Detta kapitel skall handla om det dåliga samvetet, om kollisionen mellan ideal och verklighet och hur den krocken kan hanteras. Som hjälp tar jag porträtten av tre kvinnor: Lena, Britta och Louise, som för mig på olika sätt har berättat om sina kosthåll. Den första vi möter är Lena, som är en av dem jag intervjuat. Britta och Louise har jag träffat i andra samman
hang, var och hur kommer att framgå av porträtten.
Vid porträtteringen av Lena placerar jag in henne i en modell. Denna modell1 för konsumentbeteende som inspirerat mig och varit till hjälp för att bena upp och försöka förstå mekanismerna bakom hushållens val av mat har jag ursprungligen hämtat ur en uppsats av Christer Palmborg.2 Han presenterar en modell för konsumentbeteende baserad på teorier om sociala belöningar. Jag lånar idén men arbetar om den och utvecklar den vidare för mina syften.
Utgångspunkten för Palmborgs analys är hushållet. Det har en viss sammansättning, specifika ekonomiska resurser i form av utbildning, tid, hälsa etc. Hushållet har vidare beteendemönster, påverkade av samhället och undergrupper i samhället. Det betecknas i Palmborgs modell som livs
stil. Med den för varje konsumentgrupp (hushåll) specifika ramen som ut
gångspunkt gör sedan konsumenten sina val. Valet står för en beslutspro
cess som i en idealmodell skulle kunna tecknas som en tratt.
Valhandlingarna är i den palmborgska modellen beskrivna som en stegvis
1 Ottar Hellevik: Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap, Natur och Kultur, Lund 1984. Hellevik definierar modell på en rad olika nivåer, den mest generella rör relationer mellan begrepp och dess empiriska motsvarigheter. "När man har en upp
fattning om hur undersökningsobjektets olika egenskaper hänger samman, säger man att man har en modell". A a, s 34. En annan typ av modeller är de kausala. Här är va
riablerna markerade som punkter och orsakssambanden markerade med pilar, som vi
sar orsaksriktningar. A a, s 54. Palmborgs modell, som jag i modifierad version tar till min, är en modell av det generella slaget.
2 Christer Palmborg: A Consumer Sociological Frame of Reference, Sociologiska insti
tutionen, Stockholms universitet, 1984.
avsmalnande process, som går från valet mellan olika konsumtionsområden ner till valet av en speciell produkt. För att exemplifiera: från val mellan mat och kläder till valet av en speciell tröja eller, om valet gäller mat, en speciell maträtt eller en speciell ingrediens i maträtten. Den påverkan som kommer utifrån gör att konsumentens intentioner förändras. Valmöjlighe
terna är begränsade och begränsande. Begränsade inom en möjlighetens ram och begränsande i så måtto att det val som görs i sin tur inramar kon
sumenten. Efter alla valhandlingar är man framme vid resultatet, konsu
mentbeteendet, som i praktiken manifesteras i en produkt. Handlingen er
håller respons på det sociala fältet där man vistas. Det kan också beskrivas som att konsumenten får feed-back på sina handlingar.
Utöver slutresultatet, konsumentbeteendet, finns en faktor, konsumen
tens intentioner, d v s det man säger att man vill göra. Här finns tre nivåer:
attityder, intentioner och faktiskt beteende.3 Palmborg menar att de inten
tioner man har ligger närmare det faktiska beteendet än vad attityder gör.
Enligt min åsikt är den distinktionen otillräcklig åtminstone då det rör val av mat. Antag att någon säger sig vara positiv till näringsriktig kost och vilja servera en näringsmässigt väl sammansatt mat men inte lyckas göra det på grund av diverse hinder. Då är det ändå till syvende och sist slutre
sultatet som gäller. Klyftan mellan vilja och kunna är viktig att notera. För mig framstår den som central för förståelsen av "det dåliga samvetet", den känsla av otillräcklighet som så många med ansvar för maten tycks ha.4
Intentionen kan också handla om en önskan att göra någon glad och själv få positiv bekräftelse tillbaka. "Jag bakar, för ungarna älskar kanel
bullar!"5 Här sammanfaller intention och handling. Men där kan ändå fin
nas en konflikt. "Jag lagar till sàn't som de älskar mig för i stället för sàn't som de mår bra av!"6 Kanske kan även önskan om kärlek tolkas som ett ut
slag av egoism och ge upphov till dåligt samvete.
Beslutsprocessen, som i d en ideala konsumtionsmodellen får formen av en tratt med stegvis avsmalnande beslutsnivå, kan i praktiken ha ett mycket mer kaotiskt förlopp. En teoretisk modell är snittet av olika valmöjligheter.
Se figur 7.1. Den modell som jag här kommer att presentera kallar jag
3 A a, s 28.
4 Charles & Kerr, 1988 a a, s 239.
5 Margareta, 28 år, hemma med två små barn och dagmamma till en flicka på 5 år.
6 Gerd, 39 år, heltidsarbetande med två tonåringar, en son och en dotter.
"matens vardagliga villkor". För att tydliggöra min modell kommer jag att först presentera porträtten av två kvinnor, Lena (som jag intervjuat) och Britta (omnämnd i en tidningsartikel) och deras hushåll och kosthåll. Till sist ställs mot dem porträttet av Louise, som jag en gång träffat. Hon får illustrera vad klass och ställning kan betyda för handlingsutrymmet.
Innan presentationen skall här sägas något om teknik och taktik vid in
tervjuanalys och hur porträtten presenteras. I metodavsnittet i avhand
lingens inledning beskrivs själva intervjusituationen, hur samtalet fördes, att det bandades och att jag gjorde anteckningar om situation, miljö, speciella iakttagelser och annat som inte kommit med på bandet.7 De ban
dade intervjuerna lyssnade jag senare igenom, gjorde anteckningar och lyssnade igenom på nytt. De är inte nedskrivna ord för ord. Jag har inte gjort någon textanalys. Det är snarare den totala situationen jag vill fånga.
Så småningom utkristalliserade sig ett antal intervjuer med teman som "mat och makt", "mat som mål och medel", "mat som mål för förhandlingar"
och "mat som medel i kampen om makt". Därvid kom familjernas skilda strategier i dagen och de olika kontrakten började skymta fram. För att inte utlämna någon till allmänt beskådande har jag bearbetat intervjuerna och ändrat sådant som går att ändra utan att grundtonen försvinner. Vid pre
sentationen försöker jag beskriva miljö och stämning. Jag vill att läsaren skall vara med vid köksbordet och känna atmosfären och få en liten upp
fattning om hur det var. På vilket sätt framträder barnen? Hur presenteras de för mig? Hur uppfattar jag relationen mellan barn och vuxna? Vilka samtal förs vid sidan av intervjun, till exempel mellan man och hustru eller mellan mamma och barn? Hur presenteras maken för mig eller hur beskrivs han i s amtalet? De porträtt, som jag skildrar är ett urval av typfall av par-eller familjebilder.
7 Bilen var mitt kontor, märkvärdigare än så var det inte. Att göra alla dessa intervjuer var både stimulerande och tröttsamt. Mötet med ständigt nya människor var stimule
rande, samtidigt tog det på krafterna att va ra lyhörd, uppmärksam och iakttagande på det intensiva sätt som intervjusituationen kräver.