L IKHETER  OCH  SKILLNADER  MELLAN  EKONOMERNA  I  DE  OLIKA  KOMMUNALA  KONTEXTERNA

De kommunala kontexterna har olika förutsättningar då de arbetar mot olika mål, har olika fokus, olika funktioner, finansieringen sker inte på samma sätt och de har olika regelverk att följa. Detta innebär att ekonomernas arbetsuppgifter och arbetssätt kan skilja sig åt beroende på var i kommunen de arbetar då det är en mångfacetterad organisation.

5.1.1  Ekonomernas  profil

Alla ekonomer centralt och de flesta ekonomerna i förvaltningarna samt i de kommunala bolagen har akademisk utbildning. De flesta ekonomerna centralt och i förvaltningarna upplever inte att det är ett problem att ekonomiutbildningen i Sverige främst fokuserar på den privata sektorn. Reaktionen som kommer när frågan ställs till ekonomerna i de kommunala bolagen är att en del inte ens har reflekterat över det och ingen av dem anser att det är något problem. Ekonomerna i de kommunala bolagen har inte reflekterat över det som ekonomerna centralt och i förvaltningarna har, detta eftersom de är ett aktiebolag som ska fortleva och gå med vinst men samtidigt är de ett kommunalt bolag som ägs av kommunen. De är därmed en hybrid då de är både en blandning av både privat- och offentlig sektor, detta i enlighet med Kickert (2001).

Ekonomerna i de olika kommunala kontexterna anser att det inte är något problem att ekonomiutbildningen främst fokuserar på den privata sektorn eftersom själva ekonomin i kommunen ändå är ganska lik näringslivet. De kan översätta sina ekonomiska kunskaper samt att mycket av det de har läst i utbildningen känner de också igen i sitt arbete. En förklaring till denna likhet är att den offentliga sektorn har anammat idéer från den privata sektorn och på det sättet blivit mer lik den privata sektorn (Almqvist, 2004; Fattore et al., 2012).

Dock kommer alla de olika kommunala kontexterna fram till att det inte hade skadat att lägga till något om offentlig sektor i utbildningen, till exempel i form av en kurs eller inriktning för att öppna upp ögonen för vad det innebär att arbeta offentligt.

Vissa ekonomer centralt och i förvaltningarna berättar att de inte hade en tanke på att arbeta i den offentliga sektorn från början. Detta är ett problem som Brorström (2000) nämner, han menar att den offentliga sektorn vill ha ekonomer som vill arbeta hos dem i första hand och inte i andra hand. Det framgår också från centralt håll att det skulle kunna bli mer sökande till tjänsterna om fler visste vad det innebar att arbeta inom kommunen, detta i överensstämmelse med Brorström (2000) som poängterar att det är viktigt att ekonomyrket i den offentliga sektorn får högre status. Detta visar att det ändå det finns ett indirekt problem med att ekonomiutbildningen i Sverige ser ut som den gör eftersom ekonomerna inte visste vad det innebar att arbeta offentligt eller hade en tanke på att börja arbeta inom offentlig sektor efter utbildningen.

Ekonomerna i de olika kommunala kontexterna är överens om att det är viktigt i rollen som ekonom att ha social kompetens, intresse för siffror och grundläggande ekonomiska kvalifikationer samt vara analytisk, vilket överensstämmer med tidigare forskning (Brorström, 2000; Lindvall, 2009; Paulsson, 2012). Detta visar att ekonomerna anser att det är viktigt med de grundläggande kvalifikationerna men att även andra kvalifikationer är viktiga i deras roll för att komma ifrån bean-counter rollen och anta rollen som affärspartner. Ekonomerna centralt och i förvaltningarna är både överens om att noggrann och pedagogisk även är centrala kvalifikationer, ingen av ekonomerna i de kommunala bolagen nämner dessa kvalifikationer. En förklaring till att ekonomerna i de kommunala bolagen inte nämner att de ska vara pedagogiska är för att de inte på samma sätt förbereder underlag till politiker så att de sedan ska kunna fatta besluten. Ingen av de intervjuade ekonomerna i de kommunala bolagen håller utbildningar eller föredrag, därför anses det inte vara lika viktigt att vara pedagogisk i sitt arbete.

Sedan lyfts ytterligare kvalifikationer fram som ingen av ekonomerna i de olika kommunala kontexterna emellan är överens om, exempelvis nämner endast ekonomerna i förvaltningarna att i rollen som ekonom ska de ha ett tekniskt intresse och kunskap om verksamheten, detta i likhet med Byrne och Pierce (2007). Då ekonomerna inte nämner exakt samma kvalifikationer, varken emellan de kommunala kontexterna eller individuellt så kan slutsatsen dras att det är den individuelle ekonomen som till stor del påverkar sin egen roll, detta i likhet med (Byrne & Pierce, 2007; Goretzki et al., 2013). En kvalifikation som sticker ut är att ekonomen ska tycka om att arbeta ensam, vilket kommer fram vid intervjuerna i de kommunala bolagen. Detta kan jämföras med en bean-counter enligt tidigare forskning (Lindvall, 2009). På centralt håll kommer det fram att det är viktigt att kunna samarbeta och vara villig att se förändringar och utveckla verksamheten, detta överensstämmer med beskrivningen av en affärspartner (Pierce & O’Dea, 2003).

5.1.2  Ekonomernas  arbetsuppgifter

Några skillnader mellan ekonomernas arbetsuppgifter i de olika kommunala kontexterna kan identifieras. En skillnad mot ekonomerna i de kommunala bolagen är att de övriga kommunala kontexterna arbetar med uppföljning och styrkortet, en ytterligare skillnad är att de arbetar med att supporta vid olika beräkningar vilket överensstämmer med tidigare forskning (Baldvinsdottir et al., 2009.a; Lindvall, 2009;

Pierce & O’Dea, 2003). Ekonomerna i de kommunala bolagen har inget styrkort utan det är kommunen som upprättar ett styrkort för hela organisationen och därför är det ingen arbetsuppgift de har. Arbetsuppgifter som årsredovisningen och att ha hand om kommunens/bolagens lån är inte en del av ekonomernas arbetsuppgifter i förvaltningarna medan det är det för de övriga kommunala kontexterna. Eftersom ekonomerna centralt just sitter centralt är det naturligt att det är de som har hand om kommunens lån och årsredovisningen istället för att någon förvaltning ska ha det. De kan lätt samla in information från de olika förvaltningarna till årsredovisningen. De kommunala bolagen sköter sin egen ekonomi och därför har de hand om sina egna lån och upprättar årsredovisning.

Ingen av ekonomerna centralt är inköpssamordnare medan de övriga kommunala kontexterna är det, detta kan bero på att det finns en separat inköpsavdelning centralt (Luleå kommun, 2013)¹⁰. Vissa likheter mellan ekonomerna kan identifieras, till exempel arbetar alla de kommunala kontexterna med projekt, budgetering, rapportering och utvecklingsarbete. Dessa arbetsuppgifter är sådana som alla kommuner eller företag har med i någon utsträckning. Därför är det naturligt att ekonomerna i samtliga kommunala kontexter arbetar med dessa uppgifter, vilket även överensstämmer med tidigare forskning (Brorström, 2000; Graham et al., 2012;

Granlund & Lukka, 1997; Paulsson, 2012).

Projekt- och utvecklingsarbeten är arbetsuppgifter som enligt tidigare forskning beskriver en affärspartner (Graham et al., 2012; Granlund & Lukka, 1997).

Rapportering är en arbetsuppgift som ekonomerna i de olika kommunala kontexterna arbetar med, i enlighet med tidigare forskning är detta en traditionell arbetsuppgift som en bean-counter arbetar med (Graham et al., 2012). Några arbetsuppgifter som ekonomerna i kommunen har skiljer sig från privat sektor och därför har stöd inte hittats för dessa då det främst gjorts forskning om ekonomens roll i privat sektor (Baldvinsdottir et al., 2009.a; Baldvinsdottir et al., 2009.b; Burns & Baldvinsdottir, 2005; Byrne & Pierce, 2007; Goretzki et al., 2013; Graham et al., 2012; Granlund &

Lukka, 1997; Pierce & O’Dea, 2003). Några arbetsuppgifter som är specifika för en kommun är att ekonomerna centralt och i förvaltningarna exempelvis har kontakt med olika förvaltningar, arbetar mot de kommunala bolagen och Luleå kommunföretag AB och föredrar i nämnden. Ekonomerna i de kommunala bolagen arbetar inte med dessa arbetsuppgifter, detta kan kopplas till tidigare forskning om att de är en hybrid av privat- och offentlig sektor (Kickert, 2001).

Vid jämförelse mellan ekonomerna i de olika kommunala kontexterna framgår det att det finns likheter och skillnader avseende vilken typ av information de främst arbetar med, det vill säga den finansiella- eller den icke-finansiella informationen. De som arbetar centralt och i de kommunala bolagen arbetar främst med finansiell information, detta resultat överensstämmer inte med Paulssons (2012) studie. Orsaken till detta är att ekonomerna centralt och i de kommunala bolagen ska samla in information runt om i kommunen respektive bolagen för att sedan sammanställa den i exempelvis årsredovisningen vilket inte är en del av arbetsuppgifterna för ekonomerna i förvaltningarna.

I förvaltningarna identifieras två grupper, de som arbetar främst med finansiell, vilken också är den största gruppen i förvaltningarna. Den andra gruppen är de som arbetar lika mycket med finansiell- och icke-finansiell information vilket är en mindre grupp.

Ekonomerna i förvaltningarna hanterar icke-finansiell information i större utsträckning än vad ekonomerna centralt och i de kommunala bolagen gör, detta för att de arbetar närmare verksamheterna och därmed även cheferna i dessa, på så sätt blir ekonomerna involverade i olika organisatoriska processer. Detta överensstämmer till viss del med Paulssons (2012) studie, där han identifierar ekonomer som arbetar med både icke-finansiell och finansiell information som en av två huvudgrupper. Av alla de kommunala kontexterna är det ingen grupp som främst arbetar med icke-finansiell information, vilket skiljer sig från Paulssons (2012) studie. En orsak till                                                                                                                

10 http://www.lulea.se/politikochkommun/forvaltningar/kommunledningsforvaltningen/ekonomi kontoret.4.6ebed23a109d954a35980003507.html

detta och som också framgår från intervjuerna i de kommunala bolagen är att tiden på året kan vara en påverkande faktor till vilken typ av information de arbetar främst med, den icke-finansiella informationen var emellanåt övervägande men inte sett till helheten.

I studien framgår att ekonomerna i de olika kommunala kontexterna inte endast arbetar med finansiell information, vilket tyder på att ekonomerna i kommunen är mer lik en affärspartner än en bean-counter (Byrne & Pierce, 2007; Graham et al., 2012;

Granlund & Lukka, 1997; Lindvall, 2009; Paulsson, 2012) Samtliga ekonomer i de olika kommunala kontexterna arbetar i någon utsträckning med icke-finansiell information, vilket överensstämmer med tidigare forskning om att ekonomen hanterar både finansiell- och icke-finansiell information (Baldvinsdottir et al., 2009.a; Lapsley

& Oldfield, 1999).

Arbetsuppgifterna har förändrats på olika sätt för ekonomerna i de olika kommunala kontexterna. Ekonomerna centralt och i förvaltningarna påpekar att fokus har förändrats i form av mer verksamhetsplanering eller från ett kamralt fokus till ett verksamhets-/marknadsorienterat fokus. Detta tyder på att ekonomerna centralt och i förvaltningarna samt kommunen i helhet fortsätter att ta efter idéer från den privata sektorn (Almqvist, 2004; Fattore et al., 2012), vilket de kommunala bolagen redan gör i större utsträckning då de är en hybrid (Kickert, 2001). Samtliga kommunala kontexter lyfter fram att arbetssättet har förändrats, främst med hjälp av teknikutvecklingen, detta i likhet med tidigare forskning (Baldvinsdottir et al., 2009.a;

Goretzki et al., 2013).

Ekonomerna i förvaltningarna och i de kommunala bolagen menar att det har kommit till fler arbetsuppgifter, till exempel är de involverade i mer projekt och arbetar med chefsfrågor. Detta är överensstämmande med tidigare forskning som tyder på att ekonomens roll har utvidgats genom att de fått fler arbetsuppgifter (Byrne & Pierce, 2007; Graham et al., 2012; Granlund & Lukka, 1997; Lindvall, 2009; Paulsson, 2012). För ekonomerna centralt och i de kommunala bolagen har det försvunnit arbetsuppgifter eller att de har lämnat ifrån sig vissa arbetsuppgifter. Ekonomerna centralt lyfter fram att de lämnat ifrån sig arbetsuppgifter på grund av en för hög arbetsbörda, detta i likhet med vad Lindvall (2009) har konstaterat, det vill säga om rollen utvidgas kommer yrkesbördan att öka. Det kan därför tolkas som att ekonomernas roll i kommunen håller på eller redan har utvidgats till en affärspartnerroll då deras arbetsbörda är hög eller då de fått nya arbetsuppgifter (Lindvall, 2009). För en översiktlig bild över hur arbetsuppgifterna har förändrats i de olika kommunala kontexterna se tabell 7.

Tabell 7 Förändringar i ekonomernas arbetsuppgifter

Ekonomerna i de samtliga kommunala kontexterna har alla gemensamt att de tror och hoppas att deras arbetsuppgifter kommer förändras i framtiden, dock på olika sätt. De centralt tror att de kommer att förändras genom omfördelningar eller att tekniken kommer vara en bidragande faktor. Ekonomerna i förvaltningarna tror också att arbetsuppgifterna kommer att förändras i framtiden genom att tekniken utvecklas, detta i enlighet med tidigare forskning (Baldvinsdottir et al., 2009.a; Goretzki et al., 2013). De tror även att arbetsuppgifterna kan förändras beroende på vilka medarbetare de har, de tror att de kommer arbeta mindre operativt samt att det blir mer en controller- och konsultstuk på arbetsrollen, detta är överensstämmande med tidigare forskning (Lindvall, 2009; Pierce & O’Dea, 2003). Ekonomerna i de kommunala bolagen tror att det kommer ske mindre förändringar i arbetsuppgifterna eller att det kommer bli mer interna kontroller. Detta hänger ihop med att deras fokus inte har förändrats och troligtvis inte kommer att göra det i framtiden heller i samma utsträckning som de övriga kommunala kontexterna, därför kommer nog mindre förändringar i deras arbetsuppgifter ske.

I förvaltningarna och i de kommunala bolagen är det delade meningar bland ekonomerna angående tekniken. Den övervägande delen är nöjda med teknikutvecklingen och därigenom deras arbetsredskap medan andra anser att utvecklingen skulle kunna gå fortare då de länge haft samma arbetsredskap. Alla ekonomer centralt är nöjda över teknikutvecklingen och anser att de har bra arbetsredskap. Då inte alla ekonomer i förvaltningarna inte är nöjda med teknikutvecklingen och deras arbetsredskap kan det bero på att det främst är ekonomerna centralt som styr och ska koordinera nya system och redskap, därför är det inte alltid lätt för förvaltningarna att få igenom allt de vill. De flesta ekonomerna i de kommunala bolagen är nöjda med teknikutvecklingen och de är bolagen själva som hanterar den biten och inte ekonomerna centralt.

Det kommer även fram från centralt håll att tack vare tekniken får de mer tid till att vara mer analytiska, vilket överensstämmer med Lindvalls (2009) konstaterande, om ekonomens roll utvidgas kan deras arbete gå från ett rutinartat arbete mot ett mer analytiskt arbete. Samtliga kommunala kontexter anser att tekniken har bidragit till att de fått bättre arbetsredskap, detta är överensstämmande med tidigare forskning som visar att tekniken fortsätter att utvecklas och att ekonomen därmed får bättre arbetsredskap (Baldvinsdottir et al., 2009.a; Lapsley & Oldfield, 1999). Som framgår påverkar tekniken ekonomens roll och hur de kan utföra sitt arbete, detta i enlighet med Byrne och Pierce (2007) som menar att tekniken är en intern faktor som påverkar ekonomens roll.

5.1.3  Ekonomernas  arbetssätt  och  kommunikation

Det identifieras två huvudgrupper i de olika kommunala kontexterna gällande individuellt arbete eller teamwork. Huvudgruppen centralt och i de kommunala bolagen är att ekonomerna främst arbetar individuellt medan den största gruppen för ekonomerna i förvaltningarna är att de arbetar både i team och individuellt men även att några främst arbetar individuellt. En anledning till att det skiljer sig mellan förvaltningarna och centralt kan vara att ekonomerna centralt arbetar mer som en servicefunktion mot förvaltningarna och de kommunala bolagen samt sammanställer mycket data som de samlat in från alla håll i kommunen. Ekonomerna i förvaltningarna är närmare verksamheterna och arbetade nog därför mer i team.

Ekonomerna i de kommunala bolagen är också närmare verksamheterna än ekonomerna centralt dock arbetar det färre ekonomer i de kommunala bolagen och därför kan de inte arbeta i team i samma utsträckning som ekonomerna i förvaltningarna. Den vanligaste anledningen till att ekonomerna i de olika kommunala kontexterna arbetar individuellt är att deras arbetsuppgifter är sådana att det lämpar sig bäst så. Av de ekonomer som arbetar främst individuellt så innebär det inte att de endast arbetar individuellt utan de arbetar även i team samt är beroende av andra i vissa sammanhang, detta kan kopplas till att ingen av ekonomerna är en bean-counter (Lindvall, 2009). Ekonomerna i förvaltningarna liknar mest en affärspartner eftersom de arbetar i team och samarbetar med andra människor vilket är i likhet med tidigare forskning (Paulsson, 2012; Pierce & O’Dea, 2003).

I princip alla ekonomer i de kommunala kontexterna arbetar nära chefer och ledning, vilket kan kopplas till Baldvinsdottir et al. (2009) om att ekonomen fortsätter ha ett nära samarbete med chefer och ledning. Några av ekonomerna i förvaltningarna och i de kommunala bolagen sitter med i ledningsgruppen och enligt tidigare forskning är det viktigt att arbeta nära ledningen och i bästa fall vara en del av ledningsgruppen för att kunna bli en affärspartner (Graham et al., 2012; Granlund & Lukka, 1997; Pierce

& O’Dea, 2003). Detta tyder på att ekonomerna i förvaltningarna och i de kommunala bolagen är mer lik en affärspartner eftersom ingen ekonom centralt nämner att de sitter med i ledningsgruppen. Dock har de flesta av ekonomerna centralt kontakt och arbetar med andra ledningsgrupper som exempelvis kommunstyrelsen, kommunchefen, budgetutskottet samt Luleå kommunföretag AB, därför måste det också anses som att ekonomerna centralt liknar en affärspartner.

Ekonomerna i förvaltningarna har också kontakt med cheferna ute i verksamheterna, även ekonomerna i de kommunala bolagen kommer i kontakt med dem, vilket kan kopplas till tidigare forskning om att ekonomerna måste vara ute i verksamheterna för att vinna förtroende hos cheferna (Byrne & Pierce, 2007; Pierce & O’Dea, 2003). Ett fåtal av ekonomerna i förvaltningarna kommer i kontakt med kommunstyrelsen när de exempelvis ska hålla föredrag. Ingen ekonom i de kommunala bolagen kommer i kontakt med kommunstyrelsen, de kommer inte heller i kontakt med Luleå kommunföretag AB utan det är respektive bolags VD som har den rollen. En anledning kan vara att de kommunala bolagen är en hybrid och har därmed inte i samma utsträckning kontakt med politiker och ska leverera underlag för beslut till dem som de övriga ekonomerna i de övriga kommunala kontexterna (Kickert, 2001) Det kommer även fram i studien att beroende på vilka medarbetare eller chefer ekonomerna arbetar med kan det påverka deras roll, detta i likhet med tidigare forskning (Burns & Baldvinsdottir, 2005; Gortetzki et al., 2013).

Både ekonomerna centralt och i förvaltningarna anser att det är en stor del av deras arbetstid som går ut på att kommunicera med andra människor, enligt tidigare forskning leder det till bättre relationer när ekonomer interagerar med andra människor (Byrne & Pierce, 2007). I likhet med tidigare forskning ska ekonomen vara en social person och ha kommunikationsfärdigheter (Granlund & Lukka, 1997). Detta skiljer sig jämfört med de kommunala bolagen där de flesta ekonomerna anser att det endast är en mindre del som går ut på att kommunicera med andra. Detta kan tyda på att ekonomerna i de kommunala bolagen är mer lik en bean-counter än ekonomerna i de övriga kommunala kontexterna, detta i enlighet med Lindvall (2009) om att det är viktigt att ha dialoger med medarbetare för att kunna bli en affärspartner. En orsak till att ekonomerna i de kommunala bolagen kommunicerar mindre än de övriga kommunala kontexterna kan vara att det är färre ekonomer som arbetar där.

Ekonomerna i de samtliga kommunala kontexterna kommunicerar mest med andra ekonomer på sin avdelning, sedan är det varierat vilka de kommunicerar med vilket tyder på att ekonomerna är mer lik en bean-counter då kommunikationen är centrerad inom ekonomiavdelningen (Granlund & Lukka, 1997). I kommunen må fallet vara att de kommunicerar mest med dem på sin avdelning dock kommunicerar de även med övriga men inte endast genom skriftliga rapporter som Granlund och Lukka (1997) menar att en typisk bean-counter gör.

Samtliga ekonomer centralt och i förvaltningarna utgår från medborgarnas preferenser i sitt arbete, dock vissa mer än andra samt på olika sätt, detta i likhet med Byrne och Pierce (2007) som menar att omgivningen påverkar ekonomens roll. De centralt menar att de inte dagligen har medborgarna i tankarna när de utför sitt arbete men genom att följa besluten som politikerna fattat och tänka på hur de formulerar sig i dokument som riktar sig till medborgarna så gör de det. Även ekonomerna i förvaltningarna utgår från medborgarna på samma sätt som ekonomerna centralt gör, dock utgår de också genom att de har medborgarundersökningar och får synpunkter från medborgarna. En anledning till dessa skillnader kan vara att ekonomerna centralt har mer intern service som inte direkt är riktad till medborgarna medan förvaltningarna arbetar närmare medborgarna. Samtliga ekonomer på central nivå och i förvaltningarna utgår från medborgarnas preferenser i sitt arbete på något sätt, detta i likhet med Brorström (2000). Då kommunen är en offentlig verksamhet som berör alla medborgare samt finansieras via skattemedel är det primärt att ekonomerna utgår från medborgarnas preferenser. Detta så att pengarna används på rätt sätt och information om kommunen förmedlas ut till medborgarna eftersom det är dem kommunen arbetar för.

Ekonomerna centralt och i förvaltningarna har gemensamt att ingen av dem hanterar motstridiga intressen mellan medborgarna, dock menar ekonomicheferna i förvaltningarna att de blir indirekt påverkade till exempel när ett beslut får ekonomiska konsekvenser eller då de är en del av ledningsgruppen och hanterar därigenom medborgarförslag. Ekonomerna centralt tror att det är mer aktuellt att hantera motstridiga intressen för de i förvaltningarna men ekonomerna i förvaltningarna menar att de inte är deras roll att hantera detta. Orsaken till att ekonomerna centralt tror att det är mer aktuellt i förvaltningarna är för att de arbetar närmare verksamheterna men en annan orsak kan vara att ekonomerna centralt inte arbetat i en förvaltning. Ekonomerna i förvaltningarna menar istället att de ska

Ekonomerna centralt och i förvaltningarna har gemensamt att ingen av dem hanterar motstridiga intressen mellan medborgarna, dock menar ekonomicheferna i förvaltningarna att de blir indirekt påverkade till exempel när ett beslut får ekonomiska konsekvenser eller då de är en del av ledningsgruppen och hanterar därigenom medborgarförslag. Ekonomerna centralt tror att det är mer aktuellt att hantera motstridiga intressen för de i förvaltningarna men ekonomerna i förvaltningarna menar att de inte är deras roll att hantera detta. Orsaken till att ekonomerna centralt tror att det är mer aktuellt i förvaltningarna är för att de arbetar närmare verksamheterna men en annan orsak kan vara att ekonomerna centralt inte arbetat i en förvaltning. Ekonomerna i förvaltningarna menar istället att de ska