Den tredje enheten i resultatanalysen kommer således behandla det som berör Deweys pedagogiska och pragmatiska vetenskapsteorier (kap.3). Syftet är att koppla till utredarnas syn på reformens syfte i SOU 2008:27, samt Skolverkets Gy2011 som beskrivs i bakgrunden om utbildningspolitisk förändring (kap.2.3). Teorierna kopplas också till forskningen i (kap.2.1), de historiska förändringarna i (kap.2.2), samt kvalitetsdefinitionen i (kap.2.4). Eftersom inte Deweys teorier användes som frågeställningar i intervjuerna, får denna analys ses i ljuset av respondenternas svar på fråga 1 och som ett parallellt svar på fråga 2 i syftet.
6.5.1 Individens påverkan av det politiska reformarbetet av skolan
Reformarbetet är en stor del av skolsystemets och politikernas vilja att förena skola och samhällets olika behov, detta skall ses i ett politiskt ideologiskt konsensus- och konfliktperspektiv som Tomas Englund lägger tonvikten på i sin forskning om utbildningsreformer (kap.2.2.1). Utbildningspolitiskt handlar skolreformer också om en balansgång mellan vad staten normativt väljer att satsa på, vilka sociala behov som styr välfärdsmässigt, vad forskningen prövat fram för teorier om individuella och samhälleliga (kollektiva) behov. Bo Rothstein betonar just statens roll för vad den bör genomföra i sitt demokratiska uppdrag. Detta menar han är en moralisk balansgång mellan samhälle, ekonomi, socialt ansvar, vad som kan ses som rättvist och hur nära den privata sektorn kan genomsyra den offentliga (kap.2.1). Dessa värderingar och konsekvenser kan ställas mot individens psykologiska utveckling där Deweys teorier lyfter fram (se kap.3) att:
Individen ska kunna fungera i en interaktion med samhällets olika aktörer och att den ständiga föränderligheten i mötet med verkligheten också ställer krav på förändringar i utbildningens läroprocess (transaktionen),
kunskap menar han är en organisk föränderlig process där den sociala livsmiljön är avgörande,
individens erfarenheter från tidigare kommer in i en läroprocess och påverkar de samtida erfarenheterna,
den pragmatiska synen är att vanor hos individen i ett modernt samhälle hela tiden förändras genom den tekniska utvecklingen,
frestelser leder till impulser och reaktionssätt som väcker lusten till produktion och
reproduktion där individen vill utforska, skapa och upptäcka.
Denna produktion och reproduktion är generationsbetingad på ett liknande biologiskt sätt där kulturer, kunskaper och värderingar är livsnödvändiga för människans existens och utveckling, vilket forskarna Bo Lindensjö och Ulf P. Lundgren ser som en väsentlig koppling till Dewey (kap.2.2.1). Det reformistiska och progressiva tänkandet har som Tomas Englund framställt i sin forskning präglat de utbildningspolitiska vågorna under hela 1900-talet ideologiskt. Han menar att Dewey ställer de viktiga frågorna som kom från amerikanska utbildningssystemet om pedagogikens pragmatiska utvecklingsaspekter. Framförallt är det den senare vågen från 1960-talet med allt större medborgligt demokratiskt inflytande som blivit normen och visar Deweys växande utbildningsoptimism och tro på individen utvecklingsmöjligheter (kap.2.2.2). Det är här Rothsteins teorier om det statliga uppdraget får sin tydliga prägel, vad den har sin kärna mellan de empiriska teorierna, de politiska normerna för att skapa rätt förutsättningar i skolornas utbildningsuppdrag och vad som är moraliskt försvarbart arbetsmarknadsmässigt (kap.2.1). Som framkommer i regeringsuppdraget med SOU-rapporten 2008:27 är syftet att staka ut framtidsvägen för gymnasieskolan - här finns en tydlig koppling till Dewey med kravet på utveckling i ett förändringsbenäget samhälle och vad eleven ska ges för möjligheter för att förbättra sina livsvillkor:
Arbetslivsföreträdare och högskolesektorns önskningar om tydlighet på utformningen av
utbildningen där tillgången till rätt nivå på kunskap efterlyses när eleverna genomgått sin utbildning.
Rätten till en god utbildning för eleven (individen) så examensmålen blir tydligare vad
faktiskt eleverna ska lära sig.
Reformen tittar mycket på elevernas möjlighet att välja, men det ska ske med ett regelverk
som kan stimulera elever med olika behov. Därför vill man i SOU-rapporten och Gy2011 ha en tydligare skillnad mellan den praktiska yrkesinriktningen och den teoretiska inriktningen mot universitet/högskola.
Marknadskonkurrensen om eleverna mellan kommunala och privata aktörer Entreprenöriella kopplingar mellan individen och samhällskraven
Den ontologiska teorin, enligt Dewey, är att individens (som organism) förmåga att ta till sig kunskap är en transaktion och en interaktion som pedagogiskt kan handledas och upplyftas till en högre nivå. Det är så Dewey ser individens beskaffenhet. Jämförelsen till SOU-rapporten är att eleverna måste kunna komma längre efter en gymnasieexamen och då är Deweys kunskapsteorier inom det pragmatiska fältet den praktiska handlingen. Den holistiska processen mot omvärlden blir här extra tydlig (mentala teoretiska tankar hänger samman med praktisk handling). Pragmatismens ledord är handling att lösa problem genom idéer och teorier.
När människan försätts i en problemsituation behöver individen metoder för att vinna ny kunskap, då behövs ett komplett handlingsförlopp. Då ligger det entreprenöriella tänkandet, som framkommer i regeringens strategier, att omsätta individers kreativa idéer till något värdeskapande och att vara företagsam nära Deweys praktiska handlingsteorier. Detta är också det som statens utredning betonar i sin fråga om en ökad samverkan mellan skolhuvudmän och samhällets avnämare. Dewey ser detta som en organisk gemenskap och viktig social process som skall spegla samhället i övrigt. Ett föränderligt samhälle utvecklar individerna och vice versa.
6.5.2 Deweys syn på en teoretisk eller praktisk utbildning
När gymnasiereformen och Skolverkets Gy2011 tydligt lyfter fram en programform med alternativ för individen att välja mellan en akademisk (teoretisk) eller yrkes (praktisk) examen, blir denna pragmatiska koppling till Deweys pedagogiska filosofi inte lika förenlig. Uppdelningen talar emot Deweys holistiska sätt att se på utbildning. Hans ideologiska ställningstagande är att det kan leda till en samhällsklassuppdelning av individerna. Enligt Dewey ska verksamheters demokratiska syn prägla en social gemenskap annars kan den bli odemokratisk. Det praktiska förnuftet ska föras närmare det teoretiska. Vid närmare analys av Gy2011 är den allmänna hållningen att det ska finnas ett individuellt val att fördjupa sina studier för den som vill ha en större tyngd på teoretiska meritpoäng mot universitetsstudier. Yrkesprogrammet ska t.ex. fördela tiden lika mycket mellan arbetsplatsens praktiska moment och skolans teoretiska studier, detta skulle kunna kopplas till ett mer holistiskt synsätt som Dewey förespråkar. Men uppdelningen blir, när den tolkas och kopplas till hans pragmatiska synfält, inte helt förenligt med hans holistiska
utbildningsteorier. Den teoretiska idén måste hållas samman med den praktiska transaktionen.
I det historiska perspektivet gränsar reformens uppdelning som ett antingen-eller förhållande i ljuset av traditionell och progressiv pedagogik. Deweys uppfattning är att den praktiska hållningen inte går att kompromissa bort i ett antingen-eller perspektiv, den ska istället rättas efter omständigheterna sett mot omvärlden. Den utbildningspolitiska vågen kan här betraktas genom antingen en patriarkalisk syn på kunskap som historiskt arv över en längre tid eller en progressiv strävan att integrera en funktionell demokratisyn. Den senare står i relation till medborgarnas demokratiska (mänskliga) rättigheter att få en utbildning i relation till ett nutida samhälle (evolutionsaspekter), som Tomas Englunds forskning påvisar (kap.2.2). Gy2011 som styrdokument kan på så sätt uppenbaras i en traditionell vetenskaplig utbildningsvåg från tidigt 1900-tal och samtidigt vara demokratiskt hänsynstagande till det nutida förhållandet samhälle, individ och utbildning.
Fig. 3: Reformistiska kopplingar mellan, individen, samhället, skolan, forskning
6.5.3 Skolans bildande uppdrag förenat med det samhälleliga kravet
Enligt Dewey har skolan en inneboende motsättning i sitt uppdrag mellan individuella och kollektiva problem. Forskningen i bakgrunden visar på lagstiftarnas drivkraft att skapa jämlika villkor, det finns en politisk vilja att utbildningen skall vara likvärdig. Men likvärdigheten stöter på problem av den tuffa marknadsstyrningen, mångfalden i utbildningssystemet och fler privata aktörer. Som statsvetarna (Blomqvist & Rothstein 2005) menar i sin kartläggning av dessa nya villkor så får det effekter på undervisningen, vilket påverkar elevernas kunskaper. Här behöver skolan få en styrform som anpassas efter denna utveckling. Enligt Dewey är skolans utbildningsuppdrag i läroplanerna att hitta lösningar mot ett framtida samhällskrav för eleverna som ska förena det personligt angelägna.
Dewey betonar att all kommunikation i det sociala livet är bildande och skapar erfarenheter. Det är ett reflektivt målinriktat tänkande i ljuset av det demokratiska uppdraget. Då blir också uppdraget tydligt att ta till vara på dessa erfarenheter för skolans
Staten:
Politiskt reformarbete:
SOU /Prop. /Skolverket
Samhälle/Avnämare:
Näringslivet, Yrkesbranscher, Universitet/Högskola, Medborgare &
Internationalisering
Vetenskap/Forskning:
Pragmatism/Progressivism: John DeweySkola
(utbildning): Kommunala/Privata aktörer Demokratiska värdegrunden, Pedagogik, Läroplaner & Lärare Eleven (individen)huvudmän ställt mot näringslivet, detta ligger i linje med vad utredarna lyft fram i sina primära frågeställningar i SOU-rapporten. Skolornas utbildning blir en viktig del av infrastrukturen i kommunerna/regionerna. Samverkan mellan kommuner får en strategisk betydelse för arbetslivet, för både privata och offentliga arbetsgivare. Tillgången till välutbildad arbetskraft med olika kunskaper och inriktningar får därmed en viktig betydelse för tillväxtfrågor och näringspolitiken för hela landet som helhet.
Kopplingen i Deweys grundsyn bottnar i ett jordbrukssamhälle och att hänsyn skall tas till små samhällsgruppers organiska verkande. Det finns en mångfald av traditioner och regler som binder samman olika grupper (småsamhällen), dessa ideal och kvaliteter ska skolan ta tillvara på och skapa ett meningsfullt råmaterial av. Skolan skall genom sin öppenhet mot samhället låta individerna vara delaktiga i samhällets kulturella verksamheter. Den demokratiska processen menar Dewey handlar om det sammanhängande, för det är så barnen uppfattar omvärlden. SOU-rapportens fråga om samverkan mellan skolhuvudmän och avnämare blir i Deweys teorier tydliga som strategisk betydelse för en regions utveckling av infrastrukturen. Detta menar statens utredare har saknats i regelverket för att stimulera infrastrukturen kommunalt och regionalt.
I den reformistiska tankegången i SOU-rapporten följt av propositionens kvalitetskrav blir det entreprenöriella tänkandet och initiativtagandet avgörande för den framtida utvecklingen av gymnasieskolan. Svenskt Näringslivs inflytande kan kopplas till Skolverket och myndigheternas utredningar. Skolans aktiva roll i ett inifrån och utifrånperspektiv är tydliga riktlinjer i sättet för skolan att tänka målstyrt som betonades i (Skolmyndigheten för skolutveckling 2008) i sin kvalitetsrapport. Deweys syn på det goda samhället är ett demokratiskt samförstånd och dessa enheter är oskiljbara i hans teorier. SOU 2008:27 inbjuder till ett bestämt näringslivstänkande om konkurrenssituationen mellan de kommunala och privata aktörerna samt att konkurrensen om jobben påverkar skolsystemet precis som med företag i övrigt. Från statliga ideologiska krafter i det politiska reformarbetet till Skolverkets arbete (se fig.3 ovan) framträder att skolan inte får vara en sluten plats, den måste vara öppen för att bemöta kunskapskraven från omvärlden (nationellt och globalt) som Svenskt Näringsliv påpekar (kap.2.4.3), dessa likheter är grundläggande i Deweys samhällsperspektiv och teorier om idéernas praktiska tillämpning i skolan. Som den statliga utredningen betonar krävs en struktur och ett regelverk som likvärdigt kan ge eleverna (individerna) rätt verktyg för att nå kunskapsmålen och vad som efterfrågas hos avnämarna (beställarna, mottagarna).
6.5.4 En sammanfattande analys
När kopplingar mellan individ, skola och samhälle möts uppenbaras gemensamma krav, enligt forskarna Blomqvist & Rothstein (kap.2.3.1), på en mer statlig nationell tillsyn och utvärdering för att motverka kvalitetsskillnader så skolan kan vara mer likvärdig för att nå standardiserade kvalitetsmått. Här föreligger en konsensus i processen mellan politiska reformer om högre krav på kunskap och likvärdighet, de samhälleliga kunskapskraven från branscher och högskola för att klara konkurrensen när det gäller entreprenörskap och
ämneskunskaper, samt Deweys utbildningsteorier om individen i mötet mellan teori och praktik som handlar om det holistiska synsättet med transaktionen. Här visar sig också kartläggningen av skolelevers kunskapsbrister genom PISA (kap.2.4.4) med alltfler lågpresterade elever som inte klarar betygen och hoppar av skolan (som regeringen vill motverka med reformen). Skolorna måste institutionellt agera mer i linje med Vernerssons kvalitetsdefinition om den marknadsmässiga, den administrativa och den professionella synen. De ska vara konkurrenskraftiga som företag (kap.2.4.1).
6.5.5 Den lärande människan – en sammanhållande organisk process
Fig. 4: Den lärande människan i en föränderlig organisk läroprocess
Som en sammanfattning av Deweys pragmatiska tankefilosofi finns det en ofullbordad pedagogisk process som i sina delar samverkar och ständigt utvecklas mot nya nivåer. Den kan ses som sammanhållande och blir en viktig förståelse i Deweys holistiska tankefilosofi. Fig. 4 symboliserar den lärande processen med människan (individen) i centrum:
individens behov av den sociala interaktionen med samhällets aktörer, den bildande miljön i skolan med skapande och problemlösande, individens påverkan av politiska och ideologiska reforminsatser,
samt forskningen som en underliggande påverkan på aktörerna (individen, skolan, samhället).
Politiker och deras insatser representerar både samhället och individens ideologiska intressen, där idéer och teorier leder till erfarenheter, en giltighet att utforska, som leder till en bildning av samhället mot en pragmatisk (nyttomässig) utveckling. Den biologiska liknelsen som ett organiskt system är metaforen för människans evolutionslära (Darwin). När denna process av samförstånd fungerar menar Dewey att utbildningen är en lära i demokrati och hur samhällets inre kärna fungerar i små förbundna samhällen. Det är denna inre kärna som bildar det demokratiska idealsamhället och dess existens.
Skolpolitiska insatser
-reformarbeten och ideologier
Samhället
Interaktionen med livsmiljön, kulturer, mångfald och intressen
Forskning/utveckling:
T.ex. pragmatism: John Dewey
Skolan:
Den sociala bildande miljön, livsuppehållande, utforskande, skapande
och problemlösande Den lärande Individen
7 SLUTSATSER
Under arbetets analys har problematiken med dagens gymnasieskola gett en klar bild över vad gymnasiereformen har för syfte och kommer innebära för eleverna, skolpersonalen, skolsystemet och samhället. Resultatanalysen lyfter fram två parallella slutsatser utifrån mitt syfte och mina två övergripande frågor som kan kopplas till varandra. Diskussionen uppdelas i två avsnitt med respondenternas uppfattningar om reformen följt av analysen av Deweys teorier kopplat till reformens styrdokument och den utbildningspolitiska forskningen. Jag avslutar med en diskussion om egna reflektioner och konsekvenser.