Kostnadsberäkning per åtgärd för avsnitt B (för hela programtiden)

De indirekta åtgärderna inom ramen för Europeiska gemenskapens femte ramprogram (1998-2002) omfattar ungefär 3 500 nya kontrakt (alla kategorier tillsammans), med en årlig budget på 3 000 miljoner euro.

För indirekta åtgärder inom ramprogrammet 2002-2006 uppgår den årliga budgeten till cirka 3 700 miljoner euro, vilket innebär en faktiskt ökning på 13 %.

Dessutom har, i enlighet med vad som sägs i punkt 5.1.2, tre nya instrument utvecklats för genomförandet av detta nya ramprogram, nämligen nätverk mellan spetsforskningscentra, integrerade projekt och deltagande i gemensamt genomförande av nationella program (enligt artikel 169 i fördraget). Dessa skall tillämpas inom ramen för de prioriterade tematiska områdena vid sidan om de särskilda riktade forskningsprojekten och de samordnade åtgärderna.

Jämfört med tidigare ramprogram går man med dessa nya instrument längre än med rent vetenskapliga projekt och inför begreppet "integration av forskning", bland annat genom att samla en kritisk massa av kompetens och medel inom avgränsade områden.

Inom ramen för förvaltningen av ramprogrammet 2002-2006 kommer begreppet "kritisk massa" att medföra en betydande ökning av det genomsnittliga finansiella bidraget till projekten och en avsevärd minskning av antalet kontrakt som sluts per år.

7. EFFEKTER PÅ PERSONALRESURSER OCH ADMINISTRATIVA

UTGIFTER

Kommissionen vill i grunden ändra på ramprogrammets genomförande och föreslår därför att man för de båda indirekta, icke-nukleära forskningsprogrammen sänker taket för personalutgifter och övriga administrativa utgifter till 5,5 %.

För de delar av femte ramprogrammet som rör indirekt, icke-nukleär forskning ligger det taket för närvarande på totalt 7,0 %.

Om man utgår från den aktuella utvecklingen, torde de faktiska kostnaderna för femte ramprogrammet nå detta tak eller kanske ligga något lägre.

Under förutsättning att man inte ändrar på ramprogrammets genomförande och tar hänsyn till att det krävs en viss marginal för denna kostnadskategori, skulle kommissionen inte ha anledning att frångå taket på totalt 7 %. Den föreslagna budgeten för nästa ramprogram har nämligen inflationsanpassats och ger därför något mer utrymme i linje med ekonomins tillväxt.

Taket kan endast sänkas om man samtidigt kraftigt ökar produktiviteten, vilket bland annat förutsätter stora ingrepp i programförvaltningen. Detta bygger bland annat på följande relativt drastiska antaganden:

– Den sammanlagda personalen ligger kvar på 2002 års nivå med 1 654 tjänster, förutsatt att produktiviteten ökar med 2 % per år för att kompensera för programvolymens faktiska ökning.

– En inflationstakt på 2 % per år, trots att personalkostnaderna normalt ökar i något snabbare takt.

– Utgifterna för extern personal ligger kvar på 2002 års nivå.

Enligt detta scenario skulle kommissionen kunna föreslå en sänkning av taket till ungefär 6,3 %.

Kommissionen är dock beredd att gå mycket längre och sänka taket från 7,0 % till 5,5 %. Då skulle stora ytterligare resurser, runt 230 miljoner euro, kunna avsättas direkt till forskningsprojekt.

För detta krävs det att man inom alla forskningsverksamheter försöker uppnå rimliga produktivitetsvinster. Det föreslagna taket på 5,5 % gäller de sammanlagda administrativa utgifterna för de särskilda programmen "Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet" och "Att strukturera det europeiska området för forskningsverksamhet". Vid programmens genomförande kommer kommissionen att sörja för

en lämplig fördelning av de administrativa utgifterna mellan de ansvariga avdelningarna.

Härvid kommer man att beakta den totala budget som skall förvaltas, den grad i vilken de tre nya instrumenten används samt arbetsintensiteten, den senaste tekniska utvecklingen inom verksamheternas olika skeden, även med hänsyn till deras längd, och behovet av en effektiv administration av de kontrakt som slutits inom tidigare ramprogram.

Detta uppnås bäst genom att man på bred front inför de nya instrument som föreslås i sjätte ramprogrammet, dvs. integrerade projekt, nätverk mellan spetsforskningscentra och deltagande i gemensamt genomförande av nationella program enligt artikel 169 i fördraget.

Detta skulle möjliggöra en nettominskning av programmets förvaltningskostnader.

Taket på 5,5 % ger med andra ord uttryck för kommissionens avsikt att i grunden ändra på ramprogrammets genomförande.

– Det bör dock påpekas att de nya instrumenten endast gradvis kommer att påverka de administrativa utgifterna, även om instrumenten tillämpas fullt ut enligt kommissionens förslag. Mellan 2003 och 2006 kommer en stor del av kommissionens administrativa arbete fortfarande att vara inriktat på att genomföra och avsluta tidigare ramprogram.

Eftersom kontrakt om indirekt forskning har en löptid på i genomsnitt fyra år, torde antalet löpande kontrakt i början av 2003 uppgå till ungefär 13 000, motsvarande ett värde på 6 600 miljoner euro.

Taket på 5,5 % för personalutgifter och övriga administrativa utgifter för de indirekta, icke-nukleära forskningsprogrammen förutsätter därför att man fullt ut utnyttjar de möjligheter som den nya administrativa metoden för ramprogrammet erbjuder, dvs. att man

– fullt ut tillämpar de nya instrumenten för att minska antalet projekt och kontrakt som administreras av kommissionen,

– i hög grad förenklar och decentraliserar administrationen av dem,

– tar vara på alla möjligheter för att låta externa organ sköta tekniskt stöd och vissa administrativa uppgifter inom specifika verksamhetsområden, närhelst detta kan minska de sammanlagda administrativa utgifterna.

Dessutom krävs att programmen och budgeten struktureras på ett effektivt sätt och att det sänkta taket på 5,5 % gäller de båda indirekta, icke-nukleära forskningsprogrammen tillsammans.

Detta förslag är helt beroende av att man inför de nya instrument som kommissionen föreslår.

Eventuella ändringar av detta skulle också ändra taket för de administrativa utgifterna.

För de delar av femte ramprogrammet som rör indirekt, icke-nukleär forskning ligger taket för mänskliga resurser och andra förvaltningsutgifter för närvarande på totalt 7,0 %.

Under förutsättning att man inte ändrar på ramprogrammets genomförande och tar hänsyn till att det krävs en viss marginal för denna kostnadskategori, skulle kommissionen inte ha anledning att frångå taket på totalt 7 %. Eftersom budgeten för sjätte ramprogrammet är 17 % större än för femte, skulle detta ha inneburit en nettoökning på cirka 250 fasta tjänster utöver de 1 654 tjänster som fastställts för 2002.

Men kommissionen har åtagit sig att uppnå betydande produktivitetsökningar vid genomförandet av sjätte ramprogrammet. Därför måste den andel som avsätts för personal och förvaltningskostnader minskas avsevärt i förhållande till tidigare ramprogram.

I det ursprungliga kommissionsförslaget skulle detta ha gjort det möjligt att minska förvaltnings- och personalkostnaderna till 5,5 % av programmets budget, och att frysa antalet tjänster på 2002 års nivå. Detta skulle främst ha kunnat åstadkommas tack vare de produktivitetsvinster som införandet av de nya instrument som föreslås i nästa ramprogram skulle ha medfört, nämligen integrerade projekt, expertnätverk och gemensamt genomförande av nationella forskningsprogram i enlighet med artikel 169 i fördraget. I kommissionens ursprungliga förslag skulle man vid genomförandet av de tematiska prioriteringarna, som utgör den största delen av ramprogrammet, enbart ha använt dessa instrument.

Till följd av rådets gemensamma ståndpunkt om ramprogrammet, och med hänsyn tagen till Europaparlamentets ändringar, kommer dessa nya instrument inte att tillämpas uteslutande. Därigenom kommer femte ramprogrammets instrument att fortbestå vid sidan av den nya instrumenten i större utsträckning än vad som ursprungligen förutsetts. Dessa gamla instrument omfattar i allmänhet att kontrakt av mindre omfång sluts direkt med kommissionen. De direkta konsekvenserna av detta är att kommissionen får ett mycket större antal kontrakt att förvalta än vad som var meningen i det ursprungliga förslaget. Det är omöjligt att förutsäga det exakta antalet extra projekt som kommissionen kommer att behöva förvalta, men rimligtvis kan det röra sig om 25 % till 33 % fler än vad som ursprungligen var tänkt.

Denna kraftiga ökning av antalet kontrakt som skall förvaltas av kommissionen medför extraarbete. I enlighet med kommissionens beslut till följd av den interna bedömningen, att inte ta på sig extra uppgifter om inte de resurser som krävs finns tillgängliga kommer det alltså att krävas en ökning av ramprogrammets förvaltnings- och personalresurser.

För att försöka finna tänkbara källor för sådana resurser har kommissionen undersökt olika möjligheter:

– Omfördelning av mänskliga resurser: I samband med den interna bedömningen genomfördes en ingående granskning av de olika verksamhetsområdena inom ramen för förvaltningen av ramprogrammet. Betydande besparingsmöjligheter upptäcktes inom området för indirekta forskningsåtgärder på det icke-nukleära området (98 tjänster inom GD Forskning, eller cirka 10 % av den fasta personalen). Dessa besparingar har nu uppnåtts genom omfördelning och andra åtgärder. Det tycks inte finnas utrymme för fler omfördelningar på kort eller medellång sikt.

– Omstrukturering i form av omvandling av C-tjänster till A- och B-tjänster: Man har undersökt denna möjlighet, men den kan inte användas i praktiken, eftersom stödpersonalen inom forskningssektorn utgör 26 % av den sammanlagda personalstyrkan, vilket är lägre än kommissionens genomsnittliga andel på 32 %. Ytterligare minskningar av denna andel skulle leda till svårigheter i samband med förvaltningen av forskningskontrakten.

– Andelen lediga tjänster: Även om andelen lediga tjänster (8 %) för närvarande är högre än kommissionens genomsnitt på 4 %, så berör den i första hand en enda personalkategori, nämligen stödpersonal i kategori C. Detta har att göra med att det länge varit svårt att rekrytera sådan personal till forskningssektorn, där möjligheterna hittills varit mycket inskränkta. Dessa svårigheter tas upp i kommissionens meddelande av den 27 december 2001 om reform av forskningspersonal och förväntas minska på medellång sikt. så att det genomsnittliga antalet lediga tjänster inom forskningssektorn sjunker till vad som är normalt inom kommissionen.

– Externalisering: Kommissionens ursprungliga förslag utgick till stor del ifrån att man endast skulle använda de nya instrumenten, och på så sätt även lägga ut ett antal förvaltningsuppgifter på de organisationer som deltar i projekten.

Genom rådets gemensamma ståndpunkt omsjätte ramprogrammet återinförs de gamla instrumenten, vilket betyder att kommissionen själv måste utföra vissa av dessa uppgifter. Utöver den externalisering som tillämpningen av de nya instrumenten möjliggör försöker kommissionen undersöka ytterligare möjligheter att lägga ut vissa delar av programverksamheten, men denna möjlighet hade redan tagits med i det ursprungliga förslaget om ett tak på 5,5 % för förvaltningskostnader. Frågan kommer att ses över när rådets förordning om stadgarna för verkställande organ som bemyndigats att utföra vissa uppgifter i samband med förvaltningen av gemenskapsprogrammen³¹ träder i kraft.

Kommissionen har också undersökt möjligheten att ytterligare öka produktiviteten.

Även om det sammanlagda antalet kontrakt kommer att öka betydligt, jämfört med det ursprungliga förslaget, anser kommissionen att ökad produktivitet och effektivitet kan göra att det behövs en mindre ökning av personalresurserna för att utföra alla uppgifter än vad som egentligen skulle krävas i förhållande till arbetsbördan.

Sammanfattningsvis måste de ursprungliga 5,5 % för förvaltnings- och personalkostnader ökas för att ta hänsyn till de extra uppgifter som kommissionen fått till följd av den gemensamma ståndpunkten. Denna ökning berör i första hand 50 nya tidsbegränsade tjänster (28A, 15 B, 7C). Utgående från extra produktivitetsökningar utgör denna ökning ungefär 3 % av den sammanlagda fasta personalen. Man måste också möjliggöra en ytterligare kraftig investering i utvecklingen av ett lämpligt IT-system, så som det rekommenderas i en rapport som revisionsrätten nyligen lade fram.

De 50 extra tidsbegränsade tjänsterna omfattas av artikel 2a i anställningsvillkoren för