Kort analys

6.3.1 MCA

Till dessa åtgärdsförslag så gjordes även en enklare MCA (Multi Criteria Analysis) för att se hur förslagen ligger till. Bedömningarna som gjorts är dock personliga och har ingen jättedjup grund att bottna sig i. Klart står dock att kommun och fastighetsägare har olika prioriteringar. Fastighetsägarna, vilka är företag, har som primärt mål att tjäna pengar och därför mindre inklinerande att göra stora investeringar i jakten på ett mer tillgängligt samhälle. Dock skulle verksamhetsinnehavaren kunna få fler kunder och tjäna ekonomiskt på det. För fastighetsägaren förändras inte deras ekonomiska läge jättemycket vid omställningen till en mer tillgänglig fastighet, eventuellt att de skulle kunna ta ut mer i hyra av de verksamhetsutövare som hyr av dem. Kommun tjänar istället allmänheten och har inte samma

typ av krav på sig ekonomiskt sätt. Till den första MCAn, den för Storgatan, så valdes tre kategorier att inspektera. Dessa var Tillgänglighet, Kostnad och Utrymmeskrävande. Samtliga förslag betygsattes på en skala mellan ett och fem där ett var någonting dåligt (till exempel att det kostar mycket eller inte är tillgängligt) och fem något bra (till exempel att det är tillgängligt eller tar lite plats). I Tabell 12 MCA ur kommunens synpunkt, kan det således ses vad som är uppskattat till att vara mest åtråvärt från deras perspektiv, viket således blir S3 som har det högsta betyget med 4,4. I Tabell 13 MCA ur fastighetsägares synpunkt, har istället de ekonomiska aspekterna ställts betydligt högre vilket gör att det blir ett annat utfall. Där blir S1 den mest attraktiva med 3,9 och därefter kommer att inte vidta någon åtgärd alls på 3,8. Att inte vidta någon åtgärd alls var rankat som det sämsta möjliga alternativet i Tabell 12 men i Tabell 13 är det alltså näst bäst. Vice versa så är även åtgärd 3 det sämsta alternativet i Tabell 13 medans den i Tabell 12 är det bästa alternativet. En notis är även värd att göra angående tillgängligheten på S1. Den har rankats som ”halvdålig” eftersom att det faktiskt finns en möjlighet att ta sig fram även den är ytterst begränsad på grund av rampens lutning.

TABELL 12 MCA UR KOMMUNENS SYNPUNKT

Tillgänglighet Kostnad Utrymmes-krävande Totalt Storgatan 37B & 37C 50% 15% 35% S1 1,5 5 4 2,9 S2 5 3 1 3,3 S3 5 1 5 4,4 Ingen åtgärd 1 5 5 3

TABELL 13 MCA UR FASTIGHETSÄGARES SYNPUNKT

Tillgänglighet Kostnad

Utrymmes-krävande ^Totalt Storgatan 37B & 37C 30% 60% 10% S1 1,5 5 4 3,9 S2 5 3 1 3,4 S3 5 1 5 2,6 Ingen åtgärd 1 5 5 3,8

För problemen på Uddmansgatan så har enbart en MCA genomförts för att uppskatta vad som skulle vara det bästa alternativet att implementera, se Tabell 14. Anledningen till detta är att det redan konstaterats att åtgärderna behöver ske på gatumark till skillnad från Storgatan där det fortfarande kan diskuteras. I denna MCA så har utrymmeskrävande bytts ut mot framkomlighet istället då utrymmesproblemen inte är lika påtagliga här, så som rapporten redan konstaterat. Det som syftas till här angående framkomlighet är hur pass väl

gatuutrymmet går att använda när åtgärden är implementerad. Måste exempelvis personer gå stora omvägar för att ta sig fram längs med fasaden eller liknande så är det någonting dåligt. Eftersom att lösningarna sker i gatumiljö, på kommunens mark, så är även de ekonomiska kraven högre ställda här gentemot hur det såg ut tidigare på Storgatan.

Från Tabell 14 syns det då att alternativen U2 och ”Ingen åtgärd” är nästan lika bra/dåliga, vilket följaktligen ger dåliga incitament till att bygga om hela gatumiljön. Däremot så är U1 betydligt högre värderad och skulle kunna var en möjlig lösning. Det finns dock möjlighet för förslag U2 att inte behöva byggas över hela gatubredden utan enbart mellan den grönytedel som löper i mitten på gatan och respektive entré. Detta skulle göra att åtgärden skulle kunna bli lite billigare. Om kostnaden således skulle betraktas som en tvåa istället för en etta skulle totalen för U2 stiga till 3,8 vilket givetvis gör den bättre, men fortfarande lägre än alternativ U1. Det bör dock vara föredömligt att bygga enligt denna devis när det byggs nytt.

TABELL 14 MCA FÖR UDDMANSGATAN

Tillgänglighet Kostnad Framkomlighet Totalt Uddmansgatan 50% 35% 15%

U1 5 3,5 2 4,025

U2 5 1 4 3,45

Ingen åtgärd 2 5 5 3,5

6.3.2 Intervju

Intervju med Gudrun Åström, Stadsarkitekt, och Anna Stamblewski, Samhällsutvecklare, vid Piteå kommun. Frågor gällde framförallt de tidiga gestaltningsförslagen efter att de tagits fram med fokus på Storgatan.

Det positiva med förslaget S1 är att det håller sig inom den marginal som finns, fastighetsgränsen. Annars är förslaget ganska dåligt. Rampen är alldeles för brant för att kunna fungera, det saknas vilplan innan dörren och de räcken som skulle sticka ut från rampen (30 cm in i gångbanan) skulle störa framförallt människor med synnedsättningar och det skulle finnas risk för att de går rakt in i det. Skulle ett förslag som detta komma in till Bygglovsavdelningen på Piteå kommun skulle den helt klart inte bli godkänd.

Förslaget S2 löser tillgängligheten på helt korrekt sätt, dessutom till två entréer samtidigt. Men den tar upp kolossalt mycket plats för en gata av den bredden. När rampen blir så lång som denna är så finns det även betydande risk för att den blockerar andra fastigheter eller delar av dem. Dock behöver den ju vara såhär lång för att det skall bli rätt lutning. För att förbättra det här förslaget bör det dock även finnas med alternativet att använda en trapp. Rampen skulle nog behöva en högre detaljnivå för att korrekt kunna studera den, men det är nog inget som en sån här skiss skall ta upp.

Det är smart att använda hela utrymmet av fastigheten och bygga bort det inverterade burspråket i förslaget S3. Då kan fastighetsägaren bygga om inne i butiken istället. Den räcker ju säkert inte till en hel ramp, men det är en start åtminstone. Förslaget ger även utrymme för många olika typer av lösningar. Förslaget blir dock väldigt dyrt att implementera. Sedan kan det dessutom tänkas att det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att göra ändringar på en sån här byggnad då den är kulturskyddad. Om åtgärderna görs rätt däremot så är det dock fullt möjligt att söka bidrag från Länsstyrelsen för att tillgänglighetsanpassa. Detta gäller bara för kulturhistoriks byggnader dock och det har funnits pengar till detta, oklart hur det ser just nu. (Detta dubbelkollades och verifierades med material från Länsstyrelsen Norrbotten (Byggnadsvård, 2016))

Om det byggs en ramp inne i fastigheten skulle denna exempelvis kunna vara svängd för att få plats inuti byggnaden, för antagligen får den inte plats raklång (5,4 meter). Problemet bör lösas invändigt antingen med ramp eller hiss. Det skulle kunna tänkas att trotts att just detta är en kulturskyddad byggnad kanske automatiska dörrar skulle kunna vara ett alternativ, vilka ger sikt inåt och utåt för de som skall ta sig ut. Dessutom tar de mindre plats mot gatan. Ibland kan det således vara värt med någon sådan typ av åtgärd. Det kan vara helt ok att bryta av en gammal stil med någonting nytt, istället för att försöka imitera det gamla stilen. Då kanske det gamla kan till och med kan bli tydligare. I sådana fall skulle det även kunna vara en entré till båda butikerna och det skulle ju helt klart vara en bra sak. För att komma med konkreta förslag för detta skulle dock kontakt med fastighetsägare behövas.

(Åström & Stamblewski, 2016)