C (rektor): Det som talar för är att det blir så är att; istället för att de enskilda skolorna fått tolka både betygskriterier och kursplanerna (nu ämnesplanerna), så blir det:
Skapar gymnasiereformens uppstramning bättre förutsättningar och stärker elevernas rätt till en god utbildning genom Gy2011 för att nå kunskapsmålen?
”Skolverkets tolkning som gäller, de har tänkt åt skolorna i större utsträckning och skapar tydlighet för lärarna. Här ligger förstärkningen anser jag. Det negativa är ju att man förlorar en frihet i sin yrkesutövning”.
D (rektor): De senaste 10 åren har jag funderat över varför:
”… det är en sådan väldig kursfokusering i gymnasieskolan som kommer bli ännu tydligare i nya systemet. Det gör ju att helheten försvinner och sammanhanget. Det blir så mycket fokus på kursmål och kursbetygen”.
Det blir jättetydligt i läroplanen vad rektor ska ansvara för med tydligare delegering, man pratar om jämställdhet och likvärdighet i kursmålen, men förutsättningen är att det inte finns någon särskild utbildning, eller det ingår snarare inte.
B (rektor): Med nya systemet är det framförallt att man som elev tidigare måste förstå innebörden av att satsa:
”Det går inte att gå på gymnasiet och flumma runt i 3 år och sen komma på vad du vill bli för något. Det handlar om att ha blivit vägledd innan övergången från högstadiet till gymnasiet innan man kommer in på ett gymnasieprogram”.
Det blir grundskolans uppgift att se till att ungarna har bättre verktyg på fötterna och kunskaper med sig när de t.ex. söker ett yrkesprogram, då handlar det om yrkesdjup och anställningsbarhet som vi ska ge dem. Högskoleförberedande handlar om djup i kurser, studieteknik och meritpoäng så man klarar sig bättre på högskola och universitetsnivå:
”Så skillnaden handlar om att varje skolform ska göra sin hemläxa”.
A (rektor/lärarmentor): Reformen skapar bättre förutsättningar för en god utbildning då den mer passar eleven som kommer in på programmet och att:
”det blir tydligare vad man faktiskt kommer in på, man kan ha tydligare koll på innehållet”.
När kraven ökar på att stärka utbildningarna, då kommer en utökning av specialpedagogtjänster på skolorna vara tydligt i framtiden, efterfrågan där kommer öka med dessa kunskaper:
”Framöver kanske det mer blir att specialpedagogen kartlägger, handleder eleven, lärarna, eventuellt föräldrarna och skolledarna också för den delen”
E (rektor/lärare): Jag är kritisk till att förutsättningarna blir bättre för eleven när Gy2011 plockar bort den estetiska inriktningen (ESV) som kärnämne som tidigare varit en del i medieprogrammet med fördjupning inom flera områden som kan passa de flesta elever som
vill jobba med bild, musik, konst, drama etc. Tankarna i Gy2011 kring t.ex. nya ämnesplanerna skapar andra förutsättningar för eleven där uppstramningen blir tydlig med höjda krav för att bli godkänd.
”Det nya betygssystemet tror jag kommer hjälpa till och eleverna kommer nog uppleva att G, som tidigare var alldeles för brett, får en ny dimension och att man kan visa om man ligger över eller under godkänt (betygsstegen E >< D)”.
Detta kan ju stimulera eleverna när man faktiskt kommer kunna se ett mellansteg och sin egen nivå. Man får ju jobba väldigt mycket mer för att få ett VG än ett G. Det nya betygssystemet blir en fördel för både lärare och elever. Lärarna kommer kunna bedöma, se kriterierna för de olika nivåerna tydligare och kvalitetsmässigt.
G (lärare/mentor): Det reformen kan göra är ju att skapa färre spår och tydligare riktlinjer i ämnesplanerna, på så sätt kan man ju säkerställa om riktlinjerna följs eller inte.
”Ju fler individuella kurser du har som varje enskild skola skapar, desto större risk blir det ju att man har svårt att väga dem mot varandra. På det sättet måste det ju bli enklare och säga; nu har alla genomgått det här som alla ska ha. Vill man ha någonting då måste man vara tydlig. Ju tydligare regler ju enklare måste det bli”.
F (lärare/mentor): Om man i reformen menar med uppstramningen:
”en mer klassisk, teoretisk undervisning, tillbaks till den gamla ordning och reda skolan – ja då stärker vi rätten för eleverna. Vi ställer krav enligt den nyliberala begreppsapparaten och då blir det en bättre utbildning. Om den är bättre för eleverna - nej, för vi ges ju inga extra pengar till att individanpassa till små grupper, eller individanpassa material”.
Det är fortfarande bänkar i klassrum, det är en lärare där framme och ca 30 elever i klassrummet. Fysiskt gör vi ju egentligen ingenting, innehållet är ju inte radikalt annorlunda. Vi kallar kurserna lite nya saker, samhälle A blir samhälle 1.
6.2.1 Sammanfattande kopplingar till SOU, regeringen och Gy2011
Uppfattningen bland respondenterna är att förutsättningarna i styrdokumenten väger över för en utbildning som gemensamt stärker elevernas likvärdighet när det gäller betygskriterier, mer klassisk teori (menar lärarmentor F), tydligare spår vad eleverna faktiskt kommer läsa i programmen (menar rektor/lärare A) och att Skolverket skapar tydligare riktlinjer för betygssättning för lärarna (menar rektor B). Mellanstegen i betygsskalan (menar rektor E) kommer göra det lättare både för eleven och läraren att förstå dimensionen för ett godkänt betyg och vad kriterierna innehåller kvalitetsmässigt. Rektor B menar att nya systemet i ett tidigt skede gör eleverna mer medvetna om vilka mål de har med gymnasieutbildningen och att det inte går att flumma runt. Det ställer krav på
att varje skolform gör rätt insatser i ett tidigare stadium, vilket var och är en av regeringens många ståndpunkter för reformen med gymnasieskolan, samt kommande förändringar med grundskolan enligt utbildningsminister Jan Björklund när Gy-07 blåstes av.
En annan viktig koppling, menar rektor E, är att det kan bli en försämring för eleverna när inte Estetisk verksamhet blir ett kärnämne (gymnasiegemensamt ämne) i Gy 2011. Istället tar ämnet Historia dess plats. För regeringens utredare menar att historieämnet ger eleverna möjlighet att förstå skeenden i vår omvärld som gör att deras förmåga ökar att delta i samhällsdebatten och samhällslivet. Däremot ”måste” skolorna erbjuda någon estetisk kurs inom ramen för elevers individuella val, enligt Gy2011.
Ett par respondenter är också tveksamma till om förändringarna i reformen skapar bättre förutsättningar med avseende på bättre fysiska resurser och materiella insatser. Som lärarmentor F påpekade kommer inte innehållet i lektionerna bli så mycket annorlunda och som rektor B eftersökte finns inget formellt kompetenskrav i kursplanerna på hur en rektor ska bedriva arbete om jämlikhet/jämställdhetsfrågor. Rektor/lärarmentor A ser kopplingen till det striktare regelverket i reformen som att det kommer krävas fler specialpedagoger i framtiden, detta för att klara kraven, vilket berör tid för uppföljning i åtgärdsprogrammen för att lärarna ska kunna ge verktygen för en god utbildning till eleverna.