4 Resultat läroböcker
4.3 Mat & måltider
kan behandlas utifrån butik och inköpsperspektiv. I avsnittet Att ångra ett köp finns uppma-ningen om att ”Varan får inte vara använd, och du måste visa upp kvittot” (a.a. s 81).
PLURALISTISKT I huvudavsnittet ”Vi är konsumenter” i Holm & Plantin (2005) beskrivs i av-snitten I annat land och I Sverige, vad det innebär att vara producent.
Akilla bor i en liten by i Nigeria. Där tillverkar man det mesta själv. Man använder en stor del av sin tid till att tillverka varor som man behöver för sitt dagliga liv. Akilla är både producent och konsument…Per är i huvudsak konsument. Större delen av dagen använder och förbrukar han varor och tjänster som någon annan tillverkat eller utfört (Holm & Plantin, 2005, s 74).
I avsnitten Vi påverkas att köpa problematiseras att vi köper det vi inte behöver – slit och släng. Författarna menar att det finns många som anser att vi ska vårda det vi redan har och återbruka så mycket som möjligt istället.
Vi påverkas ständigt att använda varor vi behöver och varor vi inte behöver…. Genom olika slag av marknads-föring lockas vi att köpa nytt för att vara moderna, hänga med och vara ”inne”, trots att vi kanske redan har liknande saker som varken är utslitna eller förstörda. Detta brukar ibland kallas för ”köp, slit och släng”. Alla har inte den inställningen. Många anser i stället att vi ska ta tillvara och vårda det vi redan har, att återbruka så mycket som möjligt (Holm & Plantin, 2005, s 78).
4.3 Mat & måltider
I redovisningen av kunskapsområdet Mat & måltider redovisas först varje lärobok var för sig: Algotsson & Eriksson (2007), Hedelin m.fl. (2010) och Holm & Plantin (2005). Inom varje bok redovisas även de tre undervisningsstrategierna: fakta-, normerande- och pluralistisk. 4.3.1 Algotsson & Eriksson
FAKTA I Algotsson & Eriksson (2007) i kunskapsområdet Mat & måltider finns I huvudavsnit-tet ”Livsmedelslag och livsmedlens märkning” beskrivs att livsmedelslagen ska skydda oss mot olämpliga livsmedel, vilka uppgifter som ska finnas på förpackade matvaror och att det ska underlätta för oss att välja mat. I avsnittet Märkning av livsmedel finns sedan informat-ion om varubeteckning, innehållets vikt eller volym, ingrediensförteckning, bäst före-dag/månad, förvaringsanvisning, bruksanvisning samt namn eller firmanamn. Dessutom finns särskilda bestämmelser om ursprungsmärkning för kött, fisk, hur näringsdeklarationer skrivs och ingredienser som särskilt framhålls.
Livsmedelslagen ska skydda oss mot skadliga eller på annat sätt olämpliga livsmedel. I livsmedelslagen står det också vilka uppgifter som ska finnas på förpackade matvaror, och det göra det lättareför oss att välja mat (Al-gotsson & Eriksson, 2007, s 72).
Varubeteckning – namnet på varan… Innehållets vikt eller volym.
Ingrediensförpackning, där alla ingredienser ska redovisas…
Bäst före-dag/månad ska finnas på de flesta matvaror, men inte på t.ex. färsk frukt och grönsaker. Vissa mycket öm-tåliga varor, som köttfärs, ska märkas med sita förbrukningsdag.
Förvaringsanvisning, om den uppgiften har betydelse för hållbarheten, och alltid på varor med sista förbrukningsdag. Bruksanvisning, om livsmedlet inte kan användas utan en sådan.
Namn eller firmanamn samt adress eller telefonnummer till tillverkare eller förpackare, eller till säljaren i Europa (Algotsson & Eriksson, 2007, s 72).
46
Om köttet är märkt ” Ursprung: Sverige” ska djuret som köttet kommer ifrån både vara fött, uppfött och slak-tat i Sverige. Fisk som säljs ska bl.a. märkas med var den är fångad samt om den är odlad eller vildfångad…Om det finns näringsdeklaration på förpackningen måste den utformas på ett bestämt sätt…Framhålls någon in-grediens särskilt i en matvara, måste mängden anges i procent, t.ex. kött i köttsoppa (Algotsson & Eriksson, 2007, s 73).
I avsnittet Nya livsmedel – genmodifierade livsmedel ges fakta om vad som gäller för gen-modifierade livsmedel, att det ska stå i ingredienslistan, att dessa livsmedel genomgår en säkerhetsbedömning samt vad genmodifiering innebär.
Om man exempelvis använt sojaprotein från genmodifierad sojaböna ska det i ingredientslistan stå ”sojapro-tein framställt från genmodifierad soja”. Innan nya typer av livsmedel, exempelvis genmodifierade varor, får börja säljas inom EU görs en särskild säkerhetsbedömning, där man bl.a. undersöker att varan inte medför några risker för konsumenten… Genmodifierade organismer (GMO) är organismer där man förändrat generna, d.v.s. arvsmassan (Algotsson & Eriksson, 2007, s 73).
I avsnittet Tillsatser och främmande ämnen i mat ges fakta om godkända tillsatser i livsme-del, att dessa är gemensamma inom EU, att allergiker ska kunna läsa om dessa på förpack-ningar och att vissa av dessa definieras med E-nummer. Främmande ämnen är ämnen till exempel mögelgifter och kvicksilver, som oavsiktligt kommit in i livsmedel. Upplysning ges om att det är Livsmedelsverket som genom stickprov kontrollerar att dessa halter inte över-skrids.
Tillsatser som ingår i livsmedel ska vara godkända… De flesta regler är gemensamma för EU… På förpackade livsmedel ska man kunna läsa vilka tillsatser som ingår, då kan den som är överkänslig för något ämne undvika det. Vissa tillsatser deklareras med ett E-nummer och med vad ämnet har för funktion… Främmande ämnen är sådan som oavsiktligt har kommit in i livsmedel. Exempel på främmande ämnen är mögelgifter och kvicksilver samt rester av bekämpningsmedel… Livsmedelsverket fastställer den högsta halt av olika främmande ämnen som kan få finnas i livsmedel som säljs…(Algotsson & Eriksson, 2007, s 74).
I huvudavsnittet ”Välja mat – köpa mat” finns faktainnehåll om matkostnad per person uti-från Konsumentverkets beräkningar. Exempel uti-från tabellen är: ”Flickor 14-17 år 1150 kr/månad och Pojkar 14-17 år 1400 kr/månad” (a.a. s 78). I nästa avsnitt Kan man spara på maten? uppmärksammas att det inte går att spara för mycket på maten, med risk för sämre hälsa: ”Om man sparar så mycket på maten att man inte får den näring man behöver, kan det på sikt ge sämre hälsa” (a.a.). Därefter uppmärksammas Maten och miljön, där valet av mat påvekrar inte bara hälsan utan också miljön: ”Vilka matvaror vi väljer och hur vi tillagar dem har betydelse för hälsan, men också för miljön” (a.a.). I avsnittet Jämförpriser beskrivs vad jämförpris är, vilka regler som gäller för hur det ska anges och hur det är möjligt att till-lämpa jämförpris.
För matvaror visar jämförpriset vad 1 kg eller 1 liter av en vara kostar. Genom att titta på jämförpriset kan man lätt se prisskillnader mellan olika varor, även om förpackningarna är olika stora. Om jämförpriser anges för t.ex. saft, är det priset på den utspädda saften som anges… När du tittar på jämförpriset, så jämför också de råvaror som ingår, ev. tillsatser samt näringsvärde om detta anges (Algotsson & Eriksson, 2007, s 79).
I huvudavsnittet ”Mat och matvanor i olika länder” finns i samband med Svenska mattradit-ioner fakta om att: ”Ända in på 1900-talet hade många familjer på landet självhushåll. Det innebar att familjen levde av vad de själva kunde producera. Man var också tvungen att pla-nera för att klara sig själv under dåliga tider” (a.a. s 80). I avsnittet De senaste 50 åren
besk-47 rivs en förändring över tid med tanke på ” Vi har idag möjlighet att äta betydligt mer omväx-lande än vad våra förfäder kunde, eftersom vi nu har så många livsmedel att välja på från hela världen” (a.a. s 84). Konkreta exempel finns i form av snabbköp, hel- och halvfabrikat, medvetenhet om farliga matvaror, misstänksamhet mot den industriella maten och begrepp som fast food och functional food.
50 – talet: Livsmedelsbutikerna blev snabbköp och kravet på förpackade livsmedel ökade. 60-talet: Det var så sent som på 1960-talet som många hel- eller halvfabrikat kom till. 70-talet: På 70-talet blev man alltmer medveten om matens innehåll. Man talade mer om matpriserna och hur farliga vissa matvaror var, än om hur nyttiga de var. 80-talet: Miljödebatten kom igång på allvar och man blev misstänksam mot den industritillverkade maten. 90-talet: Begrepp som ”fast food” (snabb mat som man köper och äter ”i farten”) och ”functional food” (matva-ror med särskilt hälsofrämjande egenskaper) kom under 1990-talet (Algotsson & Eriksson, 2007, s 84f).
I huvudavsnittet ”Vårt ansvar för miljön” definieras begreppet miljö, som betyder omgiv-ning. Naturens kretslopp beskrivs som ett enastående system, som vi människor också på-verkar på olika negativa sätt. Vi kan inte som enskilda konsumenter på påverka allt, men i vår vardag kan vi påverka mer än vad vi tror.
Ordet miljö betyder omgivning… Naturens kretslopp är ett enastående system där luft, vatten, jord, växter, och djur är beroende av och påverkar varandra. Vi människor påverkar miljön på många sätt…Allt kan vi inte som enskilda konsumenter göra något åt, men vi kan genom vårt sätt att välja vår vardag påverka miljön mer än vi kanske tror. Det många gör betyder mycket totalt (Algotsson & Eriksson, 2007, s 116).
I avsnittet Miljömärkning finns en lista på miljömärken såsom Svanen, Bra miljö val, KRAV, Demeter, EU märken, Rättvisemärkt och företagsmärkningar.
Svanen är den officiella nordiska miljömärkningen.
Bra miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljömärkning…
KRAV-märkta växter är ekologiskt odlade utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel…
Demetermärkt produkt innebär att råvaran härstammar från en helt genomförd biodynamisk odling.
EU-logotyp för ekologiska produkter…
EU:s miljömärkning ”EU-blomman” är ett gemensamt märke för alla EU-länder… Rättvisemärket finns på varor importerade från tredje världen, t.ex. bananer och kaffe…
Det finns företag som satsar på ”egna” speciellt miljöanpassade produkter. Konsum har Änglamark, och ICA har ICA Ekologiskt och Skona (Algotsson & Eriksson, 2007, s 120).
NORMERANDE I huvudavsnittet ”Välja mat – köpa mat” i Algotsson & Eriksson (2007) ställer frågan i avsnittet Kan man spara på maten?. De menar vidare att det inte är bra för hälsan att spara på maten, att det kan bli mer mellanmål än ”riktig mat” samt om man är bra på att laga mat, är det enklare att få ut det mesta av matpengarna (a.a. s 78).
”Om man sparar så mycket på maten att man inte får den näring man behöver, kan det på sikt ge sämre hälsa. Ibland när man försöker spara pengar på den ”riktiga” maten kan det också gå åt extra mycket till mellanmål. Det är enklare att få ut det mesta möjliga för matpengarna, om man är bra på att laga mat.” (a. a. s 78).
Efter dessa råd om att inte spara på maten ges nio tips om att planera maten, skriv inköps-lista, titta på jämförpriser, köp grönsaker som ser fräscha ut, utnyttja förmånliga erbjudan-den, använd tillräckligt av billiga och mättande varor, välj matvaror som har säsong, baka själv och laga så mycket mat som möjligt själv.
48 Planera maten för några dagar och veckohandla gärna. Då kan det bli bättre omväxling och man kan slippa dyra
im-pulsköp.
Skriv en inköpslista när du ska handla. Försök att inte falla för frestelser, det gör man lätt om man handlar när man är
hungrig.
Titta på jämförpriser, då kan du lätt se prisskillnader. Ibland kanske du ändå väljer den dyrare varan för att du tycker
den är värd det, men ofta kan den billigare vara lika bra.
Köp bara grönsaker som ser fräscha ut. Jämför inte bara pris utan också fett- och benmängd när du köper kött och
jämför t.ex. köttinnehållet i olika korvar.
Utnyttja förmånliga erbjudanden, men jämför pris och kvalitet! Ibland kan det exempelvis vara värt lite extra om man
kan köpa närproducerade varor istället för de som fraktats långt.
Använd tillräckligt av billiga och mättande varor som bröd, gryn, pasta och potatis.
Välj matvaror som har säsong. Välj t.ex. lammkött på hösten och använd då också mycket tomater, paprika och andra
grönsaker som blir dyrare sedan. På vintern kan man i stället använda mer kål, rotfrukter och djupfrysta grönsaker.
Baka själv, om du har tid.
Laga så mycket mat som möjligt själv. Färdiglagat kan bli dyrare, och hemlagat kan ge bättre kvalitet (Algotsson &
Eriksson, 2007, s 78f).
Vidare i ”Välja mat – köpa mat” finns avsnittet Maten och miljön: ”Vilka matvaror vi väljer och hur vi tillagar dem har betydelse för hälsan, men också för miljön. Här är några miljötips. Tipsen handlar om att välja närodlat och närproducerat, att köpa ekologiska livsmedel, att äta mera frukt, grönsaker och rotfrukter samt att inte slösa på energi.
Välj närodlat och närproducerat mat när det är möjligt, då blir det mindre utsläpp från transporter. Köp t.ex. svensk
frukt och svenska grönsaker när de har säsong. Svenska rotfrukter brukar finnas hela året. Av många andra varor finns också alternativ som inte krävt lång transport.
Köp ekologiska livsmedel om det är möjligt, de är ofta kravmärkta, se s. 120. En del av dessa är dyra, men för vissa är
prisskillnaden ganska liten jämfört med icke kravmärkta livsmedel.
Ät mer frukt, grönsaker och rotfrukter. När du vill ha kött så välj helst svenskt kött. Bäst för miljön är att välja t.ex.
lammkött och nötkött som kommer från djur som betat på naturbetesmarker. Köp stora fiskar hellre än små som inte hunnit fortplanta sig, och pröva annan fisk än torsk, eftersom den riskerar att bli utfiskad.
Slösa inte på energi vid tillagning. Passa på att använda ugnen till flera saker om den ändå är igång, det är själva
upp-värmningen som drar mest energi. Till små satser kan mikrovågsugnen vara mest energisnål (Algotsson & Eriksson, 2007, s 79).
I huvudavsnittet ”Vårt ansvar för miljön” finns en inledande text med att ”Allt kan vi inte som enskilda konsumenter göra något åt, men vi kan genom vårt sätt att välja vår vardag påverka miljön mer än vi kanske tror. Det många gör betyder mycket totalt” (a.a. s 116). Ef-ter detta följer fyra råd. Det första rådet är i avsnittet Spara miljön redan när du handlar (a.a. s 117). Det handlar om att välja miljövänliga förpackningar, varor som transporterats så kort väg som möjligt, varor som vid odling och tillverkning krävt så lite miljöskadliga ämnen som möjligt och välja miljömärkta tvättmedel.
Genom att välja varor utan onödiga förpackningar minskar du sopberget samtidigt som du sparar energi och minskar utsläppen. Vissa varor finns i refillförpackningar, och man kan ibland fylla på direkt i egna förpackningar. Du kan också välja returförpackningar, t.ex. returglas, återvinningsbara förpackningar, t.ex. aluminiumburkar, och förpackningar gjorda i material som vid förbränning inte skadar miljön.
Om du väljer varor, kanske främst livsmedel, som har transporterats så kort väg som möjligt minskas dyrbara och
miljöskadliga bil- eller flygtransporter. Tänk dig skillnaden i transporter mellan äpplen som odlats i Skåne och på Nya Zeeland.
Du kan välja varor som vid odling eller tillverkning har krävt så lite miljöskadliga ämnen som möjligt. Grönsaker som odlas utan användning av konstgödning eller kemiska bekämpningsmedel kan vara märkta med KRAV. Bomull kan också odlas ekologiskt och behandlas på ett sätt som är så lite skadligt för miljön som möjligt. Det brukar anges på klädernas etiketter.
Om du väljer miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel och andra kemikalier för hushållet, har det stor betydelse för
49 Det andra rådet finns i avsnittet Spara el och vatten eftersom det är dyrt. Det handlar även om att släcka lampor, stänga av tv:n, stänga kranar, stänga av vattnet när du duschar och inte diska under rinnande vatten.
”Tillgången på energi och vatten är begränsad, och både energi och vatten är dyrt. Du kan själv enkelt spara genom att t.ex. släcka lamporna i rum som ingen vistas i, inte låta tv:n stå på om ingen tittar, stänga av kranar så inte vattnet droppar, stänga av vattnet medan du tvålar in dig i duschen och inte diska under rinnande vat-ten” (Algotsson & Eriksson, 2007, s 117).
Det tredje rådet är att ”Spola och släng miljövänligt”, genom att använda så lite miljöskad-liga kemikalier som möjligt.
Välj miljöanpassade tvätt-, rengörings- och diskmedel. Överdosera inte tvätt- och diskmedel.
Häll inte ut miljöfarliga ämnen i avloppet. De kan i stället lämnas på sopstationer som finns i alla kommuner eller på de ställen där man köpt dem, där de tas om hand på rätt sätt (Algotsson & Eriksson, 2007, s 117).
Det fjärde rådet handlar om ”Sopsortering” med uppmaningen ”Så här kan man sortera”. I texten beskrivs vad och var man komposterar, icke brännbart, tidningar och papper, re-turglas och PET-flaskor samt miljöskadliga sopor.
Förmultningsbara sopor, t.ex. grönsaks- och fruktavfall, vissna blommor och i vissa fall även animaliskt avfall som
ägg-skal, köttrester etc. komposteras…
Den som inte har kompost får lägga matrester, grönsaksavfall m.m. i den vanliga soptunnan tillsammans med t.ex. servetter, disktrasor, trasiga, blöjor och plastpåsar.
Icke brännbart avfall (metall och restavfall), som många har särskilda kärl eller tunnor för, är t.ex. konservburkar och andra metallförpackningar, trasigt porslin, skor, aluminiumfolie och metallkapsyler…
Tidningar och annat papper lämnas i behållare för returpapper, förpackningar av kartong i behållare för kartong och
tjockare/hårdare plastförpackningar som ketchupflaskor, tvättmedelsflaskor och plastburkar lämnas i behållare för plast.
Returglas, vissa plastflaskor (PET) samt aluminiumburkar för läsk m.m. ”pantas” i butik och går till återvinning…
Miljöskadliga sopor, t.ex. elapparater, glödlampor, lysrör, färgrester och trasiga kvicksilvertermometrar lämnas in på sopstationer som kan ta hand om det på rätt sätt… (Algotsson & Eriksson, 2007, s 119).
I kapitlet ”Laga mat” ett avsnitt Matsäck - matlåda, där råd ges om hur maten ska värmas i vanlig ugn eller i mikrovågsugn.
Tar man med mat till en arbetsplats kan det finnas mikrovågsugn där man kan värma sin mat. Förvara maten i kylskåp tills den ska värmas. Ta med extra grönsaker i särskild plastburk eller plastpåse… Ska du värma maten i vanlig ugn kan du använda en aluminiumlåda eller folieform, med dessa material kan inte användas i
mikrovågsugn. Där kan du däremot värma maten direkt på tallrik. Lägg alltid de tjockaste bitarna ut mot kan-terna och täck med t.ex. lock. Se även sid. 145 (Algotsson & Eriksson, 2007, s 260).
PLURALISTISKT Avsnittet Nya livsmedel – genmodifierade livsmedel i Algotsson & Eriksson (2007) finns fakta om vad genmodifierad mat innebär och hur dessa livsmedel ska märkas. Exempel ges vad gäller sojaprotein: ”Om man exempelvis använt sojaprotein från genmodi-fierad sojaböna ska det i ingredienslistan stå ”sojaprotein framställt från genmodigenmodi-fierad soja” (a.a. s 73). Författarna beskriver avslutningsvis att denna teknik är omdiskuterad.
GMO-tekniken är mycket omdiskuterad, eftersom det är svårt att överblicka vilka möjligheter och risker de kan innebära (Algotsson & Eriksson, 2007, s 73).
50 4.3.2 Hedelin m.fl.
FAKTA I Hedelin m.fl. (2010) finns i kunskapsområdet Mat & måltider fakta i avsnittet Glu-tenöverkänslighet – celiaki med information om märkningar som hör samman med allergi och glutenfria produkter beskrivs på följande sätt: ”I handeln finns glutenfria specialproduk-ter till exempel brödmixer, pasta och bröd. Glutenfria produkspecialproduk-ter märks med ett överkorsat ax, som är en internationell symbol”(a.a. s 33). I avsnittet Laktosöverkänslighet ges fakta om att vissa personer inte kan bryta ner mjölksocker och ”Mjölk kan ersättas med ”havremjölk, rismjölk eller sojamjölk” till flingor, gröt, matlagning och bakning. Lagrad hårdost brukar lak-tosöverkänsliga kunna äta” (a.a. ). I huvudavsnittet ”Livsmedel” finns avsnittet Märkning av livsmedel där fakta ges om att tidigare köpte man varor över disk, men idag ”är de flesta ror förpackade” (a.a. s 42). I exemplet lunchkorv illustreras vilka 12 innehållsmärkningar va-ror ska märkas med. I uppräkningen finns de som måste finnas med och de som bara ska vara med i vissa fall.
1. Beteckning – namnet på varan 2. Bäst före – dag eller sista förbrukningsdag 3. Ingrediensförteckning 4. Al-lergimärkning 5. Särskilda märkningsregler för vissa livsmedel 6. Namn och adress för tillverkare, förpackare eller säljare 7. Förvaringsanvisning 8. Nettokvantitet 9. Mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredi-enser 10. Ursprung (bara i vissa fall) 11. Bruksanvisning (bara i vissa fall) 12. Verklig alkoholhalt (bara i vissa fall) (Hedelin m.fl., 2010, s 42).
Hedelin m.fl. (2010) bidrar även med fakta i avsnitten Jämförpris, Nyckelhålet, GDA-märkning och Rättvisemärkt (a.a. s. 43). Information om hälsoGDA-märkningen, nyckelhålet, är vanligt förekommande och finns i avsnitten om fett, kolhydrater, mjöl, ris, gryn och flingor samt nudlar (a.a. s 48ff).
Jämförpris anges per kilo eller liter av varan och ska finnas antingen på etiketten eller hyllkanten. Jämförpriset beräknas genom att priset delas med vikten (kilo) eller volym (liter)… Livsmedelsverkets symbol det gröna nyck-elhålet är till för att hjälpa oss konsumenter att hitta de hälsosammare alternativen, både när vi handlar mat och äter på restaurang…Villkoren är olika för varje livsmedelsgrupp. Reglerna för de olika livsmedelsgrupperna