Under detta tema undersöks elevernas resonemang och utsagor kring vad en norm är, hur normer uppstår, vem som bestämmer normerna samt vilka konsekvenser normer kan leda till. Detta tema utgör en grund för vidare undersökning av hur eleverna resonerar kring vem som ingår i normen, hur normerna ser ut på den aktuella skolan samt möjligheten att utmana och förändra normer.
4.2.1 Lektionsobservation innan undervisningsförsöket
Ämnet normer engagerar eleverna som vid första tillfället då undervisningsförsöket nämns spontant startar en diskussion om normer och vad som är ”normalt”. Eleverna vill ha en definition från mig om detta, vilket jag inte ger dem. Istället beskriver jag skillnaden mellan ”normalt” och ”vanligt” för att tydliggöra att det som anses vanligt inte per definition är ”normalt”, varpå jag låter dem resonera med hjälp av förtydligande frågor från mig. Vad jag inte vet vid detta tillfälle är att vissa elever i gruppen läst kursen Psykologi A föregående termin och i denna kurs bland annat haft som hemläxa att bryta en norm. Detta innebär att de elever som läst Psykologi A har en förförståelse av vad normer är samt större erfarenhet av att diskutera normer, vilket gör dem tongivande i diskussionen.
4.2.2 Loggbok
Min ursprungliga tanke var att göra en förmätning av elevernas förståelse av normer i loggboksform. Då eleverna tog upp en diskussion om normer innan dess påverkade det loggboksskrivandet på så sätt att eleverna tog intryck av diskussionen vilket inte gav den planerade förmätningen av elevernas individuella kunskap. Ett flertal av loggböckerna beskriver normer på ett likartat sätt men det finns samtidigt en variation mellan elevernas utsagor:
-Norm är något som inte sticker ut i mängden (Samuel)
-En oskriven regel. Självklarheter som man inte ska göra eller göra (Emma)
-En norm är oskrivna lagar sådant som är normalt till exempel träng dig inte i kö (John) -En oskriven lag. Visa sina föräldrar respekt, inte tränga sig i kön, hålla för munnen när man hostar (Adam)
-Någonting som av andra anses normalt, det som är accepterat och det som de flesta människor följer (Anna)
Andra elevutsagor bryter mot och utmanar klassens gängse tolkning av normer:
-En norm för mig är ingenting, för det finns inga som är normala. Alla har sina egna egenskaper och personlighet. Alla är sig själv i stort sett (Ahmad)
4.2.3 Lektionsobservationer under undervisningsförsöket
I övningen Vilka normer finns i Sverige? har eleverna svårigheter att hålla sig till normer som är kopplade till makt och kan leda till diskriminering, men kommer till slut fram till följande lista för hur man ska vara för att passa in och få makt i Sverige: att vara svensk och ha svenskt ursprung och utseende, att vara straight, att vara kille, att vara kristen samt att vara utan funktionshinder. Innebörden av att befinna sig inom dessa normer är enligt eleverna att slippa bli ifrågasatt och att passa in.
Övningen Vem får spela huvudrollen i svensk film? involverar eleverna i ett rangordnande av karaktärer som tillhör olika kategorier efter hur troligt det är att de olika karaktärerna får huvudrollen i en typisk svensk långfilm. Längst ner hamnar en rullstolsburen muslimsk tjej, en bisexuell kille och en transsexuell person. Längst upp i hierarkin hamnar en ung svensk kille, en ung svensk tjej, en medelålders man och en medelålders kvinna. Resonemangen kring hierarkin inkluderar att det är lättare att
identifiera sig med någon som är vanlig och att det är svårare att identifiera sig med funktionshindrade och personer med oklar könsidentitet då de inte är så vanligt förekommande i samhället. Att en person är bisexuell anses av eleverna vara en osynlig egenskap, antingen kommer karaktären att tolkas som hetero eller homo enligt dem. Ansvaret för att svensk film upprätthåller denna hierarki delas enligt eleverna av manusförfattaren, produktionsbolaget, distributören och publiken. Gemensamt för de första tre är att enligt eleverna att de ”spelar säkert” och är fega och inte vågar utmana publiken och istället försöker maximera filmens vinst och popularitet genom att skapa mainstreamfilmer med bekanta och ”vanliga” karaktärer. Publiken har enligt eleverna ansvar att stödja filmer som utmanar för att visa att dessa filmer också har en publik. Övningen Hur har man sex i svensk film? utgår från Gayle Rubins modell för sexuella värderhierarkier7 samt vilken typ av sex som syns i svenska filmer. Övningen involverar eleverna i ett samtal om vem som bestämmer vad som är accepterade respektive mindre accepterade sexuella praktiker och vilka som behöver komma ut inför sin omgivning. Eleverna synliggör hur vissa praktiker inte borde vara placerade i den yttre cirkeln då de åtminstone bland ungdomar anses vara accepterade idag (till exempel icke-reproduktivt sex). När eleverna blir påminda om att matrisen utformades 1984 kopplar de matrisens ”ålderdomlighet” till att normerna har ändrats sedan dess. När de får ange vilka normer som fortfarande befinner sig i den yttre cirkeln idag är de oeniga om de flesta praktiker förutom homosexualitet, där i stort sett alla är överens om att det inte är accepterat även om det borde vara det. Elevernas förslag på när detta kommer att ändras och vad som krävs för att denna ändring ska ske pendlar svaren mellan ”ett par år” och ”typ aldrig”. Enligt eleverna kan ändring ske om fler får träffa ”vanliga” bögar och lesbiska och se att de ”är ok”.
4.2.4 Elevintervjuer
I en av elevintervjuerna framträder bilden av att det är personer som haft egenskaper som idag räknas som inom normen som varit med om att utforma normerna:
Vem är det som bestämmer normerna, enligt dig?
Det är vi människor som har byggt upp normer anser jag då. den först människan då, jag
7 Se sidan 15 för en illustration av modellen. Den inre cirkeln anger vad som anses vara accepterade sexuella praktiker, den yttre cirkeln anger mindre accepterade praktiker.
vete fan hur, men...hade säkert två ben och två armar, och sen med tiden så är det vi som skapar normen och hade vi alla suttit i rullstol hade det varit normen till exempel. Och om nån haft två ben hade det varit "har du två ben? det är inte så jävla normalt ju". "vi bara rullar, du går. vi har det bekvämare än du" (Elias)
Samtliga intervjuade elever anser att normer ser olika ut i olika länder och i olika grupper. Ett flertal elever definierar normer som exkluderande och förtryckande. Vissa elever menar att normer går att förändra medan andra menar att de inte går att avskaffa:
Jag vet inte, alltså det kommer alltid vara normer, så liksom...någon kommer alltid vara utanför normerna, liksom så om man förändrar det då är någon annan utanför normerna, så egentligen så, så om det funnits samhälle utan normer då hade det ju varit så att alla bara kunde varit sig själva, men nu kommer det ju inte ske […] (John)
Jag tänker på rent normer kring hur man ska vara...
Hur man ska vara? Nä, jag tror att vi kommer att vara som vi är.
Ja, du har ju sagt det på lektionen nån gång, du tror inte att saker kommer att ändras?
Nej, vi är som vi är, vi är skapade för att vara som vi är (Elias)
4.2.5 Kurslitteratur och uppgift kopplade till normer i kursen Psykologi A
Terminen innan undervisningsförsöket hade de elever som läst Psykologi A fått i uppgift att bryta en norm. Läraren för kursen hade hämtat uppgiften från sajten lektion.se8. I uppgiften beskrivs normer som oskrivna regler som man bör följa när det gäller vårt beteende i relation till andra. Eleverna anmodades att göra ett experiment där de medvetet skulle bryta mot en social norm. Exemplet som gavs i uppgiften var att slå sig ner vid ett bord med människor som man inte känner. I kurslitteraturen Psykologi (Cronlund 2003) beskrivs normer som både skrivna och oskrivna regler för hur vi ska bete oss i en grupp. Normer liknas vid spelregler i ett spel där alla deltagare vet vad som gäller och där de som bryter mot reglerna bestraffas för sin överträdelse. Vidare kopplas förmågan att anpassa sig till hur lätt individen kan tillägna sig de rådande normerna i den nya omgivningen. Stycket om normer avslutas med konstaterandet att det är lättast att ändra normer kring matvanor och klädsel medan det tar längre tid att ändra normer kring religiösa frågor och familjemönster.
4.3 Analys av temat ”Hur konstrueras kunskap om normer och hur definieras