Ekonomens roll i kommunal sektor: En fallstudie inom Luleå kommun

(1)

EXAMENSARBETE

Ekonomens roll i kommunal sektor

En fallstudie inom Luleå kommun

Sofia Ekström Elisabeth Innala

2013

Civilekonomexamen Civilekonom

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

(2)

Förord

Detta examensarbete har utförts under vårterminen 2013 och är ett avslutande moment i vår civilekonomutbildning med inriktning mot redovisning och styrning på Luleå Tekniska Universitet. Vi vill tacka Luleå kommun och de ekonomer som ställt upp och tillhandahållit oss information till studien, utan ert deltagande hade examensarbetet inte gått att genomföra.

Vi vill även tacka och visa vår uppskattning till vår handledare Monika Kurkkio för all hjälp och alla goda råd som vi fått under examensarbetets gång. Ett stort tack riktas även till våra opponenter som bidragit med värdefulla synpunkter och konstruktiv kritik under resans gång.

Luleå 2013-05-29

_____________________ _____________________

Sofia Ekström Elisabeth Innala

(3)

Sammanfattning

Ekonomprofessionen genomgår ofta förändringar och därför är det naturligt att ekonomens roll förändras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en så kallad bean- counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har därmed börjat anta rollen som en affärspartner. Offentliga verksamheter såsom stat, kommun och landsting är stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhällsekonomi. Ekonomen har därmed en viktig roll inom den offentliga sektorn då deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlägga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssätt för att därigenom kunna öka förståelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn. Ekonomens roll i den kommunala sektorn kan skilja sig åt då de arbetar i olika kommunala kontexter, det vill säga centralt, i förvaltningar eller i kommunala bolag och kan därmed ha olika arbetsområden och funktioner. Därför är det även primärt att studera vilka ekonomernas roller är beroende på vilken kommunal kontext de arbetar inom, vilket är studiens delsyfte. För att besvara studiens syfte och få en förståelse över ekonomens roll genomfördes kvalitativa intervjuer med ekonomer i de olika kommunala kontexterna. Studiens resultat har analyserats mot den teoretiska referensramen om ekonomens roll och arbetsuppgifter men även en modell har utvecklats för att kunna skapa en förståelse över ekonomernas roller inom den kommunala sektorn. Studiens resultat visar att fem olika ekonomroller identifieras och att ekonomerna arbetar på de tre olika nivåerna av styrning. Arbetsuppgifterna och arbetssättet skiljer sig åt bland ekonomerna, vissa analyserar mer i sitt arbete medan andra mer påverkar andras tänkande. De flesta ekonomerna har en roll som mer liknar en affärspartner och därför tyder det på att ekonomernas roll inom den kommunala sektorn har utvidgats till en affärspartner. Ekonomernas roller och arbetsuppgifter mellan de olika kommunala kontexterna skiljer sig åt på det sättet att ekonomerna centralt har rollen av en mer analyserande karaktär medan ekonomerna i förvaltningarna har rollen att påverka andras tänkande. Ekonomerna i de kommunala bolagen har däremot rollen att både analysera och påverka andras tänkande.

Nyckelord: ekonom roll/arbetsuppgifter, controller, bean-counter, affärspartner, ekonom offentlig sektor/kommun, NPM

(4)

Abstract

The economics profession often undergo changes and it is therefore natural that the role of the economist changes over time. The economist has previously been known as a bean-counter but over time has evolved to be more involved in the organization and thus have begun to adopt the role of a business partner. Public organizations such as state, municipality and county council are large organizations that play an important role in the Swedish national economy. The economist therefore has an important role in the public sector since their activities concern all citizens. This study was conducted in a municipal sector and aims to identify different types of economists’ tasks and working methods in order to be able to increase the understanding regarding the role of the economists in the municipal sector. The role of the economist in the municipal sector may differ since they work in different municipal contexts, which is centrally, in departments or in municipal owned companies and thus have different work areas and functions. Therefore it is primarily to study which the economists’ roles are depending on which municipal context they work in, that is the study’s subsidiary aim. To answer the aim of the study and gain an understanding of the role of the economist several qualitative interviews were conducted with economists in the various municipal contexts. The results of the study have been analysed against the theoretical framework of the economist’s role and tasks but also a model has been developed to create an understanding of economists’

roles in the municipal sector. The results of the study shows that five different roles are identified and that the economists work on the three levels of governance. The tasks and working methods differ among the economists, some analyses more in their work while other influence others’ thinking. The majority of the economists have a role that is more similar to a business partner, it therefore indicates that the role of the economists’ in the municipal sector has expanded to a business partner. The economists’ roles and tasks among the various municipal organizations differ in the way that the economist centrally have the role of a more analytical nature while the economists in the departments have the role to influence others’ thinking. The economists in the municipal owned companies have by contrast the role of both analysing and influencing others’ thinking.

Keywords: management accountant role/work, controller, bean-counter, business partner, management accountant public sector/municipality, NPM

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 1

1.1 PROBLEMDISKUSSION ... 1

1.2 SYFTE ... 3

2. TEORETISK REFERENSRAM ... 4

2.1 EKONOMENS ROLL ... 4

2.1.1 Ekonomens roll som bean-‐counter eller affärspartner ... 4

2.1.2 Ekonomens roll från 1980-‐talet och framåt ... 5

2.1.3 Ekonomens kvalifikationer ... 7

2.1.4 Faktorer som påverkar ekonomens roll ... 7

2.1.5 Viktiga aspekter för att kunna bli en affärspartner ... 8

2.2 MODELLER ÖVER EKONOMENS ROLLER ... 9

2.2.1 Matris över ekonomens olika roller ... 10

2.2.2 Fem dimensioner av ekonomens olika roller ... 11

2.3 ANALYSMODELL ... 12

3. METOD ... 15

3.1 FORSKNINGSANSATS ... 15

3.2 UNDERSÖKNINGSMETOD ... 15

3.3 VAL AV FALL ... 16

3.3.1 Urval ... 16

3.4 DATAINSAMLING ... 17

3.4.1 Litteraturstudie ... 17

3.4.2 Intervjuer ... 17

3.4.3 Sammanställning av empiri ... 18

3.4.4 Analysprocess ... 18

3.5 STUDIENS TROVÄRDIGHET ... 19

3.6 KÄLLKRITIK ... 19

4. EMPIRI ... 21

4.1 LULEÅ KOMMUN ... 21

4.2 EKONOMERNA CENTRALT ... 21

4.2.1 Ekonomernas profil ... 21

4.2.2 Ekonomernas arbetsuppgifter ... 22

4.2.3 Ekonomernas arbetssätt och kommunikation ... 23

4.2.4 Ekonomernas olika roller ... 24

4.3 EKONOMERNA I FÖRVALTNINGARNA ... 25

4.4 EKONOMERNA I DE KOMMUNALA BOLAGEN ... 29

5. ANALYS ... 33

5.1 LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN EKONOMERNA I DE OLIKA KOMMUNALA KONTEXTERNA ... 33

5.2 PYRAMID ÖVER EKONOMENS FEM OLIKA ROLLER ... 40

(6)

5.2.1 Ledaren ... 40

5.2.2 Analyseraren ... 41

5.2.3 Påverkaren ... 42

5.2.4 Bean-‐countern ... 43

5.2.5 Stödjaren ... 44

5.2.6 Interna faktorer ... 45

5.2.7 Externa faktorer ... 46

5.2.8 Sammanställning av de olika typerna av ekonomerna i kommunen ... 47

6. SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE DISKUSSION ... 49

6.1 SLUTSATSER ... 49

6.2 AVSLUTANDE DISKUSSION OCH STUDIENS BIDRAG ... 50

6.3 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 50

REFERENSLISTA ... 52

BILAGA 1 INTERVJUGUIDE KOMMUNEN ... 55

BILAGA 2 INTERVJUGUIDE KOMMUNALT BOLAG ... 57

BILAGA 3 LULEÅ KOMMUNS ORGANISATIONSSCHEMA ... 59

FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Omarbetad, Matris över ekonomens olika roller ... 10

Figur 2 Omarbetad, Fem dimensioner av ekonomens olika roller. ... 12

Figur 3 Pyramid över ekonomens fem olika roller ... 13

Figur 4 Urval ... 17

Figur 5 Identifiering av olika typer av ekonomer i Luleå kommun ... 47

TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Viktiga kvalifikationer enligt ekonomerna centralt ... 22

Tabell 2 Arbetsuppgifter för ekonomerna centralt ... 22

Tabell 3 Viktiga kvalifikationer enligt ekonomerna i förvaltningarna ... 26

Tabell 4 Arbetsuppgifter för ekonomerna i förvaltningarna ... 26

Tabell 5 Viktiga kvalifikationer enligt ekonomerna i de kommunala bolagen ... 30

Tabell 6 Arbetsuppgifter för ekonomerna i de kommunala bolagen ... 30

Tabell 7 Förändringar i ekonomernas arbetsuppgifter ... 37

(7)

1. Inledning

_____________________________________________________________________

I det inledande kapitlet presenteras problemdiskussionen som har sin utgångspunkt i hur ekonomens roll har förändrats. Sedan diskuteras ekonomens roll inom offentlig sektor för att slutligen komma in på ekonomens arbetssituation inom den kommunala sektorn. Det inledande kapitlet mynnar avslutningsvis ut i studiens syfte.

_____________________________________________________________________

1.1 Problemdiskussion

Ekonomprofessionen genomgår ofta förändringar (Baldvinsdottir, Burns, Nørreklit &

Scapens, 2009.b; Goretzki, Strauss & Weber, 2013) vilket leder till att även ekonomens roll förändras. Ekonomens roll har tidigare främst varit inriktad på att producera finansiell information och fokusera på det förflutna, en så kallad bean- counter, vilket fortfarande är en central del av ekonomens roll (Granlund & Lukka, 1997; Lindvall, 2009; Paulsson, 2012). Forskning kring detta har skett sedan 1950- talet vilket har visat att rollen som ekonom har utvidgats (Paulsson, 2012). Ekonomen har fått fler arbetsuppgifter och därmed krävs det fler kvalifikationer, de ska till exempel fokusera mer på framtiden än på det förflutna, arbeta med både finansiell- och icke-finansiell information, ha kunskap om verksamheten, social kompetens, kunna arbeta i team och stödja medarbetare och ledning. Ekonomens roll har således utvidgats till en affärspartner (Byrne & Pierce, 2007; Graham, Davey-Evans & Toon, 2012; Granlund & Lukka, 1997; Lindvall, 2009; Paulsson, 2012).

Ekonomens roll påverkas av externa-, interna och individuella faktorer. Externa faktorer är sådant som organisationen själv inte kan påverka, såsom regelverk och omgivningen. Interna faktorer är specifika för en organisation och kan därför också påverkas av andra, dessa faktorer är till exempel styrning och teknik. Faktorer som kan variera från person till person är individuella faktorer, såsom personlighet och bakgrund (Byrne & Pierce, 2007). Rollförändringar för ekonomen har i många studier beskrivits som konsekvenser av införandet av nya tekniker eller IT-system (Baldvinsdottir, Burns, Nørreklit & Scapens, 2009.a; Goretzki et al., 2013). Hur organisationen var uppbyggd har också varit en bidragande faktor till att ekonomens roll har förändrats då de blev tvungna att arbeta på ett annat sätt (Almqvist, 2004;

Baldvinsdottir et al., 2009.a; Lapsley & Oldfield, 1999). Byrne och Pierce (2007) menar att ekonomens roll kan förändras beroende på om de interagerar med andra i organisationen och då i synnerlighet chefer.

En förklaring till varför ekonomens roll inom den offentliga sektorn har förändrats är New Public Management (NPM) (Paulsson, 2012). NPM syftar till att förbättra den offentliga sektorns prestation genom att introducera idéer hämtade från den privata sektorn om hur den offentliga förvaltningen bör styras, detta för att främja ekonomi och effektivitet (Almqvist, 2004; Fattore, Dubois & Lapenta, 2012). Den offentliga sektorn har genomgått stora förändringar de senaste årtionden, det började med att politiker, medborgare och representanter från den privata sektorn kritiserade den offentliga sektorn på grund av deras ineffektivitet (Van Helden, 2005).Kritiken ledde till den offentliga sektorns omvandling, då exempelvis NPM introducerades.

Offentliga verksamheter i Sverige är stat, kommun och landsting, dessa är normalt inte utsatta för någon konkurrens, vilket hänger samman med att de inte är vinstdrivande (Grönlund, Tagesson & Öhman, 2010). Den offentliga sektorn syftar till

(8)

att försöka göra det så bra som möjligt för medborgarna med de ekonomiska resurser de har till sitt förfogande. Detta är möjligt genom att offentliga verksamheter får in pengar framförallt från skatter men även från avgifter och bidrag (Grönlund et al., 2010).

Få studier har fokuserat på ekonomens roll inom den offentliga sektorn. Tidigare studier har främst gjorts inom privat sektor som visar att ekonomens roll har utvidgats (Baldvinsdottir, Burns, Nørreklit & Scapens, 2009.a; Baldvinsdottir, Burns, Nørreklit

& Scapens, 2009.b; Burns & Baldvinsdottir, 2005; Byrne & Pierce, 2007; Graham, Davey-Evans & Toon, 2012; Granlund & Lukka, 1997; Goretzki, Strauss & Weber, 2013; Lindvall, 2009; Olve, 1988; Pierce & O’Dea, 2003). Dock behövs mer forskning inom offentlig sektor för att fylla detta gap (Paulsson, 2012). Få studier har gjorts inom offentlig sektor och därför är det primärt att studera om ekonomens roll även där liknar mer en affärspartner (Almqvist, 2004; Brorström, 2000; Lapsley &

Oldfield, 1999; Paulsson, 2012), detta illustrerar gapet som finns mellan studier om ekonomens roll i offentlig- och privat sektor. Den offentliga sektorn har andra målsättningar än den privata sektorn, därför är det intressant att studera vad ekonomens roll är i en sådan kontext där de måste prioritera annorlunda än ekonomer i privat sektor (Brorström, 2000). Paulsson (2012) har studerat en typ av offentlig verksamhet, stat, och denna studie ämnar därför att studera en annan typ av offentlig verksamhet, en kommunal sektor. Enligt rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU) belyser forskning om ekonomens roll i kommun med sin frånvaro och därför är det svårt att veta i vilken mån ekonomrollen har förändrats då kunskapen om ekonomen i kommunen är bristfällig (KEFU, 2005)¹.

Kommuner är en stor del av den offentliga sektorn och även en stor arbetsgivare för ekonomer. Dock fokuserar ekonomiutbildningen i Sverige främst på den privata sektorn. Den kommunala sektorn vill ha ekonomer som vill arbeta hos dem i första hand och inte i andra hand. Det är även viktigt att ekonomyrket i den kommunala sektorn får högre status då de förser beslutsfattare med underlag som i sin tur fattar beslut som berör alla medborgare (Brorström, 2000). De förutsättningar som gäller för att arbeta som ekonom i kommuner är att de verkar under stark resursknapphet vilket innebär att det finns en mängd alternativa användningsområden för skattemedlen.

Ekonomen måste därför försöka hantera varje situation på ett optimalt sätt då det finns många olika sätt att lösa och hantera problem så att tillgängliga resurser används så effektivt som möjligt (Brorström, 2000). År 1998 kom det en ny lagstiftning som berörde redovisningen, vilket innebar att den kommunala sektorn inte längre eftersträvade att efterlikna och använda samma redovisningsmodell som den privata sektorn (Brorström, 2000). Enligt Rådet för Kommunal Redovisning (RKR, 2000) var det grundläggande synsättet på redovisningen fortfarande samma i både privat- och kommunal sektor men den kommunala särarten kunde motivera särskilda krav på den kommunala redovisningen. Hänsyn måste tas till att kommuner har speciella egenskaper och därför ansågs den redovisning som gäller för näringslivet inte vara direkt överförbar på kommunal sektor (RKR, 2000).

Denna studie ämnar att kartlägga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssätt för att därigenom kunna öka förståelsen för vilken roll ekonomen har inom den kommunala sektorn. Denna studie vill även kunna uttala sig om ekonomens roll skiljer sig åt mellan de olika kommunala kontexterna. Begreppet kommunala

1 http://www.kefu.se/forskning/stratforsk/ekroll

(9)

kontexter definieras i denna studie som ett samlingsnamn för ekonomernas arbetsplatser inom kommunen, det vill säga centralt, i förvaltningar och i kommunala bolag. Med centralt avses ekonomerna som arbetar i kommunledningsförvaltningen.

De kommunala kontexterna har olika förutsättningar då de arbetar mot olika mål, har olika fokus, olika funktioner, finansieringen sker inte på samma sätt och de har olika regelverk att följa (Byrne & Pierce, 2007). De kommunala bolagen kan sägas vara en hybrid av både privat- och offentlig sektor, de har ett vinstsyfte samtidigt som de har andra intressen att värna om medan kommunen fokuserar på att tillhandahålla god service till medborgarna (Kickert, 2001). Detta innebär att ekonomens roll kan skilja sig åt beroende på var i kommunen de arbetar.

1.2 Syfte

Studien har som syfte att kartlägga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssätt för att därigenom kunna öka förståelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn. Vidare har arbetet som delsyfte att uppnå en djupare insikt om ekonomers roller beroende på vilken kommunal kontext de arbetar inom.

(10)

2. Teoretisk referensram

_____________________________________________________________________

I den teoretiska referensramen presenteras utvalda teorier i syfte att skapa en förståelse för området som studien berör. Kapitlet inleds med att presentera vad som avses med en bean-counter respektive en affärspartner för att sedan ge läsaren en förståelse för hur ekonomens roll har förändrats över tiden. Sedan beskrivs vilka kvalifikationer ekonomen behöver i sin yrkesroll, vad som påverkar ekonomens roll samt viktiga aspekter för att bli en affärspartner. Kapitlet avslutas med att presentera studiens egenutformade analysmodell.

_____________________________________________________________________

2.1 Ekonomens roll

Ekonomens roll har länge illustrerats som en bean-counter men med tiden har organisationer insett hur viktig roll ekonomen har och därmed har de gått mer mot att anta en roll som en affärspartner (Byrne & Pierce, 2007; Granlund & Lukka, 1997;

Paulsson, 2012). I och med den nya rollen måste ekonomerna vara mer involverade i verksamheten och samarbeta med andra anställda i organisationen utöver de på ekonomiavdelningen. Genom att förändra arbetssättet får ekonomerna en större förståelse för verksamheten bakom siffrorna och deras roll blir mer betydelsefull för organisationen (Goretzki et al., 2013; Paulsson, 2012; Pierce & O’Dea, 2003).

2.1.1 Ekonomens roll som bean-‐counter eller affärspartner

Ekonomer beskrivs ofta som en bean-counter. En sådan ekonom vill helst inte arbeta tillsammans med andra människor, ekonomen är alltså en ensling som har ett djupt och ensidigt intresse för siffror som berör verksamheten. Det är en person som arbetar med något som inte intresserar någon annan (Lindvall, 2009). En bean-counter syftar till att ge korrekt och exakt historisk finansiell information för att kunna svara på det formella informationsbehovet. Deras personliga kommunikation är centrerad inom ekonomiavdelningen och till övriga sker kommunikationen genom skriftliga rapporter (Granlund & Lukka, 1997). En bean-counter är en passiv producent av finansiell information som fokuserar på det förflutna och de behöver inte ha kunskap om hur verksamheten bedrivs (Paulsson, 2012).

Med tiden har det skett förändringar som gjort att ekonomens roll har utvidgats, Granlund och Lukka (1997) menar att ekonomens roll har utvidgats till en affärspartner. En affärspartner måste utöver de färdigheter en bean-counter besitter även ha kunskap om verksamheten, kommunikationsfärdigheter och kunna leda förändringsprojekt. Ekonomen ska agera som en rådgivare i organisationen och i bästa fall vara en del av ledningsgruppen. De fokuserar mer på framtiden än på det förflutna (Granlund & Lukka, 1997). När ekonomens antagit rollen som en affärspartner betyder det att dialoger med medarbetare blir allt viktigare där ekonomen ska stödja och hjälpa dem i sitt arbete. Andra medarbetare måste engagera sig för ekonomin i organisationen och ekonomen måste delta mer aktivt i verksamheten och arbeta tillsammans med andra människor (Lindvall, 2009).

Affärspartnern har en aktiv roll och de deltar i beslutsfattande, fokuserar på en bredare typ av information och inte bara på den finansiella. En affärspartner fokuserar på framtiden och måste ha kunskap om verksamheten (Paulsson, 2012).

(11)

Granlund och Lukka (1997) gjorde en studie om ekonomens roll i Finland. De kom fram till att ekonomens roll har skiftat från en bean-counter till en affärspartner, ekonomen ses inte längre som en ensling utan en social person som är mer delaktig i organisationen. Detta har lett fram till att fler ekonomer har antagit en yrkesroll som controller i Finland (Granlund & Lukka, 1997). Byrne och Pierce (2007) menar att ekonomens roll till viss del har utvidgats till en affärspartner från en bean-counter, arbetsuppgifterna har ökat och det kräver att ekonomen besitter många olika färdigheter. Dock finns det oklarheter mellan ekonomer och chefer om vad det innebär att vara en affärspartner och därför är rollen som affärspartner mindre rättfram. Ekonomerna ser sig själva som beslutsfattare medan cheferna ser deras roll som att de ska lämna förslag, rekommendationer och påverka utfallen (Byrne &

Pierce, 2007).

Lindvall (2009) förutspår att ekonomens roll kommer utvidgas till en affärspartner.

En utvidgning av rollen kan medföra en risk för att förlora yrkets särskiljande kärnkompetens, vilket är den djupa förståelsen för organisationens finansiella flöden.

Om rollen utvidgas kommer nya arbetsuppgifter att komma till medan de tidigare uppgifterna fortfarande är kvar, det vill säga yrkesbördan kommer då att öka. Det som lockar med att utvidga ekonomens roll är att deras arbete kan gå från ett rutinartat arbete till ett mer analytisk arbete (Lindvall 2009). Enligt Paulsson (2012) har ekonomens roll i offentlig sektor ändrats från en passiv producent av finansiell information, en så kallad bean-counter till en roll som även inkluderar beslutsfattande processer, en så kallad affärspartner. I sin studie identifierade Paulsson (2012) två huvudgrupper, den ena gruppen ekonomer hanterade främst icke-finansiell information medan den andra hanterade både finansiell- och icke-finansiell information lika mycket. En tredje och mindre grupp var de som främst arbetade med finansiell information. Ekonomerna arbetade i större omfattning med att förse beslutsfattare med information än att vara involverade i själva beslutsprocesserna. Det konstaterades ändå att ekonomerna indirekt påverkar många beslut eftersom det är de som väljer ut den information som ska ligga till grund för beslutsfattandet (Paulsson, 2012).

Graham, Davey-Evans och Toon (2012) menar att ekonomens roll har utvidgats från att endast omfatta en bean-counter till att även inkludera rollen som en affärspartner.

Båda rollerna kombineras, dock är bean-counter rollen den övervägande då det mesta av arbetstiden tas upp av traditionella arbetsuppgifter som till exempel rapportering och kontroll, rollen som affärspartner ses som ett komplement till bean-countern.

Ekonomerna vill se sig själva som en affärspartner men det som begränsar dem är informationssytemen, då dessa inte ger dem exakt den information de vill ha.

Personalen saknar redovisningskompetens vilket hindrar ekonomen från att delegera ut traditionella redovisningsuppgifter samt ledningens brist på förståelse över vilka fördelar förbättrad finansiell information leder till. Ekonomens roll har utvidgats i form av att den omfattar mer framåtblickande element som att arbeta med projekt men även förvaltning av verksamheten som helhet i form av strategisk och oförutsedd planering, samarbete med VD och HR-planering (Graham et al., 2012).

2.1.2 Ekonomens roll från 1980-‐talet och framåt

Ekonomens roll har förändrats de tre senaste decennierna. Under 1980-talet ansåg ekonomerna att deras roll var att bidra till högre vinster och därmed undvika förluster samt ta fram relevant information till cheferna (Baldvinsdottir et al., 2009.a; Lapsley

(12)

& Oldfield, 1999). Den främsta tekniken ekonomen använde sig utav var budget.

Under den här perioden betonades behovet av en stark ledningsgrupp och därmed spelade ekonomen en viktig roll för att ge information till ledningen om aktiviteterna inom organisationen (Lapsley & Oldfield, 1999). Ekonomerna visste vilken information som behövdes men de hade vid den tiden inte de informationssystem som krävdes för att göra det effektivt (Baldvinsdottir et al., 2009.b). Detta i sin tur påverkade ledningen då ekonomen hade svårigheter att leverera komplett och korrekt information och som slutligen påverkade hela företaget. Ekonomerna ansåg att cheferna saknade förståelse för vilka finansiella konsekvenser deras beslut kunde leda till, därför behövde de utbilda och stödja cheferna. Under 1980-talet såg ekonomerna sig själva som en separat enhet och inte som ett team tillsammans med cheferna (Baldvinsdottir et al., 2009.a).

Under sent 1980-tal och 1990-tal avvecklades den traditionella hierarkiska organisationen i den offentliga sektorn och istället blev decentralisering en ny trend.

Fokus var på fria marknader och konkurrens då frågan var om kommunen skulle fortsätta bedriva all service eller om andra aktörer skulle få komma in på marknaden (Almqvist, 2004; Lapsley & Oldfield, 1999). Effekterna av dessa reformer ledde till att ekonomerna inte längre kunde styra centralt och de var tvungna att delegera ut mer till andra människor i organisationen, detta ledde till att andra inom organisationen tog över delar av ekonomens arbetsuppgifter och därför var ekonomens roll inte längre lika viktig (Baldvinsdottir et al., 2009.a; Lapsley & Oldfield, 1999). Ekonomen hade fortfarande som roll att förbättra lönsamheten men skillnaden från 1980-talet var att ekonomerna nu försåg cheferna med sådan information som de förstod och efterfrågade (Baldvinsdottir et al., 2009.a). Informationen kunde vara både finansiell och icke-finansiell vilket var ett nytt fenomen, därför var det nödvändigt att utveckla nya tekniker som tog hänsyn till icke-finansiell information (Baldvinsdottir et al., 2009.a; Lapsley & Oldfield, 1999). Nya tekniker som dök upp under 1990-talet för att uppnå framgång och kunna leverera bredare information var bland annat det Balanserade Styrkortet och Activity-based costing (ABC) (Baldvinsdottir et al., 2009.b). Ekonomens roll hade utvidgats från att bara vara en informationsgivare till en analytiker som analyserar möjligheter och hot mot organisationen. Ekonomerna hade fått en närmare relation till cheferna då de arbetade som ett team tillsammans (Baldvinsdottir et al., 2009.a).

Under 2000-talet var ekonomens roll att koordinera de olika delarna och aktiviteterna i organisationen för att kunna uppnå organisationens strategi och mål.

Informationsflödet var inte längre något problem, utan det fanns snarare överflödigt med information. Tekniken utvecklades under decennierna och det ledde till att systemen som användes inte bara skulle ge information utan nu skulle de även försäkra sig om att informationen användes på det lämpligaste sättet för att koordinera de olika delarna i organisationen (Baldvinsdottir et al., 2009.a). Tekniker som det Balanserade Styrkortet och ABC fortsattes att användas för att uppnå framgång (Baldvinsdottir et al., 2009.b). Ekonomerna fortsatte ha en nära relation till cheferna men nu såg de inte bara dem tillsammans som ett team utan de såg hela organisationen som ett team. Ekonomerna var involverade i beslutsprocesserna på så sätt att de skulle försäkra sig om att rätt information fanns tillgänglig när besluten togs. Det kan konstateras att ekonomens roll har förändrats från en bean-counter till en affärspartner (Baldvinsdottir et al., 2009.a). Lapsley och Oldfield (1999) förutspådde i slutet av 1990-talet att ekonomen åter igen kommer gå mot en roll som

(13)

en bean-counter. Det kommer även bli viktigt att ha en hög kvalitativ styrning och att säkerställa servicen till medborgarna, därför kommer samtidigt en ny ekonomisk roll att växa fram (Lapsley & Oldfield, 1999). Enligt Goretzki et al., (2013) och Paulsson (2012) har ekonomens roll inte gått tillbaka till att vara en bean-counter utan rollen som en affärspartner har fortsatt växa fram. Tendensen under den första delen av 2010-talet är att ekonomen antagit rollen som en affärspartner. Ekonomen arbetar mer med icke-finansiell information än finansiell information (Paulsson 2012) och relationen till cheferna fortsätter att vara stark (Goretzki et al., 2013).

2.1.3 Ekonomens kvalifikationer

En vanlig uppfattning om ekonomen nu för tiden är att den ser verksamheten ur ett bredare perspektiv än andra yrkesgrupper inom organisationen. Därför har ekonomen en viktig roll som brobyggare och relationshanterare mellan olika grupper i organisationen. Detta medför att ekonomen måste ha god social kompetens och kunna bemöta människor på ett förtroenderikt sätt (Lindvall, 2009). I en offentlig sektor undersökte Paulsson (2012) vilka kunskaper och färdigheter som en ekonom behöver.

Han kom fram till att som ekonom är det viktigt med kunskap om verksamheten och hur verksamheten styrs, kunna arbeta i team samt att kunna kommunicera både skriftligt och muntligt överväger kunskaperna inom redovisning.

En ekonom ska besitta vissa färdigheter och dessa kan delas in i individuella- och jobbrelaterade färdigheter. En ekonom ska främst ha individuella färdigheter i form av kunskap om verksamheten och förmågan att kunna kommunicera men även ha bland annat IT kunskaper, vara flexibel, ha övervakningskompetens och organisatoriskt inflytande. Jobbrelaterade färdigheter en ekonom ska ha är bland annat att kunna leda projekt, kunna leverera och tolka information, stödja beslut, instruera chefer i verksamheten samt kunna tillämpa olika tekniker (Byrne & Pierce, 2007).

De mest framträdande kunskaperna ekonomer i kommuner ska ha är att de ska kunna hantera konkurrerande värden, omvärldsorientering och problemorientering. Hantera konkurrerande värden innebär att en ekonom är bra på många olika saker, kan förena olika eller motstridiga intressen och att de ska ha ett dualistiskt synsätt, det vill säga att ekonomen ska kunna utveckla organisationen i förhållande till nya förutsättningar samt att vara öppna till förändring. Omvärldsorientering innebär att styrningen, organiseringen och bedömningen av kommunens ekonomi och verksamhet måste utgå från omvärlden, det vill säga medborgarnas preferenser. Problemorientering innebär att ekonomen ska ha ett kritiskt förhållningssätt och kunna problematisera företeelser, det vill säga det finns inga enkla lösningar utan ekonomerna måste hantera varje situation på bästa tänkbara sätt. Andra viktiga egenskaper utöver de tre ovannämnda är förmågan att kunna kommunicera med andra inom organisationen (Brorström, 2000).

2.1.4 Faktorer som påverkar ekonomens roll

Faktorer som påverkar ekonomens roll kan delas in i externa, interna och individuella faktorer. Externa faktorer är till exempel ägarskap, regelverk och omgivningen, det är sådana faktorer som organisationen eller ekonomen själv inte kan påverka. Interna faktorer är specifika för en organisation och dessa kan påverkas av andra i organisationen, interna faktorer är till exempel kultur, teknologi, styrning, företagsstruktur, storlek, läge och affärsmässig verksamhet. Individuella faktorer kan variera från person till person och dessa är till exempel bakgrund och personlighet.

(14)

Tidigare studier inom den privata sektorn har visat att det som främst påverkar ekonomens roll är ekonomen själv i form av attityd, personlighet och tillvägagångssätt, ledningen i form av företags- och den operativa ledningen samt regelverk (Byrne & Pierce, 2007).

Burns och Baldvinsdottirs (2005) studie visar att ekonomens roll kan förändras genom ett närmare samarbete med chefer. Byrne och Pierce (2007) menar att ekonomens roll kan förändras beroende på om de interagerar med andra i organisationen och då i synnerlighet chefer. När ekonomer interagerar med andra i organisationen förbättras prestationer runt om i organisationen, intresset av den ekonomiska informationen ökar och det blir förbättrade relationer mellan ekonomer och övriga. I Byrne och Pierce studie (2007) kom det fram att chefer ute i organisationen blir mer villiga att presentera och diskutera sina frågor eller problem om de har en närmare relation med ekonomerna. Goretzki et al. (2013) menar på att ekonomens roll kan förändras när en ny aktör kommer in i organisationen och driver på en ny roll för ekonomerna. I en studie gjord i ett företag i Tyskland främjade en ny VD:n den nya rollen som affärspartner genom att bland annat implementera ett nytt informationssystem som möjliggjorde för ekonomerna att bättre kontrollera och förvalta informationen än tidigare. Denne decentraliserade även ekonomerna så att de kom närmare verksamheterna och därmed utvecklades ekonomerna i sin yrkesroll samtidigt som de fick legitimitet av cheferna. Det poängterades att det var viktigt att ekonomerna själva skulle vilja ändra sin roll för att det skulle vara möjligt för dem att bli en affärspartner.

(Goretzki et al., 2013).

2.1.5 Viktiga aspekter för att kunna bli en affärspartner

Pierce och O’Dea (2003) lät chefer inom olika organisationer dela sina uppfattningar om ekonomens framtida roll. Den huvudsakliga uppfattningen var att de såg ekonomen som en affärspartner. Även hur ekonomen bör arbeta tillsammans med ledningen framhölls, varav de flesta skulle bidra till ett mer meningsfullt partnerskap.

Det finns ett behov av att ekonomen ska uppfylla rollen som en affärspartner, de kan inte endast hålla på med bokföringsmässiga arbetsuppgifter utan de måste även samarbeta med människor på andra avdelningar. Partnerskapet innebär att de funktionella gränserna börjar suddas ut i båda riktningarna. Ekonomerna blir alltså mer delaktiga i de olika avdelningarna som finns i organisationen. Några viktiga synpunkter på hur ekonomen skulle kunna bli en affärspartner är deras fysiska placering, teamwork och att de måste ha kunskap om verksamheten (Pierce & O’Dea, 2003). För att kunna bli en affärspartner är det även viktigt för ekonomen att arbeta med både finansiell- och icke-finansiell information (Olve, 1988; Paulsson, 2012).

Fysisk placering

Många av de intervjuade cheferna menade på att ekonomen fysiskt måste vara på plats för att kunna förstå verksamheten och vinna förtroende hos cheferna genom att ta fram den information de behöver. Detta anses som en viktig aspekt att tänka på, ekonomen ska alltså vara på plats och ha närhet både till ledningen och till andra medarbetare (Pierce & O’Dea, 2003). Även Goretzki et al. (2013) och Lindvall (2009) betonar hur viktigt det är att ekonomen arbetar nära sina medarbetare och verksamheten. Detta är väsentligt för att kunna förstå verkligheten bakom siffrorna och att ha en bra kontakt med övriga inom organisationen. Att ha fysisk närhet till verksamheten förbättrar det analytiska arbetet som är värdefullt för många

(15)

organisationer nu för tiden. Många svenska företag decentraliserar just för att skapa denna närhet för ekonomen till verksamheten (Lindvall, 2009).

Teamwork

Ekonomen ska fungera som en integrerad medlem av ledningsgruppen och bli sedd, av sig själv och av andra, som en affärspartner med specialistkunskaper inom redovisning och finansiering. Om teamwork inte existerar i organisationen kan det leda till bristande kommunikation mellan ekonomen och ledningen. Det är viktigt att arbeta i team och kommer bli ännu viktigare i framtiden. För att ekonomen ska fungera som en effektiv gruppmedlem måste den förstå organisationens verksamhet (Paulsson, 2012; Pierce & O’Dea, 2003). Paulsson (2012) har kommit fram till i en studie om ekonomens roll att många ekonomer arbetar i ett team och detta är nödvändigt för att kunna bli en affärspartner (Paulsson, 2012). När ekonomerna interagerar med andra leder det till förbättrade relationer men även till rollkonflikter avseende vilka angelägenheter ekonomerna ska blanda sig i enligt cheferna. Om ekonomerna är mindre involverade leder det till mindre konflikter men försämrade relationer (Byrne & Pierce, 2007).

Kunskap om verksamheten

Desto mer ekonomerna blir inblandade i verksamheten, desto bättre förståelse får de och blir involverade i företagets strategi, istället för att enbart arbeta med siffror. De ekonomer som inte var intresserade av att förstå verksamheten hade en tendens att bara rapportera siffror och inte försöka tolka dem. Alla dessa faktorer är viktiga för att ekonomen ska kunna bli en affärspartner (Pierce & O’Dea, 2003). Även Paulsson (2012) poängterar att det är viktigt att ha kunskap om verksamheten för att kunna anta rollen som en affärspartner. Från Burns och Baldvinsdottirs (2005) studie kommer ett citat hämtat från en verksamhetschef som påpekar hur viktigt det är att ekonomen är involverad i verksamheten och försöker få en förståelse om den:

”What we try to do is get the accountants closer to the business, rather than them just being bean-counters. We’ve tried to integrate them much more into the business, for them to be more proactive and help us. Instead of beating us every month with the numbers, we ask that they try and help us focus on what we need to improve” (Burns

& Baldvinsdottir, 2005, s.742).

Finansiell- och icke-finansiell information

För att bli en affärspartner krävs det att ekonomen arbetar med både finansiell- och icke-finansiell information. Den finansiella informationen är den traditionella och många ekonomer väljer att just hålla sig till denna för att det inte krävs någon större kunskap om verksamheten och marknaden. Även decentralisering inom organisationer har medfört att endast finansiell information inte är tillräcklig (Olve, 1988; Paulsson, 2012).

2.2 Modeller över ekonomens roller

Ekonomen har olika arbetsuppgifter och arbetar på olika sätt, därmed har de även olika roller. Inom nästan varje organisation finns den traditionella ekonomen men sedan finns det även andra ekonomroller som börjar växa fram mer och mer, dessa liknar en affärspartner. Det är viktigt för en organisation att ha ekonomer med olika roller för att få en optimal kombination som gynnar hela organisationen (Graham et al., 2012; Olve, 1988; Paulsson, 2012).

(16)

2.2.1 Matris över ekonomens olika roller

Olve (1988) har tagit fram en matris över ekonomens olika roller och sedan har Paulsson (2012) tillämpat denna modell inom den offentliga sektorn. Utvecklingen av ekonomens roll kan delas in i två dimensioner. Den första dimensionen visas på den vågräta axeln i figur 1, den utgör vilka processer ekonomen är involverade i, där görs skillnad på ekonomen som analytiker och ekonomen som styrare och påverkare. Med analysera menas att bryta ner och dissikera det förflutna. Att styra innebär att påverka andra människor, det krävs pedagogik, psykologi men även lite utav en affärsmans egenskaper för att kunna övertyga människor. Siffror är en viktig styrande påverkan men även utformning av rapporter och budgetprocesser är en viktig möjlighet för att påverka hur andra tänker och handlar. Antingen begränsar ekonomen sig själv till att analysera och sprida information eller så ansvarar de även för att aktivt påverka andra genom att till exempel delta i beslutsprocesser. Den andra dimensionen visas på den lodräta axeln, den handlar om vilken typ av information ekonomen hanterar, finansiell- och icke-finansiell information eller endast finansiell information (Olve, 1988; Paulsson, 2012).

Baserat på dessa två dimensioner identifierar Paulsson (2012) fyra roller för ekonomen i den offentliga sektorn; den traditionella ekonomen, pedagogen, analytikern och coachen. Den traditionella ekonomen syftar till en så kallad bean- counter och de tre övriga syftar till affärspartnern. I sin studie ville Paulsson (2012) identifiera ekonomens roll inom den offentliga sektorn efter införandet av NPM och kom fram till att ekonomens roll närmast kan relatera till en coachroll.

Figur 1 Omarbetad, Matris över ekonomens olika roller (Olve, 1988; Paulsson, 2012).

(17)

Den traditionella ekonomens arbetsuppgifter är till exempel att bevaka och utreda avvikelser, konsolidera lönsamhetsbedömning och traditionell värdering av lönsamhet. Den traditionella ekonomen fokuserar främst på siffror och historisk data.

Vid konsolidering av lösamhetsbedömning analyseras de sammanslagna avdelningar eller hela organisationen. Vid traditionell värdering av lönsamhet analyseras en del av organisationen åt gången (Olve, 1988; Paulsson, 2012).

Analytikerns arbetsuppgifter är att göra omvärldsbevakning genom att analysera intern- och extern data för att få en helhetsförståelse av verksamheten, analysera potentiella förvärv av andra organisationer för att på så sätt utveckla organisationens nätverk. För att ytterligare fullgöra sina arbetsuppgifter utför analytikern nyckeltalsjämförelser med extern data. Analytikern ska även anta rollen som en affärsrådgivare och utforma system som i ett tidigt skede upptäcker varningar i den ekonomiska utvecklingen (Olve, 1988; Paulsson, 2012).

Coachens arbetsuppgifter involverar mer än endast den traditionella ekonomens arbetsuppgifter. De kan liknas en katalysator då de ansvarar för att förändringar sker i organisationen. Coachen ska agera samtalspartner med chefer och ledning för att hjälpa dem att utveckla sina idéer samt att påverka dem med sin speciella kunskap de besitter, som baseras på analys av all relevant information (Olve, 1988; Paulsson, 2012).

Pedagogens arbetsuppgifter är till exempel att tydliggöra strategier med hjälp av att utforma nyckeltal och rapporter. I rollen som pedagog utbildar de andra i ekonomi för att få dem uppmärksamma om hur systemen fungerar. Ekonomen utformar även ekonomiska ansvarsmodeller, budget, lön baserad på prestation och bonus (Olve, 1988; Paulsson, 2012).

2.2.2 Fem dimensioner av ekonomens olika roller

En studie i privat sektor gjord av Graham et al., (2012) delar de in ekonomens olika roller i fem dimensioner. Dessa dimensioner är affärsekonomen, den stödjande ekonomen, den styrande ekonomen, den patrullerande ekonomen och den räknande ekonomen, detta visas i figur 2. Ekonomrollerna högre upp i modellen arbetar som en strategisk ekonom medan ekonomrollerna nere i modellen kan liknas en operativ ekonom (Graham et al., 2012). Detta kan kopplas till de tre nivåerna av styrning, det vill säga strategisk-, taktisk- och operativ nivå. Ekonomen kan ha olika arbetsuppgifter och därmed arbetar de på olika nivåer. På den strategiska nivån utvecklas strategier, visioner och mål. De som arbetar på den taktiska nivån ska styra för att genomföra strategier, förverkliga visioner och mål. På den operativa nivån förvandlas strategier, visioner och mål till delmål i organisationen och med hjälp av styrning ska arbetsuppgifterna bli utförda på rätt sätt (Anthony & Govindarajan, 2007).

(18)

Figur 2 Omarbetad, Fem dimensioner av ekonomens olika roller (Graham et al., 2012).

Affärsekonomen är en del av ledningsgruppen och arbetar för att utveckla strategier och är delaktig i förändringsarbeten. Den patrullerande ekonomen fokuserar främst på det externa, den håller kontakt med intressenter, skyddar aktieägarvärde, arbetar med riskhantering samt utformar och implementerar kontrollsystem. Dessa två ekonomroller arbetar på den strategiska nivån i organisationen genom att de utformar de övergripande strategierna och målen (Graham et al., 2012). Sedan finns den styrande ekonomen som hanterar system, är en del av ledningsgruppen, styr ekonomiavdelningen och företagskulturen (Graham et al., 2012). I Graham et al.

(2012) studie framgår det inte av modellen på vilken nivå av styrning denna ekonomroll arbetar på.

Den räknande ekonomen arbetar med traditionella redovisningskontroller, transaktioner, redovisning, budgetering och prognostisering. Den stödjande ekonomen stödjer styrningsprocessen genom att analysera, lämna månadsrapporter och vara delaktig i projektarbeten. Dessa två ekonomroller arbetar på den operativa nivån och använder sig av traditionella redovisningsfärdigheter (Graham et al., 2012).

2.3 Analysmodell

En egen analysmodell utformas då ingen av de befintliga modellerna anses kunna besvara studiens syfte till fullo. De två befintliga modellerna om ekonomens roll kombineras då de tar hänsyn till olika aspekter som anses vara viktiga att kombinera tillsammans (Graham et al., 2012; Olve, 1988; Paulsson, 2012). Definitionerna för de olika ekonomrollerna omarbetas och anpassas till denna studie om ekonomerna i den kommunala sektorn. En modifiering är nödvändig då den ena modellen använts i privat sektor (Graham et al., 2012) och anses inte vara direkt överförbar på ekonomens roll inom kommunal sektor. Ingen av de redan två befintliga modellerna inkluderar alla tre nivåer av styrning (Anthony & Govindarajan, 2007) eller tar hänsyn till faktorerna som påverkar ekonomens roll (Byrne & Pierce, 2007). Det är väsentligt att ta hänsyn till de tre nivåerna av styrning då ekonomen kan ha olika arbetsuppgifter och därmed arbeta på olika nivåer. För att fullborda analysmodellen

(19)

har även faktorer som påverkar ekonomens roll inkluderats, detta för att få en förståelse över att det är många olika faktorer som har inverkan på ekonomens roll.

Analysmodellen visas nedan i figur 3.

Figur 3 Pyramid över ekonomens fem olika roller

I studiens analysmodell identifieras fem olika roller som ekonomen kan ha. De olika ekonomrollerna har definierats som Ledaren, Analyseraren, Påverkaren, Bean- countern och Stödjaren. Bean-countern är den traditionella ekonomen medan de övriga ekonomrollerna anses vara en affärspartner. Ledaren arbetar på en strategisk nivå (Anthony & Govindarajan, 2007; Graham et al., 2012) och är en del av ledningsgruppen (Graham et al., 2012), är delaktig i förändringsarbeten och strävar efter att utveckla organisationen (Graham et al., 2012; Olve, 1988; Paulsson, 2012).

De påverkar andras tänkande i och med sitt ledarskap, de har det övergripande ansvaret och har rollen som syr ihop saker, därför är kommunikation en viktig del i deras arbete (Olve, 1988; Paulsson, 2012). Ledaren arbetar med både finansiell- och icke-finansiell information (Olve, 1988; Paulsson, 2012). Ledaren kommer i kontakt med eller arbetar med den högsta ledningen i organisationen (Graham et al., 2012).

(20)

Analyseraren arbetar på en taktisk nivå (Anthony & Govindarajan, 2007) och omvärldsbevakar genom att analysera intern- och extern data för att få en helhetsförståelse för verksamheten (Graham et al., 2012; Olve, 1988; Paulsson, 2012).

De arbetar nära chefer och i bästa fall ledningen och förbereder underlag till dem (Graham et al., 2012). De har ett stort nätverk inom organisationen och det är optimalt att de har god kunskap om verksamheten (Olve, 1988; Paulsson, 2012). De ska inte bara arbeta med rena sammanställningar utan de ska vara analytiska och upptäcka fel så att dessa kan rättas till i tid (Graham et al., 2012; Olve, 1988; Paulsson, 2012).

Analyseraren är mer framåtblickande än Bean-countern och de arbetar med både finansiell- och icke-finansiell information (Olve, 1988; Paulsson, 2012).

Påverkaren arbetar på en taktisk nivå (Anthony & Govindarajan, 2007) och styr ekonomiavdelningen. De har ett stort ansvar men istället för att ha rollen att sy ihop saker, som Ledaren har, så utför de även uppgifterna istället för att lämna över dem till en annan ekonom (Graham et al., 2012). I likhet med Ledaren påverkar även de andras tänkande och arbetar både med finansiell- och icke-finansiell information (Olve, 1988; Paulsson, 2012). Till skillnad från Ledaren så kommer de oftast inte i kontakt med den högsta ledningen i organisationen (Graham et al., 2012).

Bean-countern arbetar på en operativ nivå (Anthony & Govindarajan, 2007; Graham et al., 2012) med traditionella och löpande ekonomiuppgifter såsom bokföring och avstämningar (Graham et al., 2012; Olve, 1988; Paulsson, 2012). De arbetar med historisk data, det vill säga med sådant som redan har hänt (Olve, 1988; Paulsson, 2012). Den information som bean-countern arbetar med är endast finansiell information och de svarar bara på det formella informationsbehovet (Olve, 1988;

Paulsson, 2012). Det inte lika viktigt att de har god kunskap om verksamheten då deras roll mer är att sammanställa data (Graham et al., 2012; Olve, 1988; Paulsson, 2012) Bean-countern arbetar främst individuellt och har ingen eller knappt någon kontakt med chefer och ledning, deras kommunikation är i princip centrerad till sin egen avdelning (Graham et al., 2012).

Stödjaren arbetar på en operativ nivå (Anthony & Govindarajan, 2007; Graham et al., 2012) och utbildar andra inom ekonomi, de måste därmed vara pedagogiska för att kunna förklara och göra saker begripliga (Olve, 1988; Paulsson, 2012). Stödjarens huvuduppgift är att de ska påverka andras tänkande istället för att analysera. Den information som Stödjaren arbetar främst med är den finansiella (Olve, 1988;

Paulsson, 2012). Deras målgrupp är att främst stötta cheferna ute i verksamheterna i deras arbete men det betyder inte att de inte kan ha andra arbetsuppgifter (Graham et al., 2012).

För att få en helhetsförståelse över ekonomens roll måste även andra aspekter beaktas utöver deras arbetsuppgifter och arbetssätt. Det finns tre typer av faktorer som påverkar ekonomens roll, dessa är individuella-, interna- och externa faktorer. De individuella- och interna faktorerna kan ekonomen själv påverka medan de externa faktorerna inte går att påverka (Byrne & Pierce, 2007). De individuella faktorerna påverkar varje enskild ekonomroll på individnivå medan de övriga faktorerna påverkar ekonomrollerna på ett mer övergripande plan. Oavsett om ekonomen kan påverka faktorerna eller inte är samtliga viktiga att beakta.