Konsekvenser för en framtida yrkesroll

Denna studies resultat och de slutsatser som nås i diskussionen ovan vittnar om den komplexa och mångfacetterade natur som präglar förskolläraryrket. Det funna resultatet tydliggör vikten av balans mellan en ödmjukhet kring vad man tror sig veta och en tro på den egna

professionalismen. Begrepps betydelser, barns bästa och vad som är rätt sätt att arbeta har inga absoluta och universella svar utan behöver ständigt omvärderas för att åtminstone säkerställa barnets rättigheter. Samtidigt finner vi att en tro på den egna professionalismen och

kompetensen, samt att andra erkänner denna, är imperativ för att bygga ett sentiment av ökat handlingsutrymme. Detta låter förhoppningsvis förskollärare uttrycka sina åsikter med känslan av att de kan åstadkomma reell skillnad. Då förskolan som institution är en arena baserad på mellanmänskliga relationer blir förtroende essentiellt för en väl fungerande verksamhet. En likvärdig positionering mellan ledning, förskollärare och vårdnadshavare är därför enligt vår analys att eftersträva. Med kompletterande kunskaper och samarbete blir vägen förhoppningsvis lättare mot att inte bara ge barn det de har rätt till, utan att ge dem allt vi kan; Alla barn, alltid, överallt.

7.2 Metoddiskussion

Flera ställningstaganden har gjorts angående upplägg och genomförande av studien. Urvalet av respondenter påverkades inte av faktorer som erfarenhet, ålder och kön. Detta kan möjligen resultera i en minskad variation i form av perspektiv och infallsvinklar då flera av

respondenterna kan ha liknande bakgrund. Detta sågs inte som negativt då målet inte var ett generaliserbart resultat utan endast en undersökning av förskollärarnas utsagor och erfarenheter. Rörande genomförandet av intervjuerna diskuterades huruvida dessa skulle äga rum över telefon eller som ett videosamtal via Zoom. Kvale (2007) menar att man genom att kunna se eventuella kroppsliga uttryck under intervjun kan nå en djupare förståelse av materialet. Kvale hävdar dock att detta lätt kan gå förlorat när materialet transkriberas. Jakten på respondenter försvårades på grund av den pågående pandemin och förskollärarna som önskade deltaga uttryckte en brist på tid. På grund av detta fick intervjuerna planeras in i det tidsschema förskollärarna hade. Vår avvägning var att om en process som involverar nedladdning samt installation av ett program, skapandet av konto och tillgång till dator hade varit nödvändig, hade vi gått miste om flera respondenter. Detta hade blivit konsekvensen av att använda Zoom och valet föll således på telefonintervjuer.

Intervjuernas frågor formulerades i syfte att besvara frågeställningarna och en handfull frågor var gemensamma för samtliga intervjuer. Utöver dessa var målet att nå ett öppet samtal som välkomnade olikheter, då vi var ute efter individuella berättelser och tankar. Alvehus (2019) beskriver detta som en semistrukturerad intervju, vid vilken samtalet centreras kring ett ämne men respondenten ges större frihet att påverka intervjuns innehåll. Alvehus påstår dock att denna intervjuform kräver en erfaren och kunnig intervjuare för att utnyttjas optimalt, något vi kan anses sakna. Rollen som intervjuare blev dock mer naturlig och bekväm allt eftersom, något som kan ha påverkat varför vissa av svaren i de tidiga intervjuerna inte ifrågasätts på samma sätt som vissa av de senare. Det ska även nämnas att dessa ifrågasättanden inte var grundade i misstro utan endast i förtydligande syfte eller för att driva samtalet framåt. Intervjufrågorna var av sådan karaktär att inga rätta svar fanns. De var snarare skrivna för att på ett hermeneutiskt vis som Thurén skriver: “Förstå och inte bara begripa intellektuellt” (2019, s. 94). Ett aktivt

lyssnande var därav signifikativt för intervjuernas genomförande och i syfte att förstå ställdes följdfrågor utifrån svaren. Vi fann dock även att respondenterna inte alltid behövde följdfrågor för att förtydliga, utan snarare tid. Som Alvehus (2019) nämner märkte vi att ett utvecklat svar ofta levereras om man som intervjuare efter respondentens initiala svar vågar vara tyst och invänta en fortsättning. Genom att inte följa ett till fullo förutbestämt manus ville vi så gott det gick nå ett avslappnat samtal och det Alvehus (2019) kallar naturligt förekommande data . Begreppet används för att göra distinktionen mellan sådant som faktiskt händer och sådant som orkestreras fram av forskaren. Det kan dock argumenteras för att själva intervjusituationen sker på intervjuarens initiativ och att balansen således är rubbad från start.

Den teoretiska referensram som använts för att analysera och tolka materialet valdes inte förrän empirin var insamlad och transkriberad. På det viset fick empirins natur diktera vilken teori som ansågs lämplig och av intresse, snarare än att empirin tolkas på ett visst sätt för att teorin ska bli relevant. Alvehus (2019) beskriver den valda metoden som abduktiv, en metod med vilken teori och empiri tillåts utveckla varandra och ny kunskap skapas i mötet dem emellan. Rörande möjliga slutsatser medger vi att studiens kvalitativa ansats i kombination med de begränsade tids- och arbetsmöjligheter som examensarbetets natur tillåter, förhindrar generaliserande slutsatser och vidare rekommendationer för verksamheter. Valet av kvalitativ ansats är dock medvetet och ämnar att istället nå ett djup som annars kanske gått förlorat. Den kunskap som nås genom de intervjuer vi bedrivit är även begränsad till respondenternas utsagor och då inga observationer har gjorts dras inga slutsatser angående hur arbetet med särskilt stöd ser ut, endast hur det återges av respondenterna. Att använda sig av intervjuer för att undersöka hur personer beskriver sina erfarenheter och tycker, menar Alvehus (2019) är en av de bättre metoderna. Då endast förskollärare har intervjuats går vi dock miste om andra perspektiv som kan synliggöra fler saker kring det ämne vi endast skrapar ytan på. Detta var en ansats som diskuterades vid framtagandet av en projektskiss men som sorterades bort i syfte att nå en lämpligt stor ambition givet de resurser som fanns tillgängliga. Flera ytterligare möjligheter att expandera denna studie för att nå en ökad komplexitet angående resultat uppkom, dessa återges nedan.