• No results found

Lena och Britta

In document Kost, klass och kön (Page 168-171)

Lena och hennes matsedel

Lena8, som har skrivit en av matdagböckerna och som egentligen heter nå­

got helt annat, är en av de kvinnor jag intervjuat. Lena är 35 år. Hon bor tillsammans med sina två pojkar, Lars som fyllt 16 år och går sista klassen i grundskolan och Leif som är 8 år och går i första klass. Lena arbetar som vårdbiträde i åldringsvården. Hon arbetar deltid, mellan fem och nio på kvällen. Lars kommer hem vid halvfyratiden och ungefär en timme senare åker Lena till sitt arbete.

Lena och pojkarna bor i ett ytterområde utanför Uppsala. Bostadsområ­

det har en del år på nacken. Det är troligen byggt på femtiotalet. Lägenhe­

ten är en något sliten trerummare i ett flerfamiljshus på tre våningar, ett hus bland många. I närheten finns ett affärscentrum. Familjen har tillgång till trädgård vid en sommarstuga några mil utanför stan. Där brukar Lena och pojkarna vara under sommarsemestern.

Lena har gått i praktisk realskola, husliga linjen och dessutom en kortare textilkurs och matlagningskurs efter realexamen. Lenas inkomst av yrkesarbete är inte stor, mindre än 50000 kronor föregående år,9 vilket in­

nebär att hennes beskattningsbara inkomst ligger bland de lägsta i hela un­

dersökningen. Matkostnaderna beräknades till mellan 1200 och 1400 kro­

nor per månad, vilket med mitt approximativa konsumtionsenhetsmått in­

nebär jämförelsetalet 510 kronor per konsumtionsenhet, också det bland de lägsta.

Vad äter man hos Lena? Morgonmålet vid halvåttatiden den redovisade måndagen och tisdagen bestod av smörgås med mjölk, te eller nypon­

soppa. Var och en har sin egen favoritdryck till morgonmackorna. Lördag och söndag åt familjen en senare frukost, vid niotiden. Den bestod av hav­

regrynsgröt, kaffe och smörgås. Leif, den äldre pojken, var under helgen hos sin pappa som bor på annan ort. På vardagarna äter pojkarna lunch i skolan och Lena själv äter hemma. Eftersom Lenas arbetspass bara är fyra

8 Alla namn är fingerade. Porträtten är beskrivna så, att d et inte skall gå att identifiera en enskild person eller ett enskilt hushåll. Namn, yrke och speciella igenkänningska-raktäristika är forändrade. Porträtten är stiliserade. Det är grundtonen som är viktig.

9 Avser året innan datainsamlingen.

timmar per dag och på kvällstid så har hon enbart kafferast under arbetstid.

Hon äter inga måltider ute.

Huvudmålen ur Lenas matdagbok för de fyra redovisade dagarna ser ut så här:

Måndag 12.00

16.00 Fisk med grönsaker. Potatis. Kaffe.

Pannkaka.

Tisdag 10.00 Havregrynsgröt med lingonsylt och mjölk.

Kaffe och smörgås.

Lördag 12.00

16.00 20.00

Rösti (potatiskaka) med fläsk. Kaffe.

Mannagrynsgröt. Blåbärssoppa.

Smörgås med ägg och räkor, leverpastej och ost, öl, mjölk.

Söndag 10.00

14.30

Havregrynsgröt. Kaffe och smörgås.

Köttfärssås, makaroner. Juice.

Dessutom finns angivet mellanmål bestående av kaffe med sockerkaka, glass med frukt, flingor och mjölk under de fyra dagarna.

Vid intervjun berättar Lena att hon ibland gör leverpastej, kokar ärt­

soppa och bakar matbröd och fryser in. Ibland får Lena ont i ryggen. Hon har slitit ut sin rygg vid arbetet i åldringsvården och blir då sängliggande en längre tid. Vid sådana tillfällen får pojkarna rycka in och laga maten och då är det bra om det finns färdiglagade rätter i frysen.

Lena vill gärna att alla tre skall äta tillsammans när pojkarna kommit hem från skolan och innan hon själv skall åka till sitt arbete, dvs mellan halv fyra och halv fem på eftermiddagen. Ett krux är att Lena har övervikt och för en ständig kamp mot den. Därför går idén om den gemensamma måltiden om intet. Lena äter först "något lätt" och lagar sedan mat åt poj­

karna. Kontrasten mellan det Lena vill göra och det hon kan genomföra blir rätt stor.

Vid mitt besök bjöd Lena på kaffe. Barnen kom in i köket då och då och tog sig något ur kylskåpet. Leif bredde smörgåsar med kaviar och Lars tog en läsk och tiggde ett par cigarretter av mamma - och stack sedan ut på stan med Lenas rop klingande efter sig: "Glöm inte bort att komma hem till middag!"

Sexbarnsmamman Britta

Sexbarnsmamman Britta10 fann jag i en av våra vanligaste tidskrifter om mat och hushåll. Syftet med artikeln är att ge det i tidskriften ständigt åter­

kommande förslaget till veckomatsedel verklighetsanknytning genom att berätta om en existerande familj. Man vill också slå ett slag för idén om den gemensamma måltiden som skall göra att alla skall känna matglädje och bli roade av mat. Rubriken på artikeln är "Sexbarnsmamman Britta om gemensamma måltider". Britta studerar och är snart klar med en avhand­

ling. Hon arbetar liksom Lena i Uppsala men bor i en by ett par mil utanför staden. Brittas make, Anders, är veckopendlare. Han är chef för ett företag på annan ort, arbetar borta under veckorna men kommer hem till helgerna. Barnen, Erik 20, Lisa 19, Nils 11, Olle 10, Mats 5 och Lena 4 år, bor alla hemma. Ett familjeporträtt med hela familjen samlad runt matbordet dominerar ena tidningssidan.

Nyckelord i tidningsartikeln är trivsam ritual, matglädje, gemensam måltid, veckoplanering på anslagstavlan, storhandla, baka, sylta och safta.

Budskapet är tydligt. Det är den rationella husmodern som visas fram som ett mönster och föredöme.

En titt på Brittas familjs matvanor visar att man storhandlar en gång i veckan och att matkostnaderna uppgår till cirka 20 kronor per person och dag eller cirka 900 kronor på en vecka.11 Det blir drygt 4000 kronor per månad för maten hemma. Dessutom tillkommer kostnader för mat ute hela arbetsveckan för Anders och lunch ute för Britta och Erik, äldste sonen, som har jobb. Var de yngsta äter framgår inte, men de barn som går i sko­

lan äter lunch där.

Britta "ersätter pengar med arbete", dvs hon bakar bröd, odlar grönt och konserverar bär och frukt. Ja, hon till och med köper mjölk från en bondgård och skummar mjölken själv för att få grädde! Som den rationella husmor hon är provar hon recept som ser intressanta ut innan de bevärdigas en plats i hennes receptsamlingar.

10 Britta finns inte med bland de 348 barnfamiljerna i undersökningen. Artikeln om Britta är hämtad ur en tidskrift om mat. Jag anser det inte nödvändigt att här exakt ange käl­

lan.

11 Matkostnader anges i t idskriftstexten per person, vilket jag tolkar bokstavligt, inte per konsumtionsenhet. Mätt med mitt konsumtionsenhetsmått (se kapitel 4 om hushållens matkostnader) har Brittas familj en matkostnad på cirka 660 kronor per månad för en vuxen man. Priserna här avser 1985. Brittas mat är billig.

Hur ser deras matsedel ut? Skribenten har valt att presentera varje dag med ett tema, exempelvis "Fredagsgott", "Lördag är hela familjens hand-lardag", "Veckans färskfiskmiddag". I artikeln finns en matsedel för en hel vecka, men här nedan presenteras fyra dagar som i Lenas matdagbok.

Brittas matsedel

Måndag middag

Tisdag middag

Lördag lunch Lördag middag Söndag lunch

Söndag middag

Rårakor med strimlad salladskål och lingon. Äppelkompott med mjölk.

Fiskfilé på grönsaksbädd. Potatis. Stekta bananer med apelsinklyfta eller glass.

Makaronisallad, bröd och mjölk.

Stekt färsk strömming med potatismos. Jordgubbskräm.

Fil och flingor, juice, smörgåsar med pålägg, t ex inlagd sill, leverpastej, ost.

Lammkotletter. Potatisgratäng med jordärtskocka. Hallon och blåbär med gräddklick.

Middagarna består av varmrätt och dessert. Måltiderna är i a rtikeln nä-ringsberäknade.

In document Kost, klass och kön (Page 168-171)