Vetenskapligt och metodperspekt

3.2.1 Verklighetssyn

Frågor om social ontologi behandlar sociala konstellationers natur (Bryman och Bell, 2017). Det är alltså ett begrepp som behandlar frågan om hur sociala normer skapas. Bryman och Bell (2017) hävdar att det finns två olika synsätt,

objektivismen och konstruktivismen. Inom objektivismen så är synsättet att de

sociala konstellationerna och normerna är satta i den givna situationen och inte påverkas av omgivningen och människors handlingar. Konstruktivismen menar däremot att de sociala konstellationerna är en produkt av människan och att det är konstant föränderliga, och formas av de sociala aktörerna (Bryman och Bell, 2017). Vilken typ av ontologisk uppfattning man använder har betydelse för studien eftersom det påverkar huruvida man anser att det går att påverka de sociala konstellationerna.

Under arbetet med denna studie så har vi haft ett konstruktivistiskt synsätt. Eftersom organisationer, deras handlingar och interaktioner med andra

organisationer är en social konstellation som är skapad i kraft av människan, så anser vi att detta är det ontologiska synsätt som passar bäst för studien. Att ha ett objektivt synsätt i denna studie hade inneburit att vi studerade vårt fallföretag som ett objekt som inte blir påverkad av människan, vilket inte stämmer då företaget är

en mänsklig konstruktion.

3.2.2 Kunskapssyn

Det finns ett värde att diskutera studiens epistemologiska vinkel, då detta är det som definierar hur vi ser på kunskap men även vad som kan betraktas som korrekt kunskap (Bryman och Bell, 2017). Inom epistemologin så finns synsätten;

positivismen och interpretativismen (Bryman och Bell, 2017). Inom positivismen så

är tanken att man ska applicera naturvetenskapliga metoder när man studerar verkliga sociala sammanhang (Bryman och Bell, 2017). Interpretativismen har istället synsättet att det måstes lämnas utrymme för skillnader mellan människors subjektiva upplevelser och naturvetenskapen (Bryman och Bell, 2017).

Eftersom studiens syfte är att utforska hur vårt studieobjekt har agerat och studiens empiri kommer ifrån subjektiva uppfattningar från olika intervjuobjekt så måste vi som forskare ta hänsyn till att olika människor upplever verkligheten olika. Därför tycker vi att den epistemologiska vinkel som passar studien bäst är en interpretativistisk vinkel. Genom att göra en subjektiv tolkning av

respondenternas svar i intervjuerna och sedan applicera det i ett teoretiskt sammanhang så har vi ämnat fånga upp den subjektiva innebörden av deras ageranden.

3.2.3 Metodperspektiv

Studiens syfte ämnar till att utforska vad och hur vårt fallföretag har agerat för att bli mer cirkulära och baseras på studieobjektens subjektiva upplevelser om fenomenet. Detta motiverar ett fenomenologiskt metodperspektiv, eftersom det fenomenologiska perspektivet ämnar studera fenomen och beskriva en subjektiv bild av en händelse utifrån de studerandes synvinkel och hur de själva upplever världen (Gill, 2014). Inom det fenomenologiska perspektivet är ett av de viktigaste antaganden att tolka fenomen utifrån aktörernas perspektiv (Kvale, 1997). Med anledning av detta tycker vi att det fenomenologiska perspektivet kompletterar det interpretativistiska vinkeln bra, då båda perspektiven ämnar tolka de deltagandes verklighetsuppfattning.

3.3 Forskningsmetod

När man utför samhällsvetenskaplig forskning så finns det två olika

forskningsmetoder som används, den kvantitativa och den kvalitativa (Bryman och Bell, 2017). Den kvantitativa metoden innebär en större numerisk datainsamling, som oftast antar en deduktiv ansats och som ger en objektiv bild av fenomenet som man studerar (Bryman och Bell, 2017). Använder man sig av en kvalitativ metod så handlar datainsamlingen istället om vad folk har sagt och den antar oftast en induktiv ansats där man frångår praxis och normer från vetenskapliga modeller för att ge rum för människors egna subjektiva tolkningar (Bryman och Bell, 2017). Då studiens syfte ämnar till att få djupare förståelse kring ett specifikt fenomen så anser vi att en kvalitativ ansats är den som lämpar sig bäst för detta. Kvalitativa metoder tar hänsyn till sammanhanget mellan processer och resultat som genererats (Neuman och Robson, 2014). Därför anser vi att den kvalitativa forskningsmetoden är den som passar bäst för att uppfylla studiens syfte, snarare än den kvantitativa forskningsmetoden som snarare ger möjlighet till att finna mindre skillnader och sammanhang i större populationer (Bryman och Bell, 2017). På grund av detta har kvalitativa metoder använts för att datainsamlingen, och empirin är baserad på semi-strukturerade intervjuer. Enligt Bryman (2011), så är semi-strukturerade intervjuer ett tillvägagångssätt som fungerar bra vid

kvalitativa metoder då man kan använda intervjuerna för att låta intervjuobjektet ge en nyanserad bild av olika teman inom olika ämnen samt att de har möjligheten att beskriva sin egen verklighetsuppfattning. Hade vi istället använt oss av en kvantitativ datainsamlingsmetod hade det varit svårt att fånga de subjektiva uppfattningar som behövs för att kunna utföra vår analys och uppfylla studiens syfte.

3.4 Angreppssätt

eller induktiv ansats. Resultatet blir relationen mellan teori och empiri och hur dessa förhåller sig till varandra (Bryman och Bell, 2017). Vid en deduktiv ansats så tar man avstamp i teorin för att undersöka hur den förhåller sig till empiri, för att sedan ge ett resultat på teorin (Bryman och Bell, 2017). Inom en induktiv ansats tar man istället avstamp i empirin för att testa ifall detta kan resultera i nya teorier (Bryman och Bell, 2017). Vidare så menar de att det är ovanligt att en studie är renodlat deduktiv eller induktiv då man oftast har inslag från båda håll.

Eftersom vår studie tar avstamp i både empiri och teori, så har vi valt mellanvägen abduktion. Enligt Alvesson och sköldberg (2017) är det den metod som i realiteten används i forskningssammanhang. Vidare så innebär abduktion enligt Alvesson och Sköldberg (2017) att studier utformas genom att författaren växelvis använder sig av både empiri och teori för att en förståelse successivt ska växa fram. Då vi studerar hur vårt objekt har handlat och agerat och vill ställa det mot den teori som finns inom området så är den abduktiva ansatsen den som passar bäst. Detta då vi under processens gång har fått anledning att gå tillbaka och ändra och ta annan teori i beaktning allt eftersom vi har fått en större förståelse för de fenomen vi studerar.

3.5 Forskningsdesign

En vedertagen forskningsdesign inom samhällsforskning är att man jobbar med fallstudier, och det som särskiljer fallstudier från andra forskningsmetoder är fokusen på hur en given situation, system eller enhet med ett syfte och olika operativa delar ter sig i en given kontext (Bryman och Bell, 2014). Fallstudien kan anses lämplig när målet med studien är att djupgående och utförligt utforska ett fenomen (Yin, 2014). Med hänsyn till våra forskningsfrågor och syftet med uppsatsen har vi valt att utföra en fallstudie eftersom det vi vill undersöka är de specifika och i vissa fall unika egenskaper hos fallföretaget Sandvik AB i relation till fenomenet CE.

Genom att studera hur Sandvik har agerat i ett givet sammanhang ämnar vi att utforska och få större förståelse om hur fenomenet CE bör hanteras och vad man

kan göra för att anamma det. Bryman och Bell (2014) menar att det finns en typ av fallstudie som ämnar till att härleda en djup förståelse av ett fall, och det är den explorativa fallstudien. Eftersom den explorativa studien ligger väl i linje med studiens syfte så är det den typen av fallstudie som vi ämnar utföra. Vid fallstudier, så menar Bryman och Bell (2014) att stor vikt bör läggas på urvalet av deltagare, då detta är det som utgör studiens relevans och trovärdighet. Därför presenteras urvalet nedan.