Konsumentekonomi

Diskmaskiner varierar vad gäller pris, kapacitet och program. Vanligast är ”normalprogrammet” som består av försköljning, diskning vid 65 grader C, sköljning och torkning. För att kunna jämföra olika maskiner bör du ta reda på hur rent maskinen diskar och hur effektivt den torkar. Du bör också jämföra bullernivån och energiför-brukning för olika maskiner (Holm & Plantin, 2005, s 49).

I samband med huvudavsnittet ”Städa” finns avsnittet Dammsugaren ges råd om vilken dammsugare som bör väljas och hur lång dess slang bör vara: ”De flesta maskiner kräver specialpåse. Den gör påsbytet enklare, men är dyrare än vanliga påsar… Dammsugare finn av en mängd olika fabrikat och modeller… Ett vanligt hushåll bör välja en slangdammsugare. Sladden bör vara minst 6-7 meter lång” (a.a. s 53).

4.2 Konsumentekonomi

I redovisningen av kunskapsområdet Konsumentekonomi redovisas först varje lärobok var för sig: Algotsson & Eriksson (2007), Hedelin m.fl. (2010) och Holm & Plantin (2005). Inom varje bok redovisas även de tre undervisningsstrategierna: fakta-, normerande- och pluralist-isk.

4.2.1 Algotsson & Eriksson

FAKTA I Algotsson & Eriksson (2007) finns information i huvudavsnittet ”När du ska köpa något” om ”lagar och regler, som du som konsumenten kan ha nytta av. De ska hjälpa dig så att du inte blir lurad om du handlar av ett företag.” (a.a. s 127). Följande avsnitt ger fakta om Öppet köp och bytesrätt, Marknadsföringslagen, Lagar om säkerhet och prisinformation, Konsumentköplagen: När är det fel på varan?, Om det är fel på en vara – garanti, Om varan inte kommer i tid, Om du handlar av en privatperson. Konsumenttjänstlagen, Paketreselagen m.m., Reklamation, Juridisk rådgivning, Ångerrätt vid distansköp och hemförsäljning, Handla på distans, Hemförsäljning (a.a. s 128-137). Av utrymmesskäl i resultatet redovisas inte de-taljinnehållet i ovan nämnda avsnitt. I huvudavsnittet ”När du ska köpa något” finns avsnittet Reklam och annan marknadsföring, där information ges om vad reklam är, att den kan vara informativ och inpräntar märkesnamn.

För att sälja så mycket som möjligt av sina produkter (varar och tjänster) arbetar företagen med marknadsfö-ring… Reklam upplyser oss om att en viss produkt finns… Ibland är den informativ, ibland vill den bara inpränta ett märkesnamn (Algotsson & Eriksson, 2007, s 129).

I huvudavsnittet ”Spara, låna, köpa på kredit” finns i avsnittet Eget bankkonto information om vad som gäller när en 16 åring vill öppna ett bankkonto.

När du fyllt 16 år kan du öppna ett bankkonto som du sköter själv. Där kan du t.ex. sätta in pengar som du tjä-nat om du arbetar under sommarlovet, pengar du fått i present och också en del av studiebidraget, om du fått hand om det. Föräldrarna kan inte ta ut pengar från ditt konto om inte du går med på det (Algotsson & Eriks-son, 2003, s 138).

NORMERANDE I huvudavsnittet ”Lite om ekonomi” i Algotsson & Eriksson (2007) i avsnittet Räcker pengarna, rekommenderas att göra en budget, för att få överblick över sin ekonomi. Kassaboken ger en bättre uppfattning om vart pengarna tagit vägen och vad som är möjligt att spara in på.

41

För att få överblick över sin ekonomi kan man göra en budget. En budget är en plan över inkomster och utgif-ter… Ibland kan man fundera över vart pengarna ”tagit vägen”. För att få en bättre uppfattning om det kan man pröva att föra kassabok – åtminstone under någon månad då och då… Då ser man vart pengarna tar vägen och kanske också vad man kan spara in på (Algotsson & Eriksson, 2007, s 123).

Vidare ges råd i avsnittet Betala räkningar på billigaste sätt, att om man inte betalar i tid kan räkningen hamna hos kronofogden. Dessutom ges råd om hur räkningar kan betalas.

Om man inte kan betala i tid, kan det bli extra dyrt med dröjsmålsränta och olika avgifter. Dröjer man länge med betalningen kan räkningen gå till kronofogden… Går man till exempelvis banken och betalar alla räkningar för ett hushåll kan avgifterna bli en stor summa under ett år. Det är enklare och billigare att betala genom gire-ring eller Internet (Algotsson & Eriksson, 2007, s 123).

I huvudavsnittet ”När du ska köpa något” ges råd i samband med Öppet köp och bytesrätt: ”Fråga om det är öppet köp innan du betalar, när du handlar kläder eller annat i en butik…Är det fel på en vara behöver du inte nöja dig med ett tillgodokvitto, utan har rätt att få peng-arna tillbaka om felet inte rättas till på annat sätt” (a.a. s 128). Vidare i avsnittet Konsument-vägledare, ges råd om att där är möjligt att få objektiv information och i ett senare avsnitt Om det är fel på en vara – garanti, ges ytterligare råd om att ta kontakt med konsumentväg-ledaren i kommunen.

Konsumentvägledare finns i många kommuner… Den information man får ska vara objektiv och ge besked om både för och nackdelar… Ta reda på om det finns någon konsumentvägledare i din kommun. Börja med att titta i telefonkatalogen under din kommuns namn. Ev. kan du ringa till kommunens telefonväxel och fråga …Det finns många regler som gäller, konsumentvägledaren i kommunen kan hjälpa dig om du får problem (Algotsson & Eriksson, 2007, s 130, 132).

I huvudavsnittet ”Spara, låna, köpa på kredit” i finns avsnittet Lån – krediter med varnande ord om att skriva på borgen: ”Du ska aldrig låta dig övertalas av t.ex. en kompis att skriva på borgen. I värsta fall kan du få betala hela skulden och dessutom kan det ha tillkommit en mängd avgifter, om den som tagit lånet har misskött det en längre tid!” (a.a., s 139). Vidare i avsnittet Kontokrediten kan bli dyr! varnas eleven för att vad räntefrihet kan innebära.

Låt dig inte luras av t.ex. räntefrihet under vissa månader eller låg månadsavgift vid kreditköp. Köper man en semesterresa med en dyr kontokredit kan det ta flera år innan resan är betald, och man kan ha fått betala flera tusen extra (Algotsson & Eriksson, 2007, s 139).

Liknande varningar finns i avsnittet Om man inte betalar sina skulder, med varning om ut-mätning. Det kan innebära att kronofogden säljer din moped.

Det kan vara frestande att ta lån eller handla på kreditkort, men ibland kanske man inte klarar av att betala allt. Många ungdomar kan också få problem med ekonomin genom alltför höga telefonräkningar… Om du inte betalar en skuld, kan den som du är skyldig pengar begära att kronofogden driver in pengarna. Det blir utmät-ning, och det kan t.ex. innebära att man tar en del pengar från din lön eller att kronofogden säljer t.ex. din mo-ped (Algotsson & Eriksson, 2007, s 140).

4.2.2 Hedelin m.fl.

FAKTA I huvudavsnittet ”Konsumtion” definieras i Hedelin m.fl. (2010) begreppet marknads-föring: ”De åtgärder som säljaren använder för att sälja en vara eller tjänst. Exempel på åt-gärder är reklam, varans utseende, pris, förpackning, placering i affären m.m.” (a.a. s 105).

42 Vidare i huvudavsnittet ”Spara och låna” finns i avsnittet Vill du veta mer? information om Plastkort såsom Automatkort, Bankkort/Debetkort, Betalkort och Kreditkort (a.a.). I huvud-avsnittet ”Konsumentskydd”. I huvud-avsnittet Vem tar till vara konsumenternas intressen? (a.a. 118). Information ges om vart konsumenten kan vända sig för att konsumentinformation, särskilda avsnitt ägnas åt Konsumentverket/KO, Konsument Europa, Kommunal konsument-verksamhet (a.a. s 119), medan i avsnittet Vill du veta mer? (a.a. 120) finns ytterligare in-formation om Sveriges Konsumenter och tidningen Råd & Rön, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Konsumenternas Försäkringsbyrå, Konsumenternas tele- och internetbyrå – KTIB och Konsumenternas elrådgivningsbyrå (a.a.). Huvudavsnittet ”Konsumentlagar” i Hedelin m.fl. (2010) ger faktainnehåll i avsnitt som Konsumentköplagen, med till exempel informat-ion om vad som gäller om det blir fel på varan. Vidare ges informatinformat-ion om i avsnittet Köpla-gen, Distans- och hemförsäljningslaKöpla-gen, E-handelslaKöpla-gen, Konsumenttjänstlagen (a.a. s 122-125). Vidare i avsnittet Vill du veta mer? finns ytterligare information om Konsumentkredit-lagen, AvtalsvillkorsKonsumentkredit-lagen, PrisinformationsKonsumentkredit-lagen, PaketreseKonsumentkredit-lagen, Marknadsföringslagen och Produktsäkerhetslagen (a.a. s 126-127).

NORMERANDE I huvudavsnittet ”Vad är konsumentekonomi” i Hedelin m.fl. (2010) finns avsnittet Dina pengar” – vem bestämmer? Innehållet är formulerat i en rad negationer.

“Om du inte är myndig – det vill säga inte fyllt 18 år – kan dina föräldrar bestämma ganska mycket, men inte allt. Efter din 18 årsdag har föräldrarna inte längre någon försörjningsplikt mot dig – om du inte går i skolan. Du får inte handla på kredit eller låna pengar förrän du fyllt 18 år. Du har inte rätt till barnbidraget, utan det är dina föräldrar som får detta” (Hedelin m.fl., 2010, s 101).

Vidare finns i avsnittet Håll koll på din ekonomi råd om att planera sin ekonomi: ”Lär man sig tidigt att planera sin ekonomi så blir det lättare att klara sig på sin lön eller studielån när man flyttar hemifrån… Två viktiga hjälpmedel för att hålla koll på ekonomin är budget och kassa-bok” (a.a. s. 101f). Råd ges hur kassaboken tillämpas: ”Skriv in dina inkomster och utgifter, helst varje dag i kassaboken. Hinner du inte så spara kvitton och för sedan in dem i kassabo-ken exempelvis en gång i veckan” (a.a. s 103). I huvudavsnittet ”Konsumtion” finns varnande innehål i avsnitten Reklam lockar dig till köp, Reklamknepen är många, Andra knep att locka kunder, Butiksreklamen lurar oss och Så här lockas du till att köpa det du inte planerat (a.a. s 105-107). Avslutningsvis i avsnittet Hur vet man allt detta? ställs frågan ”Hur vet man vad som får dig att ”shoppa loss?… Företag som sysslar med marknadsundersökningar har kart-lagt vårt köpbeteende in i minsta detalj (a.a. s 108). I avsnittet Handla på distans beskrivs fördelar och nackdelar med att handla på distans: ”Att handla på distans kan vara ett be-kvämt sätt att göra inköp på. Man kan sitta hemma och välja och vraka. Utbudet är stort. Just bekvämligheten kan dock leda till mer köp än man tänkt från början, så det gäller att se upp” (a.a.). I inledningen av huvudavsnittet ”Spara och låna” finns följande innehåll om vad eleven bör göra: ”Ett visst sparande bör ingå i din budget” (a.a. s 111). Vidare ges i avsnitten Olika sätt att spara uppmaningar om att: ”Buffertspara – det bör du göra på ett sparkonto i bank…Målspara: Aktiesparande innebär alltid en risk, men historiskt sett är aktier den place-ring som gett bäst avkastning…Trygghetsspara – är ett långsiktigt bundet sparande till pens-ion. Trygghetssparande kan du inte röra ens om du blir arbetslös. Detta sparande kan du som är ung vänta med. Du behöver ju pengar till så mycket annat” (a.a.). I avsnittet Låna utfärdas varningar i samband med att låna: ”Tänk dig för noga innan du lånar och undvik att låna till ren konsumtion”. Vidare i avsnittet Akta dig för skuldfällan, finns varnande text som leder fram till tre tips:

43

För dig som är ung ligger snabblån utan säkerhet nära till hands. Lånen har mycket hög ränta och kort återbe-talningstid och är därför det absolut dyraste sättet att låna pengar på. Många ungdomar har på det här sättet hamnat i skuldfällan som de sedan har svårt att ta sig ur. Tips för hur du håller koll på din ekonomi:

 _{Lär dig spara}

 _{Lär dig längta – du behöver inte köpa allt på en gång.}

 Inga små krediter – låna bara till stora köp som lägenhet, bil och villa – när d har råd (Hedelin m.fl., 2010, 112).

I avsnittet Goda råd vid kreditköp kompletteras med den avslutande varningen i avsnittet Vad händer om du inte kan betala? (a.a. s 114) där följande text förekommer: ”Många ung-domar konsumerar med hjälp av så kallade snabblån med mycket hög årsränta. När sedan räkningarna kommer har de inte råd att betala. Skulderna börjar växa utan kontroll” (a.a.). Vidare ges råd i samband med avsnitten Skuldexempel, Många ungdomar hamnar i Krono-fogdens register och Kan du inte betala dina skulder? (a.a. s 115)

I huvudavsnittet ”Din rätt som konsument” förekommer en rad negationer i samband med kredit, öppet köp och bytesrätt.

Du får inte köpa på kredit förrän du är myndig, det vill säga att du har fyllt 18 år… Det finns ingen lag som ger dig rätt till öppet köp, men de flesta butiker går med på detta… En del affärer som inte tillämpar öppet köp kan istället erbjuda dig bytesrätt… Om du inte hittar någon lämplig bytesvara får du ett tillgodokvitto. Du har INTE rätt att kräva pengarna tillbaka (Hedelin m.fl., 2010, s 121).

I avsnittet Bra att veta vid köp finns uppmaningen ”Spara kvittot!” (a.a. s 121). Vidare i hu-vudavsnittet ”Konsumentlagar” finns avsnittet Nix – mot telefonförsäljning, där råd ges om att slippa försäljning via telefon: ”Om du vill slippa försäljning och marknadsföring per tele-fon kan du anmäla dig till Nix-teletele-fon. Spärren finns kvar i tre år om du inte meddelar annat. Nix telefon 020-27 70 00 www.nix.nu” (a.a. s 125). Avslutningsvis ges råd i samband med att reklamera i avsnittet Så här gör du när du reklamerar – klagar!: ”Är du missnöjd med en vara eller tjänst, ska du snarast reklamera den. Så här går du till väga: (a.a. s 128)

PLURALISTISK I huvudavsnittet ”Konsumtion” i Hedelin m.fl. (2010) finns i avsnittet Reklam och miljö där relationen mellan reklam och miljö uppmärksammas. Vad som kan kalls miljö-vänligt eller inte.

Miljövänligt förekommer ibland i reklamen, men ordet får bara användas om varan verkligen förbättrar miljön eller inte påverkar alls. Därför kan en bil aldrig kallas miljövänlig. Ett tvättmedel kan inte heller kallas miljövän-ligt. Det kan vara miljömärkt men det betyder bara att tvättmedlet påverkar miljön mindre än tvättmedel än tvättmedel utan miljömärkning (Hedelin m.fl., 2010, s 106).

Konsumtionen problematiseras utifrån att förr var det inte så komplicerat som idag till ex-empel var det något fel på varan, var det bara att ta kontakt med tillverkaren. Konsumenten idag löper stor risk att köpa bristfälliga varor och bli lurad. De ger själva svaret på problemet, genom att understryka värdet av konsumentinformation och konsumentskydd.

Förr i tiden var konsumtionen begränsad och varorna inte så komplicerade som idag. Man gick till sin butik och handlade varor som ofta var tillverkade i närområdet. Var det något fel på varan kunde man utan större pro-blem få tag på tillverkaren och klaga. Behovet av konsumentskydd ökade i mitten av 1900-talet då konsumt-ionsmönstret förändrades. Idag köper vi inte bara varor från olika länder. Vi använder oss av nya inköpssätt, bland annat Internet. Dagens konsumtion är komplicerad och konsumenten löper stor risk att köpa bristfälliga varor, farliga varor och helt enkelt bli lurad. Konsumentskydd och konsumentinformation blir därför allt vikti-gare (Hedelin m.fl., 2010, s 118)

44 4.2.3 Holm & Plantin

FAKTA I huvudavsnittet ”Konsumtionsvanor” i Holm & Plantin (2005) finns i avsnittet Våra tillgångar. Där beskrivs mänskliga tillgångar och resurser i forma av: ”Arbetsförmåga, hälsa, kunskaper, tid och pengar”(a.a. s 75). Detta konkretiseras genom Akilla, Anders och Per, när de vill köpa bröd.

Akilla bakar därför att hon inte har möjlighet att köpa färdigt bröd. Anders bakar därför att han har tid och tycker om att baka. Per däremot har inte tid att baka. Han väljer att köpa brödet färdigt (Holm & Plantin, 2005, s 75).

I avsnittet Våra behov och önskemål ges information om att ”Våra tillgångar, resurser, an-vänder vi för att tillgodose olika behov och önskemål” (a.a. s 76). De beskriver vidare de mänskliga behoven som: ”kroppsliga, trygghet, eget värde, tycka om och vara omtyckt, kun-skaper och självförtroende” (a.a.). I avsnittet Reklamens uppgifter definieras begreppet som: ”Företagens sätt att marknadsföra produkter” (a.a. s 79). Vidare ges i avsnittet Reklam kostar pengar: ”att det är 11 000 som är verksamma i reklambranschen och att den kostar varje svensk 6000 kr per år. Det är pengar som vi konsumenter får betala genom högre priser på varorna” (a.a.). Därefter ges ytterligare information i avsnittet Regler för reklam (a.a), där marknadsföringslagen och prisinformationslagen förklaras: ”Reklam ska tala sanning…Krav på information i reklamen” (a.a.).I huvudavsnittet ”Att vara konsument” finns i avsnittet Att ångra ett köp (a.a. s 81) information om vad som gäller vid Öppet köp: ”Om du köper en vara i ett varuhus och den inte skulle passa kan du som regel lämna tillbaka den och få igen peng-arna” (a.a.). Bytesrätt innebär istället att: ”Du kan lämna tillbaka en vara och välja en annan istället” (a.a.). Ångerrätten (a.a. s 82) vid köp via Internet, telefon, postorder eller dörrför-säljning kallas istället distansavtalslagen: ”Ångerrätten innebär att du inom 14 dagar kan ångra dig och låta köpet gå tillbaka” (a.a. s 82). Vidare ges fakta om Konsumentköplagen, Konsumenttjänstlagen, Att reklamera, Farliga varor och Farliga ångor från hobbylim. I av-snittet Vem hjälper konsumenten finns en sammanställning med adresser, uppgift och hur information är tillgänglig från ”Allmänna reklamationsnämnden, Folkhälsoinstitutet, Kom-munal konsumentvägledning, Konsumentverket, Socialstyrelsen och Statens Livsmedelsverk” (a.a. s 86). Vidare finns ytterligare sammanställningar i avsnitten Lagar som reglerar köp och Köpregler som inte är fastställda i lag (a.a. s 87). I huvudavsnittet ”Hushålla med resurser” fakta om att Hålla ordning på pengarna: ”I kassaboken antecknar man sina inkomster och utgifter. I en budget beräknar man de inkomster och utgifter som man tror att man kommer att få” (a.a.). Kassabok och Budget exemplifieras genom konkreta uppställningar. I huvudav-snittet ”Handskas med pengar” finns i avhuvudav-snittet Ta ut pengar med bankkort: ” Har du fyllt 16 år kan du få ett bankkort. Med det kan du ta ut pengar från ditt bankkonto dygnet runt” (a.a. s 93). I avsnittet Betala via Internet beskrivs andra betalsätt än bankkort och giro: ”Du kan också betala dina räkningar elektroniskt om du har en dator och ett Internetabonnemang” (a.a. 95). I huvudavsnittet ”Köpa kontant eller på kredit” finns avsnittet Pengar till större inköp, Låna pengar med information om avbetalning och kontokort kredit, Sparande, Spa-rande – en översikt, Konsumentkreditlagen och sist Kredit- och låneformer – en översikt (a.a. s 99).

NORMERANDE I Holm & Plantin (2005) uppmärksammas NIX, som gör att oönskad reklam kan avbeställas: ”Vill du ej ha reklam i brevlådan? Ring NIX adresserat, tel. 020-55 70 00. Vill du ej ha telefonförsäljning? Ring NIX telefon, tel. 020-55 70 00” (a.a. s 79). Reklamens