Stöd till en Ssamstämmig utveckling av forsknings- och innovationspolitiken

Målet med åtgärderna på detta område är att främja en sammanhållen utveckling av innovations- och forskningspolitiken i gemenskapen, dels genom att snabbt kartlägga

utmaningar och områden av gemensamt intresse, dels genom att förse medlemsstaternas och gemenskapens politiska beslutsfattare med kunskap och beslutsunderlag som kan hjälpa dem formulera politiken på dessa områden.

Motivering och europeiskt mervärde

– Resultaten av framtidsforskningen ("foresight") måste användas på ett mer systematiskt sätt om man bättre skall kunna förutse vetenskapliga och tekniska frågor med betydelse för gemenskapen, utveckla ett gemensamt synsätt i sådana frågor och rent allmänt skapa en strategisk bas för EU:s FoTU-politik.

– Politiska beslutsfattare inom FoTU måste få tillgång till en gemensam bas med relevanta och jämförbara indikatorer.

– Riktmärkning av nationell forskningspolitik måste införas som strategiskt verktyg om man vill förbättra forskningspolitikens kvalitet och effektivitet.

– Aktörer och användare inom forskningen måste lätt kunna hitta särskild sakkunskap inom det egna verksamhetsområdet.

5.1.2 Förhandsutvärdering

I samband med utarbetandet av förslagen till de särskilda programmen genomförde kommissionens avdelningar en förhandsutvärdering. Arbetet gav bland annat följande resultat:

– Rekommendationerna i den femårsutvärdering av ramprogrammen och de särskilda programmen som genomförts av oberoende experter under år 2000.

– Kommissionens halvtidsutvärdering av femte ramprogrammet (1998-2002), som presenteras i KOM(2000) 612 av den 4 oktober 2000 och beskrivs i detalj i kommissionens arbetsdokument SEK(2000) 1780 av den 23 oktober 2000.

– Svar i samband med de konsultationer av berörda som genomförts i samband med de båda meddelandena om det europeiska området för forskningsverksamhet under loppet av år 2000²⁹och förslaget till ramprogrammet från början av 2001.

– En rad undersökningar, som kommissionen själv utfört eller låtit utföra, beträffande ekonomi, politik och framtidsforskning ("foresight") och FoTU-verksamhetens genomslag.

Förhandsutvärderingens resultat har framför allt påverkat besluten om programmens struktur, mål och prioriteringar och genomförandeinstrument.

Målen och prioriteringarna fastställdes genomgående enligt regeln om ett europeiskt mervärde.

29 KOM(2000) 612 av den 4 oktober 2000.

KOM(2000) 6 av den 18 januari 2000.

Det innebär att man undersökt följande faktorer med hänsyn till de utvalda prioriterade ämnena och åtgärderna, för vilka närmare uppgifter om respektive motivering och europeiskt mervärde återfinns i punkt 5.1 och de förväntade resultaten i punkt 5.2.

– Kostnaderna och omfattningen för sådan forskning överskrider enskilda länders möjligheter, och det krävs en "kritisk massa" av ekonomiska och mänskliga resurser (t.ex. genforskning, nanoteknik och flygteknik).

– Ekonomiska fördelar med samarbete (stordriftsfördelar) och därmed förknippade fördelaktiga effekter för privata forskningsinsatser och den industriella konkurrenskraften (t.ex. informationssamhällets teknik, nanoteknik, intelligenta material, nya produktionsprocesser, flyg- och rymdteknik, samt särskilda forskningsåtgärder för små och medelstora företag).

– EU:s ställning inom strategiska FoTU-områden måste bibehållas och stärkas (t.ex.

bevarande av EU:s starka position inom flygtekniken och mobiltelefonin och utveckling av gemenskapens hittills relativt låga potential när det gäller el från solceller).

– Nödvändigheten att kombinera kompletterande kompetens i olika länder, i synnerhet när det gäller tvärvetenskapliga problem (t.ex. livsmedelssäkerhet och hälsorisker, hållbar utveckling och globala förändringar, stöd till samordningen av forsknings-och innovationsinsatser samt samstämmig utveckling av forskningspolitiken).

– Kopplingar till unionens prioriteringar och intressen, samt till gemenskapslagstiftningen och gemenskapens politik (t.ex. flyg- och rymdteknik, livsmedelssäkerhet och hälsorisker, hållbar utveckling och globala förändringar, medborgare och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället, internationellt samarbete och behovet av att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov).

– Forskningen är till sin natur gränsöverskridande, på grund av problemens omfång eller av vetenskapsmetodologiska skäl (t.ex. livsmedelssäkerhet och hälsorisker, hållbar utveckling och globala förändringar, medborgare och styrelseformer i det europeiska kunskapssamhället, internationellt samarbete, stöd till samordningen av forsknings- och innovationsinsatser samt samstämmig utveckling av forskningspolitiken).

Det har utvecklats tre nya viktiga instrument som en överordnad prioritering för genomförandet, utöver särskilda riktade forskningsprojekt och samordningsåtgärder, som på grund av sin särart endast kan tillämpas på gemenskapsnivå. De skall användas för att uppnå följande:

– En kritisk massa och integration av forskningen.

– Starkare band mellan programmen och medlemsstaternas verksamhet samt samordning av de nationella programmen.

– Samarbete på områden av strategisk betydelse för EU och svar på EU:s stora utmaningar.

– Vetenskaplig och teknisk spetskompetens i gemenskapen samt attraktionskraft.

– Spridning och utnyttjande av vetenskapliga och tekniska resultat i EU.

För att se till att gemenskapens arbete inom ramprogrammets sju prioriterade tematiska områden verkligen får genomslag kommer endast följande tre instrument att tillämpas inom dessa områden expertnätverk att användas inom varje tema från den tidpunkt då det sjätte ramprogrammet inleds, och när så är lämpligt som prioriterad metod, under möjlig användning av särskilda målinriktade forskningsprojekt och samordningsinsatser.:

Följande instrument kommer att tillämpas:

a) Nätverk mellan spetsforskningscentra

Syftet med detta instrument är att stärka och utveckla den vetenskapliga och tekniska spetskompetensen i gemenskapen genom att inom Europa integrera den befintliga eller framväxande forskningskapaciteten både på nationell och på regional nivå. Varje nätverk kommer också att sträva efter att utveckla kunskaperna inom ett särskilt område genom att samla den expertis som behövs. skall främja kunskapen på ett visst område genom att samla en kritisk massa av kompetens. Eftersom de generellt sett är inriktade på långsiktiga mål, syftar de berörda åtgärderna, som ofta är tvärvetenskapliga, inte till exakta, förutbestämda resultat i form av produkter, processer eller tjänster, utan till stegvis och varaktig integration av gemenskapens befintliga eller kommande forskningskapacitet på nationell och regional nivå. För att skapa virtuella spetsforskningscentra är det därför tänkt att nätverksdeltagarna skall genomföra ett gemensamt verksamhetsprogram som omfattar en avsevärd del av deras verksamhet eller all deras verksamhet på området i fråga. Ett expertnätverk kommer att genomföras med hjälp av ett gemensamt verksamhetsprogram som omfattar en del av eller, i förekommande fall, deltagarnas hela forskningskapacitet och forskningsverksamhet på det berörda området för att förvärva nödvändig fackkunskap och uppnå europeiskt mervärde. Syftet med ett gemensamt verksamhetsprogram kan vara att inrätta ett självständigt centrum med särskild kompetens, vilket kan leda till att nödvändiga metoder för att uppnå en varaktig integrering av forskningskapaciteten tas fram.

b) Integrerade projekt

Integrerade projekt är avsedda att ytterligare stimulera gemenskapens konkurrenskraft eller att ta upp viktiga samhällsbehov genom att samla nödvändiga resurser och kompetenser i fråga om forskning och teknisk utveckling. Alla integrerade projekt bör ha klart definierade vetenskapliga och tekniska mål och inriktas på att uppnå specifika resultat som kan användas t.ex. i form av produkter, processer eller tjänster. I dessa mål kan mer långsiktig eller "riskfylld" forskning ingå. All verksamhet inom ramen för ett integrerat projekt kommer att följa en allmän "plan för genomförandet".

c) Deltagande i nationella program som genomförs gemensamt (enligt artikel 169 i fördraget)

Syftet med detta instrument är att främja och stödja en samstämmig och samordnad mobilisering av medlemsstaternas organiserade ansträngningar (program) på områden av gemensamt och prioriterat intresse för unionen, vilket kommer att gagna hela EU. Tanken är också att öka nationella ansträngningars genomslag i hela EU i frågor som är av intresse för flera medlemsstater. De nationella programmen inom det ifrågavarande ramprogrammets prioriterade forskningsområden kommer att vara de program som att genomförs av staten, regionala myndigheter eller nationella forskningsorganisationer. När de genomförs gemensamt skall harmoniserade arbetsprogram utarbetas, tilldelningen av medel samordnas,

en rad åtgärder anpassas, för att öka samstämmigheten, och gemensamma ansökningsomgångar genomföras.

Detta instrument har aldrig tidigare använts, eftersom det förutsätter beredskap till samordning från medlemsstaternas sida och kräver en längre förberedelsetid än vanliga projekt. Tiden anses dock numera mogen för detta slags instrument, inte minst på grund av den öppna samordningsmetod som förespråkades vid toppmötet i Lissabon.

5.1.3 Åtgärder som vidtagits som följd av en efterhandsutvärdering

De rekommendationer som ingår i den femårsutvärdering av ramprogrammen och de särskilda programmen som genomfördes under år 2000 har beaktats i samband med sammanställningen av förslagen till de särskilda programmen. I synnerhet har man tagit hänsyn till följande:

– Gemenskapen måste hinna i kapp sina konkurrenter på FoTU-området.

– Medlemsstaternas och gemenskapens FoTU-politik måste vara komplementär och samstämmig. Kommissionen har en central roll när det gäller att uppnå detta mål.

– De positiva effekterna av ramprogrammet, som skall "avhjälpa en brist i gemenskapen genom att ge forskarna på universiteten och inom näringslivet möjlighet att tillsammans genomföra tillämpad forskning".

– De administrativa förfarandena i ramprogrammet 1998-2002 måste förenklas och det krävs "nya strukturer och ledningsmetoder för ramprogrammet".

– Gemenskapens forskningsåtgärder måste infogas i ett större sammanhang inom ramen för en verklig europeisk forskningspolitik.

– Programmen måste vara mer koncentrerade.

– Genomförande av forskning som är nödvändig för att uppnå gemenskapens politiska mål.

– Strävan att utveckla en anpassad och mer flexibel samling av verktyg, med utgångspunkt i alla möjligheter som fördraget erbjuder.

Dessutom har halvtidsutvärderingen av femte ramprogrammet lett till anpassningar av de årliga arbetsprogrammen för de särskilda programmen, som har gått ut på att i större utsträckning fokusera insatserna och att starta pilotprojekt för de åtgärder som planeras för nästa ramprogram (nätverk, kluster, industriella plattformar, större projekt osv.).