I dag vågar man bestämt säga att kostvanor har betydelse för vissa sjukdomar och sjukdomstillstånd. Socker och klibbiga kolhydrater hör samman med tandsjukdomar, framför allt karies. Överkonsumtion av mat ger upphov till fetma, som i sin tur kan leda till andra besvär. Sjukdomar och symptom som hör samman med våra kostvanor är förstoppning, blodbrist, järnbrist, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och vissa typer av cancer.4
Om det historiskt sett varit bristen på mat som förorsakat sjukdomar, lidande och död, så är det nu i vårt land överkonsumtionen och sam
mansättningen av mat som är bovarna. Överkonsumtionen i dag gäller energi, därmed förstått det totala energiintaget av mat och dryck relaterat till energibehovet. Men överkonsumtionen i dagens samhälle gäller även enstaka näringsämnen, främst den stora mängden fett som ingår i vår mat.
Den höga graden av raffinering är också ett problem. Maten blir energität men näringsfattig och fattig på fibrer.5
Av hälsoskäl bör svenska folkets matvanor förändras, deklarerar Statens livsmedelsverk i ett aktuellt handlingsprogram för kost- och hälsofrågor
3 Det känns nästan överväldigande att försöka ge en lista på adekvat litteratur över temat "kost och hälsa". För allmän orientering, se t ex Lillemor Abrahamsson m fl:
Näringslära för högskolan, Esselte Studium, Uppsala 1983. Se även Märit Holm &
Eva Wallstam: Human nutrition, LTs förlag, Stockholm 1981. Statens livsmedelsverk:
Att äta eller inte äta, Livsmedelsverkets bok om mat, Uppsala 1986. Socialstyrelsen:
Bra mat. Ett sätt alt leva gott, Liber, Stockholm 1986. Socialstyrelsen och Statens livsmedelsverk: Kost, motion och hälsa, Liber/Allmänna förlaget, Stockholm 1986.
För fortlöpande, aktuell information se livsmedelsverkets tidskrift Vår Föda, samt Nä
ringsforskning, organ för Stiftelsen Svensk Näringsforskning. Offentliga utredningar med översikter över aktuella synpunkter på sambandet kost - hälsa är SOU 1984:43 Att förebygga hjärt- och kärlsjukdom, SOU 1984:44 Hälsopolitik i samhällsplane
ringen samt SOU 1984:67 Cancer. Orsaker,förebyggande m m.
4 SOU 1984:67, a a.
5 Vår Föda, 39, 5, 1987.
publicerat i mitten av 1980-talet.6 Rekommendationerna rör fett, socker, fibrer och salt: Ät mindre fett och socker men mer av andra kolhydrater, ät mer fibrer och minska på saltet. Kostrekommendationerna innefattar ett handlingsprogram vad gäller information åt alla, från barn till kost-ansvariga. Mer uppmärksamhet bör ägnas åt matens kvalitet - i alla led.
Prissättningen på varor bör ses över och bli samstämmig med kost-rekommendationerna. Bra ska vara billigt!
Kost- och näringsrekommendationer under 50 är
Det kan vara av intresse att studera hur den officiella synen på kost och näring tett sig i Sverige i ett tidsperspektiv. En blick bakåt i tiden kan hjälpa till att ge en klarare bild av den dagsaktuella situationen. För en översikt, se tabell 2.1.
Den första offentliga utredning som behandlar näringsfrågor som ett särskilt begrepp är SOU 1938:6, Näringsfrågan.1 Utredningen publicera
des ett tiotal år efter "den stora norrlandsundersökningen"8, som presente
rar stora delar av norra Sverige som något av ett u-land vad kost, bostad och levnadsförhållanden beträffar. I utredningen talas om skyddsfödo
ämnen.9 Härmed avses mjölk, kött, fisk och ägg, som ska ge proteiner till uppbyggnad.
6 A a. Riktlinjer för ett handlingsprogram för kost- och hälsofrågor, april 1987. Rekom
mendationerna rör fett, socker, övriga kolhydrater, fibrer och salt. Här ges även ex
empel på åtgärder, som myndigheterna anser bör sättas in för att på sikt ändra på svenska folkets matvanor. Exempelvis bör det ske en utveckling mot magrare pro
dukter bland annat genom att sänka fetthalten i matfett och grädde. Magrare alternativ bör också vara billigare i in köp än motsvarande med högre fetthalt. Man ser det vidare nödvändigt med ökad utbildning och information i kostfrågor. En viktig målgrupp är barnen, från förskolan och uppåt i åldrarna. Skolmåltiderna bör bli bättre och ge unge
får en tredjedel av det totala energi- och näringsbehovet. Matens ätkvalitet bör ägnas omsorg, sägs det vidare i rekommendationerna. Märkning av produkterna i handeln bör förbättras för att underlätta för konsumenten att göra ett vettigt val. Man pekar slutligen på betydelsen och vikten av ökad forskning.
7 SOU 1938:6 Näringsfrågan. Tankar om såväl "befolkningskvantitativa" som
"befolkningskvalitativa" synpunkter ligger till grund för utredningen. I utredningen diskuteras hur de barnafödande familjerna ska kunna minska sina utgifter för barnen och hur näringsstandarden ska kunna höjas för barnfamiljerna.
8 Martin Odin: Sjukdomar och sjukdomsfrekvens i övre Norrland särskilt med hänsyn till födans sammansättning". En socialhygenisk undersökning i Västerbottens och Norrbottens lån, a a.
9 En presentation och historik över begreppet "skyddsfödoämnen" finns hos Ernst Abramson: Kost, individ, samhälle, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1946, s 128.
IO E
ta "o
Mjölken ska dessutom sörja för att kalciumbehovet blir tillfredsställt.
Grönsaker, potatis och frukt behövs bland annat för att tillföra askorbinsyra (C-vitamin). Man ser på mat som medicin. Skyddsfödoämnen och vitaminer föreskrivs likt läkemedel. Barn ska få ett tillskott av A- och D-vitaminer i form av fiskleverolja. Brist på skyddsfödoämnen må vara en ekonomisk och social fråga, men behovet av desamma ska betraktas som en medicinsk angelägenhet. Det ankommer på läkaren att utdela skyddsfödo
ämnen till dem som så behöver. Cirka tio år senare, 1947, kom ett betän
kande om familjeliv och hemarbete.10 Här diskuteras den varierande kost
standarden inom familjen. Man har funnit att kvinnors kost ofta är otill
fredsställande i förhållande till de övriga familjemedlemmarnas. Man och barn får en bättre kost. Kvinnorna tycks ofta leva på kaffe och smörgås. I en kostvaneundersökning från 1930-talet påvisas denna skillnad i matvanor inom familjen.11 I Familjeliv och hemarbete ger man inga konkreta kost
råd; däremot föreslår man utökad undervisning och utbildning i kostfrågor som ett medel för att åstadkomma bättre matvanor.
En påtaglig effekt av dåliga ätvanor var hög frekvens av karies. Hög sockerkonsumtion och ett dåligt utbyggt tandvårdssystem gjorde tandhälsan skral. 1960 kom en utredning om folktandvården.12 Där kan man utläsa att svenska folkets tandhälsa varit ett problem för sjukvårdsmyndigheterna under i stort sett hela 1900-talet fram till tiden för utredningen. I utredningen föreslås ytterligare utredningar för att åstadkomma en minskad försäljning av sötsaker och konditorivaror.
Under 1950-, 1960- och en bit in på 1970-talet var Sverige, om man ser till kost och näringsutredningars innehåll, i färd med att bygga upp en konsumentupplysningsverksamhet. Det handlade nu inte så mycket om kostfrågor. Det stora projektet var en teknisk-byråkratisk uppbyggnad av konsumentinformation.13
10 SOU 1947:46 Familjeliv och hemarbete, s 144.
11 Boalt: 27000 måltider, a a. Syftet med undersökningen, som genomfördes 1936, var att i detalj klarlägga kostvanorna i ett antal familjer för att få kännedom om faktiska näringsförhållanden. Avsikten var att g e ett underlag för upplysning och propaganda i kostfrågor. Undersökningen genomfördes i Kooperativa förbundets regi, genom KFs gillesgrupper. Carin Boalt bearbetade det insamlade materialet. Titeln "27000 målti
der" syftar på det totala antalet måltider som redovisades i undersökningen.
12 SOU 1960:1 Folktandvården.
13 SOU 1957:6 Statens instituts för folkhälsan arbetsuppgifter och organisation. SOU 1963:77 Forskning, undervisning, information inom näringslärans område. SOU 1964:6 Effektivare konsumentupplysning. Se även Margareta Gisselberg: Att stå vid
I slutet av 1970-talet började andra orsakssamband på området kost-hälsa framträda rätt tydligt inom hälsoforskningen och det blev alltmer uppenbart att vissa typer av cancer, kranskärlssjukdomar, högt blodtryck, diabetes m fl sjukdomar har med individens kostvanor att göra. I en ut
redning om mål och medel för sjuk- och hälsovården påpekas sambanden.
Här framhålles att den enskilde har skyldighet att ansvara för och sköta sin hälsa.14
Ett projekt, "Hälso- och sjukvård inför 90-talet", som är ett stort häl-sopolitiskt program, vanligen kallat HS 90, presenterades i en rad offent
liga utredningar under 1984.15 Samma år avgav expertgruppen för kost och hälsofrågor en rapport.16 I den gavs förslag på önskvärda förändringar i det svenska kosthållet. Detta år utkom också utredningen om cancer17 samt en utredning om jordbruks- och livsmedelspolitik.18 De kunskaper som nu fanns om sambanden kost-hälsa ställde krav på samhällsinriktade åtgärder inom kostområdet. Det gällde både lagstiftning och prispolitik. En granskning av målsättningar på olika plan visar att här fanns en rad motsättningar. Motstridigheter inom livsmedels- och näringspolitiken19
lyftes fram. Det rörde sig om en rad målkonflikter. Samhället har att ta ställning till försörjningsmål för riket, försörjningsmål som främst gäller beredskap inför ett krig. Mot detta mål sätts ett konkret existerande inkomstmål som gäller bönderna. Andra mål är konsumenternas önskningar
spisen och föda barn. - Om hushållsarbete som kvinnoarbete. Research Reports no 87.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet, Umeå 1985. Gisselberg drar paralleller mellan försöken i USA och Sverige att rationalisera och professionalisera husmorsar
betet och utvecklingen inom industrins område, s k Scientific Management.
14 SOU 1979:78 Mål och medelför hälso- och sjukvården, har ett avsnitt om kostfrågor, där överkonsumtion av fett, socker och alkohol påtalas. Felaktiga kostvanor och bris
tande fysisk aktivitet betecknas som riskbeteenden.
15 SOU 1984:39 - 50. Därav med speciell inriktning på kostfrågor: SOU 1984:39 Hälso-och sjukvård inför 90-talet. SOU 1984:43 Att förebygga hjärt- Hälso-och kärlsjukdom - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. Underlagsstudie. SOU 1984:44 Hålsopolitik i sam
hällsplaneringen - boendemiljö, arbetslöshet och kost. En underlagsstudie. SOU 1984:47 Primärvårdens uppgifter i de t förebyggande arbetet. Hälsoupplysning.
16 Jordbruksdepartementet: Ds Jo 1984:9, 1983 års livsmedelskommitté. Rapport från ex
pertgruppen för kost och hälsofrågor.
17 SOU 1984:67, a a.
18 SOU 1984:86 Jordbruks- och livsmedelspolitik, Huvudbetänkande av 1983 års livsme
delskommitté.
19 A a, s 67 - 92, "Staten o ch livsmedelssektorn - jordbruks- och livsmedelspolitik". Här granskas målsättningar, å! gärder och lagförslag för hela livsmedelsområdet, från jord
bruk till nutrition.
och hälso- och sjukvårdens krav på kosten. I utredningen var man beredd att säga att prispolitiska åtgärder inte bör motverka nutritionspolitiska ställningstaganden.20 Bra ska helst inte vara dyrt!, är en rimlig sam
manfattning av ett mer försiktigt förhållningssätt än Livsmedelsverkets handlingsprogram, där deklarationen snarast kan sammanfattas: Bra ska vara billigt!
För att sammanfatta: Det har från 1930-talet fram till våra dagar skett en viss förändring i den officiella synen på kost- och näringsfrågan. I utredningen från 1938 framskymtar ett u-land. Detta gäller då främst norra Sverige genom den bild den stora norrlandsundersökningen gav. Fattig
dom, brist på näring och okunnighet var vad man hade att bekämpa.
Medlen vad näringen beträffar var mat som medicin samt ökad information och utbildning.
Krigsåren är något av en parentes. Det var ransonering på många varor och det gällde att lösa den akuta situationen. "Från hälsosynpunkt anses t o m kosten under andra världskriget ha varit bättre än den nuvarande genom
snittliga kosten".21
Efterkrigstiden var ett skede av uppbyggnad av kompetensen inom forskning, konsumentinformation och utbildning. Frukterna av denna kom
petens samt det växande välståndet, kunskaper om sambandet kost-hälsa tar sig uttryck i form av råd om minskad konsumtion av fett och socker mot en mer näringstät men samtidigt energisnål kost. Det finns nu mer än tillräckligt med mat; det gäller välja rätt ur överflödet. Vällevnadssjuk
domar är ett hot mot hälsan.