7. Diskussion
7.6. Kostnader och utförandetid
· Material stomme
En stor del av Sveriges samlade industri utgörs av inhemsk stålproduktion. Dock går majoriteten av svenskt stål på export medan handelsstål som används vid
byggnadskonstruktioner mm. Importeras från länder som t.ex. Kina eller andra europeiska länder. Därav är stål en inflationskänslig produkt som blir dyrare vid en svag krona. Stålstommen i studien blev dyrare än den i trä men skulle om några månader kunna vara billigare eller ännu dyrare. Svensk gran och furu är inte lika känsligt för inflation och således mer prisstabilt över tid.
Anledningen till att stommen blev billigare beror sannolikt på att råvarorna är billigare och närproducerade samtidigt som det krävs färre och enklare arbetsmoment för
elementtillverkning.
För att göra trä, än mer, konkurrenskraftigt skulle en koldioxidskatt kunna införas då stålproduktion är en verksamhet som är långt mer klimatbelastande än träproduktion. Sannolikt skulle detta dock påverka Sveriges stålexport, som enligt Jernkontoret (2018) uppgick till 3,7% (53,354 miljarder kr) av Sveriges totala exportinkomster, negativt.
· Material överbyggnad och stomkomplettering
Trots att det går mindre material i taköverbyggnaden på jämförelseobjektet så blev posten dyrare för jämförelseobjektet vilket skulle kunna tolkas som en felräkning. I referensobjektet räknades detta material in i den totala materialkostnaden för hela överbyggnaden medan det i jämförelseobjektets fall begärdes separat offert på takläggningen.
Kostnaderna för väggöverbyggnaden ingick även den i offerten från JS-smide AB medan jämförelseobjektets kostnader för väggmontage beräknades enligt enhetspriser från leverantören Paroc panels AB.
Slutligen så ingick materialkostnaden för stomkompletteringen i offerten från JS-smide AB medan posten i jämförelseobjektets fall baserades på offerten från Hylte svets AB där även kostnad för montage ingick. Sannolikt är det montagekostnaden för portarna och fönstren som utgör differensen mellan de jämförda byggnaderna men den kan även bero på att JS-smide AB kan ha avtal och rabatterade priser mot leverantörerna som slår igenom på offerten.
· Frakt
Frakten för referensobjektet blev lägre trots att endast frakt för stomme ingår i
fraktkostnaderna för jämförelseobjektet. En anledning skulle kunna ha varit att den stora volymdifferensen på stommen mellan referensobjektets 2,83 m3 kontra jämförelseobjektets 141 m3 vilket sannolikt medfört fler transporter för att frakta trästommen till arbetsplatsen. En annan anledning skulle kunna ha varit att distansen mellan JS-smide AB och Halmstad är 220 km och mellan Bygdsiljum och Halmstad 1 207 km.
· Utförande
Utförandetiden, byggnaderna emellan, visade sig skilja rejält till träets fördel vilket även medförde en lägre kostnad för utförandet i jämförelseobjektets fall. Det skulle kunna bero på att det är mycket enkelt att montera en trästomme. Föreställ dig att behöva stå och borra självborrande skruv, med ett kort centrumavstånd, genom stålpelarnas flänsar med en godstjocklek om 8,5 mm för att montera sandwichelementen i väggkonstruktionen mot att utföra samma montage med träskruv i en limträpelare. Föreställ dig att transportera material och röra dig fritt på en KL-träskiva mot att snubbla runt på en högprofilsplåt med 130 mm dalar när du ska lägga taket. Föreställ dig att behöva svetsa eller skruva ihop alla förband i stålstommen jämfört med att skruva ihop den med ett par träskruvar.
Det gick även åt mer material i taket i referensobjektet vilket medför en lägre enhetstid [m2/tim] relativt jämförelseobjektet.
En annan anledning skulle kunna vara att timpriset för arbetslagen skiljde sig åt mellan de två byggnaderna och att stomentreprenörerna kunde ha haft olika påslag på UE-kostnader.
· Brandskydd
Det finns sannolikt andra billigare alternativ för att brandskydda en stålstomme än att brandmåla den. Det är dock ett vanligt förfarande och då trästommen klarade brandkraven i grundutförande så bidrog varje brandskyddande åtgärd på stålstommen till trästommens fördel. En annan brandskyddande åtgärd t.ex. inklädnad eller överdimensionering hade ändå ökat kostnaderna för material och montage. Vid högre brandkrav än R30 behövde, enligt litteraturen, även åtgärder vidtas för att brandskydda trästommen. Den rimligaste åtgärden hade sannolikt varit att överdimensionera tvärsnittet medan stålstommen hade behövt än mer brandskyddande åtgärder.
· Projektering
Att referensobjektet blev så billig relativt jämförelseobjektet berodde sannolikt på att
stålhallar är en beprövad metod där optimerade lösningar finns tillgängliga och leverantörerna har färdiga system och handlingar för olika förutsättningar. Minimalt med handpåläggning
kan därför göras för att anpassa hallen efter kundens önskemål. KL-trä som material är en förhållandevis ny produkt på marknaden och det finns således inte samma interna
kalkylunderlag och mängd referensobjekt att utgå ifrån. Konstruktören behövde sannolikt ”finräkna” elementen på ett annat sätt än vad fallet var med referensobjektet.
Att projektera bygghandlingar med de programvaror som finns tillgängliga idag ger
referensobjektet en stor fördel då det mer eller mindre går att generera en färdig hall utifrån ett antal parametrar med minimal handpåläggning i t.ex. programvaran Tekla structures, framtagen av Trimble, medan KL-träets unga ålder medför att programvarorna har
barnsjukdomar avseende produkten. Bl.a. är produktbiblioteken inte lika utvecklade och olika lastfall inte stödjs. Det sistnämnda medför inte att det är svårt att projektera bygghandlingar med KL-trä utan bara att det kan ta lite längre tid.
· Maskinhyra och ställning
Samma typ av maskiner och mängd ställning användes sannolikt vid montaget av bägge de jämförda objekten. Den kortare utförandetiden för jämförelseobjektet medförde sannolikt att tiden som ställning och maskiner hyrdes in förkortades vilket medförde en lägre kostnad.
· Rivning
Carlsson24 uppgav att vanligt förfarande vid anbudsgivning är att entreprenören och beställaren avtalar att byggnaden och dess material tillfaller entreprenören efter
rivningstillfället. Trämaterial som inte besudlats med färg och annat flisas och energiåtervinns hos värmekraftverken och inbringar således inget ekonomiskt värde för entreprenören.
Stomkomplettering såsom portar och fönster har ofta ett andrahandsvärde vilket speglas i anbudspriset genom ett avdrag på kostnadsförslaget. Stål har ett skrotvärde och tas alltid tillvara för att säljas vidare som skrot och sedermera återvinnas. Även oskadade fackverk har ett andrahandsvärde och monteras ned varsamt för att säljas och återanvändas. På fråga om det är vanligt förekommande med att återanvända trästommar uppgav Carlsson att han bara upplevt det en gång under sin 30-åriga karriär men att han vet att det förekommer i någon utsträckning.
För att inte skada fackverk och andra element krävs en varsam rivning som snarare liknar en demontering. Sannolikt är det av den anledningen som utförandetiden och således
anbudspriset skiljer sig åt mellan de olika stommaterialen.
· Försäkring
Olika försäkringsbolag har olika premier för fastighetsförsäkringar. Beroende av vilket försäkringsbolag som samarbete sluts med så kommer förvaltningskostnaden av byggnaden att skilja sig åt över olika kalkylperioder. I studien erhölls offerter från två framträdande försäkringsbolag i Sverige. Det visade att premien skiljde sig så pass stort åt att det i fallet
med jämförelseobjektet inte gick att räkna hem trä som stommaterial med offerten från det ena försäkringsbolaget medan utfallet blev ett annat med ett annat bolag..
7.7. Projekterbarhet
Efter att ha dimensionerat KL-träelementen enligt KL-trähandboken så insågs att KL-trä handboken var fylld med index som inte återfinns någon annanstans vilket kunde upplevas otydligt. Särskilt när indata behövde hämtas från en leverantör vars index inte var det samma som i litteraturen.
Att projektera bygghandlingar med de programvaror som finns tillgängliga idag ger
referensobjektet en stor fördel då det mer eller mindre går att generera en färdig hall utifrån ett antal parametrar med minimal handpåläggning i t.ex. programvaran Tekla structures, framtagen av Trimble, medan KL-träets unga ålder medför att programvarorna har
barnsjukdomar avseende produkten. Bl.a. är produktbiblioteken inte lika utvecklade och olika lastfall som stöds är färre. Det sistnämnda medför inte att det är svårt att projektera
bygghandlingar med KL-trä utan bara att det kan ta lite längre tid.
7.8. Klimatpåverkan
Att trä som stommaterial skulle visa sig ha en lägre klimatpåverkan än stål var givet redan från start och att utreda om så var fallet var inte grundtanken till det här projektet. Syftet var snarare att visa på hur stor skillnad det blev mellan de jämförda byggnaderna.
Tidigare studier, har liksom nämns i inledningen, avgränsat bort såväl grund som
överbyggnad och genom att ta hänsyn till dessa avgränsningar kunde systemgränserna zoomas ut. Med vidare systemgränser kunde byggnaden observeras i ett mer komplett perspektiv och ge en närmare helhetsbild till hur, inte bara stommarna skiljde sig åt, utan även hur valet av stommaterial påverkade klimatbelastningen från hela byggnaden. Byggnaden kunde även segmenteras för att ge en överblick över hur klimatbelastningen såg ut för respektive konstruktionsdel.
Ett mycket intressant resultat var att mängden klimatbelastande mineralull kunde minskas i takkonstruktionen på jämförelseobjektet, ett resultat som har förbisetts i tidigare studier till följd av deras avgränsningar. Ett annat intressant resultat var hur byggnadernas egentyngder skiljde sig åt och det skulle vara lämpligt för vidare studier att optimera grunden för att se vilken effekt de bägge stommaterialen skulle ha på klimatpåverkan från grundkonstruktionen.
Då grundkonstruktionen visade sig stå för en extrem majoritet av byggnadens totala
klimatbelastning insågs att ett större fokus bör läggas vid att optimera byggnadens grund för att minska klimatbelastningen. Eventuellt skulle det kunna visa sig att trästommens högre egenvikt skulle medföra att stålstommen blev ett mindre klimatbelastande alternativ utifrån ett perspektiv av hela byggnaden. Det är absolut av vikt att sätta vida systemgränser vid
Indata till klimatpåverkan för byggnadernas ingående material hämtades från
leverantörsspecifika EPD:er. Ingen jämförelse mellan olika leverantörer utfördes för respektive material.
Skrotvärdet på stål ger ett starkt incitament till rivningsentreprenören att ta tillvara på materialet och återvinna/återanvända det. Att på ett liknande sätt ge trä ett skrot- eller andrahandsvärde t.ex. som någon form av pant skulle kunna bidra till en ökad
återvinning/återanvändning av ”förbrukade” trästommar.
Efter som jämförelseobjektet med trästomme visade sig vara kostnadseffektiv relativt referensobjektet stålstomme så saknas relevans i att jämföra om det är billigare att byta ut stommaterialet från stål till trä än att uppföra byggnaden med stål och sedan
klimatkompensera genom att köpa utsläppsrätter för att nå samma nivå av klimatpåverkan som jämförelseobjektet.
I tabell 28 och tabell 29 redovisas dock vad det skulle kosta att klimatkompensera hela byggnaderna med några olika alternativ.
Tabell 28: kostnad för klimatkompensering av jämförelseobjektet exkl. grunden baserat på priser och metoder från www.klimatkompensera.se
Åtgärd Mängd CO2e att
kompensera [ton]
Pris per ton [kr] Total kostnad [kr]
Plantering av träd i Etiopien 107,895 275 29 671 Effektiva spisar i Ghana 107,895 190 20 500 Biomassa i Indien 107,895 360 38 842
Tabell 29: kostnad för klimatkompensering av referensobjektet exkl. grunden baserat på priser och metoder från www.klimatkompensera.se
Åtgärd Mängd CO2e att
kompensera [ton]
Pris per ton [kr] Total kostnad [kr]
Plantering av träd i Etiopien 148,327 275 40 790 Effektiva spisar i Ghana 148,327 190 28 182 Biomassa i Indien 148,327 360 53 397
Resultaten bekräftar litteraturen och tidigare arbeten att en trästomme har en lägre klimatpåverkan än en stålstomme avseende en enplans lagerhall.
7.9. Jämförelse av tidskonstant
Resultatet går i linje med vad som framgått under teoridelen under avsnitt 322.5.6.2 där Oyen uppgav att man vid projektet Hanstad skole i Norge sänkte sin tidskonstant med 50 %.
som byggs in i konstruktionen, ju större effekt har det på såväl tidskonstanten som behovet av installerad effekt för avkylning och uppvärmning.
Tidskonstanten är dock inte proportionell mot effektbehovet och resultatet innebar att uppvärmningssystemet kunde dimensioneras mot en 0,067 ° högre DVUT. Resultatet är
starkt bundet till geografi och i just Halmstad så skiljde sig DVUT så pass lite mellan olika tidskonstanter. Skulle byggnaden istället uppföras i Hammarstrand så skulle
uppvärmningssystemet istället kunna dimensioneras mot en 1,0 ° högre DVUT.
Jämförelsen baserades på en väldigt övergripande metod och visar därför ett förenklat resultat men framförallt visar den att trä är att föredra som stommaterial avseende installerad effekt i byggnaden. Det skulle dock vara av intresse att modellera upp byggnaderna noggrannare och se exakt hur mycket effekt som skulle kunna sparas.
Tyvärr tar inte mjukvaran VIP-energy hänsyn till materialens hygroskopiska egenskaper utan endast de termiska. Enligt vad som framkommit under teoridelen av studien så bidrar även de hygroskopiska egenskaperna hos materialen till att sänka byggnadens behov av installerad effekt för uppvärmning.
Hänsyn tas heller inte till med vilken frekvens som portarna öppnas och exponerar
inomhusmiljön för utomhusmiljön. En sådan faktor skulle sannolikt bidra till ett ökat behov av installerad effekt där byggnadens termiska massa skulle få en större betydelse.