverkar vilken roll ekonomen har då det arbetar olika många ekonomer beroende på kommunens storlek. Ekonomens roll kan skilja sig åt mer i en större kommun än i en mindre kommun eftersom det arbetar fler ekonomer i en större kommun och de måste därmed ha olika roller. Tekniken är en faktor som påverkar ekonomens roll då system och arbetsredskap styr ekonomens arbetssätt och tekniken kan frigöra tid till annat. I Luleå kommun är inte samtliga ekonomer nöjda med teknikutvecklingen vilket tyder på att kommunen har en del att utveckla för att ekonomerna ska få de system och arbetsredskap de efterfrågar i deras arbete.

5.2.7  Externa  faktorer

Externa faktorer är sådana som ekonomen själv inte kan påverka men dessa påverkar ändå ekonomens roll, externa faktorer är till exempel ägarskap, omgivningen och regelverk (Byrne & Pierce, 2007). Kommunen är en del av den offentliga sektorn och har inte en eller flera ägare som i ett privat företag utan det är medborgarna i kommunen som röstar fram vilka politiker som ska ta besluten rörande kommunen, alltså ägs kommunen kollektivt av medborgarna. De kommunala bolagen är aktiebolag och de bolag som har inkluderats i studien ägs till 100 % av Luleå kommun. Ägare i ett privat företag vill att bolaget ska gå med vinst medan politikerna i kommunen vill fördela skattemedlen på de mest optimala sätten i kommunen och därför är fokuset ett annat. Ekonomerna kan inte påverka ägarskapet utan de måste arbeta efter de mål som organisationen har och i kommunen måste de arbeta efter vad politikerna beslutat. Dock är de indirekt med och påverkar besluten politikerna fattar utifrån beslutsunderlag ekonomerna förser dem med, detta i enlighet med Paulsson

Externa faktorer är sådana som ekonomen själv inte kan påverka men dessa påverkar ändå ekonomens roll, externa faktorer är till exempel ägarskap, omgivningen och regelverk (Byrne & Pierce, 2007). Kommunen är en del av den offentliga sektorn och har inte en eller flera ägare som i ett privat företag utan det är medborgarna i kommunen som röstar fram vilka politiker som ska ta besluten rörande kommunen, alltså ägs kommunen kollektivt av medborgarna. De kommunala bolagen är aktiebolag och de bolag som har inkluderats i studien ägs till 100 % av Luleå kommun. Ägare i ett privat företag vill att bolaget ska gå med vinst medan politikerna i kommunen vill fördela skattemedlen på de mest optimala sätten i kommunen och därför är fokuset ett annat. Ekonomerna kan inte påverka ägarskapet utan de måste arbeta efter de mål som organisationen har och i kommunen måste de arbeta efter vad politikerna beslutat. Dock är de indirekt med och påverkar besluten politikerna fattar utifrån beslutsunderlag ekonomerna förser dem med, detta i enlighet med Paulsson