Kostnadsstruktur och Intäktsflöden

Lewandowski (2016) menar att det inte finns bevis för att en förändring i kostnadsstrukturen leder till mer CE, däremot menar han att förändringar i de andra byggnadsdelarna kan leda till förändring i kostnadsstrukturen. Denna förändring kan i sin tur leda till nya intäkter och besparingar. Detta är vad som hänt i fallet med Sandvik då det inte är en skillnad i kostnadsstrukturen i sig som förändrats men istället har nya sätt att göra affärer på implementerats. Då materialet nu köps tillbaka direkt från kunden uppstår ett närmare band där företaget via den nya affärsmodellen skapar nya besparingar för företaget. Dessa nya besparingar uppstår genom att man dels inte behöver ha långa tidsslösande förhandlingar med skrothandlare, samt att man får materialet skickat till sig direkt från kunden. Företaget sparar framförallt pengar på att inte behöva använda lika mycket jungfrumaterial.

Det finns också möjligheter för att se över intäktsflöden genom att implementera nya typer av affärskoncept såsom input-baserad PSS där kunden betalar för att kunna använda produkten över en viss tid innan den senare lämnas tillbaka. Johansson menar att detta är något som han börjat undersöka tillsammans med andra på Sandvik men att de inte hittat någon permanent fungerande lösning ännu. Enligt Johansson fungerar PSS system inte just nu eftersom det krävs att rören endast får användas på vissa sätt på specifika temperaturer så att de inte går sönder. Ska PSS fungera krävs det att kunden följer kontrakten exakt och aldrig

överstiger denna typ av restriktioner, något som kan bli svårt för Sandvik att följa upp om kunden gör eller inte. Vidare tror Johansson att det är möjligt att

implementera ett liknande system på lång sikt men att det kommer kräva närmare samarbeten mellan de olika aktörerna inom ekosystemet.

5.1.8 Återvinningssystem

Buy-back projektet som Johansson var med orkestrerade är i linje med det Lewandowski (2016) beskriver som ett fungerande återvinningssystem. Istället för att produkter och material ska gå från vaggan till graven har man skapat ett cradle to cradle system. Det är som Lundberg beskriver det ett initiativ där man tar tag i de båda ändarna som är den linjära ekonomin och bänder ihop dem till ett slutet kretslopp. Lundberg hoppas att det kan implementeras på en bredare skala inom hela företaget framöver och menar att det borde fungera så länge hans fyra pelare; tjäna pengar, spara pengar, minska risk och hjälpa miljön är i fokus.

Lewandowski (2016) menar också att det krävs att nya samarbeten uppstår där företag kan behöva arbeta i motsatt riktning i produktionskedjan för att möjliggöra returneringssystem. Vidare menar teorin att nya samarbeten kommer behövas skapas för att detta ska vara möjligt. Det märker vi också genom att processer inom SMT nu förändrats där till exempel återvinningscentralen fått ta nya ansvar där de sköter kundkontakt som inte tidigare funnits. Moberg presenterar också att det inom företaget drivs projekt men att tiden kommer få utvisa huruvida det är ekonomiskt försvarbart att fortsätta med buy-backprojektet och om det är möjligt att implementera det på större skala. Lyckas företaget implementera detta i enlighet med ekosystemen som beskrivs av Bocken et al. (2014) och Parida och Wincent, (2019) kan det leda till att företaget influerar andra aktörer inom ekosystemet, såväl konkurrenter som partners att utveckla sina verksamheter mot att bli mer cirkulära.

5.1.9 Anpassningsfaktorer

Vi anser baserat på det insamlade materialet att det är en svår process för företag att anpassa organisationen till en mer cirkulär modell, men att det finns bra modeller för att utvärdera dessa faktorer såsom Lewandowski (2016) teori som utvärderar externa faktorer, PEST; politiska, ekonomiska, sociokulturella och tekniska. Gällande politiska aspekter så menar Lundberg att det idag inte är något som inte hunnit påverka industrin alltför mycket men att det däremot är något som kommer att påverka företaget starkt på sikt i och med politiska initiativ såsom parisavtalet där företaget kommer behöva vara mer hållbara än vad de redan är idag för att slippa böter och straffavgifter. Den ekonomiska aspekten har

respondenterna generellt beskrivit som positiv där de cirkulärekonomiska initiativen har betytt att företaget både tjänat och sparat mer pengar än tidigare. Däremot har det enligt Moberg också medfört vissa kostnader som för transport som fortfarande behöver undersökas närmare hur de på lång sikt kommer fungera och vid vilka distanser det fortfarande kommer vara ekonomiskt gångbart för företaget att hämta hem material.

När det kommer till det sociokulturella perspektivet har respondenterna uttryckt sig positivt, Lundberg menar på att han inte stött på några motsättningar alls så länge idéerna haft ett finansiellt perspektiv med sig utöver att vara

cirkulärekonomiskt. Johansson förstärker också denna bild genom att beskriva hur det dessutom blivit enklare att implementera denna typ av initiativ i och med att både kunderna och ledningen har varit positivt inställda till det. För kunderna har det enligt Johansson blivit ytterligare ett argument när de ska sälja vidare sina produkter till sina kunder att deras produkter har ett hållbarhetsperspektiv som konkurrenter saknar. Det slutgiltiga perspektivet är det tekniska. Stålindustrin har som Lundberg påpekar redan kommit långt inom den teknologiska delen och stålsatserna kan gjutas om på nytt om och om igen. Det Lundberg dock menar saknas idag inom detta område är istället hur de skulle kunna designa om vissa aspekter av produkterna så att de till exempel blir ännu mer hållbara. Lundberg menar att detta egentligen inte är något problem idag men däremot att om Sandvik skulle lyckas med att skapa ännu mer hållbara rör så skulle detta kunna betyda att de skulle kunna implementera nya typer av affärskoncept såsom PSS.

6. Slutsats

I följande kapitel besvaras studiens syfte och frågeställning baserat på analysen som gjorts på insamlat material. Dessutom presenteras också studiens bidrag till

forskningen och förslag till vidare forskning läggs fram.

Syftet med denna studie var att utöka kunskapen angående det affärsmässiga perspektivet inom CE, och ge en djupare förståelse för hur implementationen av CE kan gå till. Samt vilka för och nackdelar denna implementation kan medföra. För att kunna uppfylla studiens syfte låg frågeställningen “Vad har företag inom stålbranschen såsom Sandvik gjort för att lyckas implementera en mer cirkulär ekonomi?” till grund för uppsatsen.

Vi kan konkludera att Sandvik har inkluderat cirkulära principer i deras värdeerbjudande och att företaget därmed faktiskt har anammat ett

cirkulärekonomiskt arbetssätt. Genom en förändring av affärsplanen har Sandvik lyckats addera ett cirkulärekonomiskt värde till deras värdeerbjudande och därmed lyckats skapa en cirkulär produkt i enlighet med de cirkulärekonomiska principerna.

Teorin fokuserar mycket på omställningen mot virtuella lösningar för företags kanaler, men presenterar inga alternativ på vad företag bör göra när detta inte anses möjligt. Sandviks fokus har då istället varit att återvinna rätt typ av material för att reducera transporter så långt som det är möjligt. Genom att endast ta tillbaka det stål som Sandvik måste återvinna för att ha möjlighet till att sluta sina produkters kretslopp, och genom att samarbeta och koordinera lokala aktörer har företaget lyckats använda sina kanaler i enlighet med cirkulärekonomiska principer. För att CE ska vara möjligt att implementera krävs det dock ett djupt samarbete där alla parter är involverade och jobbar ihop genom hela supply-chain och med avfallshanteringen. Att etablera en nära kontakt blir därför en mycket viktig förutsättning för att cirkulärekonomiska projekt ska bli lönsamma.

Nyckelresurserna för ett stålföretag som Sandvik blir fysiska resurser såsom deras anläggningar, som tillåter företaget att producera och ta hand om avfall inom samma industriområde. Det tillåter dem att kontrollera var material kommer ifrån och skapa deras egna stålblandningar med så lite jungfrumaterial som möjligt, vilket förenklar skapandet av cirkulära produkter. Att utveckla denna typ av värdeerbjudande på ett sätt att nyckelaktiviteterna ligger i linje med

cirkulärekonomiska principer underlättar för att bli mer cirkulärekonomiska. Att företagets anläggningar som är kopplade till produktion, färdiglager och

råvarulager ligger centralt underlättar kommunikationen och flexibiliteten mellan de olika avdelningarna. Detta tillsammans med att Sandvik har en relativt sett platt organisationsstruktur som främjar innovativa initiativ har varit en förutsättning för implementeringen av CE.

Nyckelpartnerskapen och utvecklandet av dessa ligger fortsatt högt i kurs då det utöver att kunder och leverantörer knyts närmare företaget också kan leda till andra fördelar. Till exempel delandet av kanaler, forskning och idéer för att sammantaget föra CE framåt och samtidigt tjäna mer pengar. Att våga dela denna typ av information och resurser med andra aktörer inom det egna ekosystemet är något som kan leda hela samhällets CE framåt. Vidare gällande kostnadsstrukturen så har förändringen medfört nya intäkter och besparingar för företaget. Däremot kan nya koncept inom CE som PSS leda till fler intäkter i framtiden om de utvecklas ytterligare så att de fungerar i praktiken.

Sandvik har utvecklat ett fungerande återvinningssystem som förklarats tidigare där företaget faktiskt stänger kretsloppet för produkter och lyckas skapa ett lönsamt återvinningssystem. Med det sagt skulle det för en vidareutveckling av återvinningssystem krävas nya kontakter inom ekosystemet där fler andra aktörer kopplas samman. På så vis kan företaget förhoppningsvis skapa stängda kretslopp för alla sina produkter i framtiden.

I framtiden kommer politiska aspekter som ännu inte har hunnit påverka stålmarknaden alltför mycket att spela en ännu större roll. Därför är det viktigt att företag har en proaktiv inställning till detta. Den tekniska utvecklingen går snabbt

framåt och främjar CE med nya smarta lösningar, detsamma gäller det ekonomiska perspektivet som visat att CE haft en positiv inverkan där företaget både sparar och tjänar mer pengar på att implementera CE på bred skala.