Implementering av cirkulär ekonomi inom stålindustrin : En kvalitativ fallstudie för att utforska vad implementeringen innebär

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Internationella Civilekonomprogrammet Vårterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--20/03322--SE

Implementering av cirkulär

ekonomi inom stålindustrin

-En kvalitativ fallstudie för att utforska vad implementeringen

innebär

Maximilian Brobjer

Felix Lundqvist

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Förord

Vi vill börja med att tacka vår handledare Ramsin Yakob som under hela processen hjälpt oss med konstruktiv kritik och vägledning, något som har möjliggjort studien. Vidare vill vi också tacka alla respondenter på Sandvik som tog sig tiden att genomföra intervjuer och bidra med sina värdefulla åsikter och erfarenheter. Slutligen vill vi också tacka vår opponentgrupp på förslutsseminariet som bidrog med detaljerad och konstruktiv kritik inför den slutgiltiga inlämningen.

Linköping 24 Maj 2020

Sammanfattning

Titel: Implementering av cirkulär ekonomi inom stålindustrin Författare: Felix Lundqvist och Maximilian Brobjer

Handledare: Ramsin Yakob

Bakgrund: Vi konsumerar redan idag en och en halv gånger jordens bärkapacitet,

och kommer 2030 behöva två jordklot för att stödja vår konsumtion. Detta medför också en ännu högre konsumtionsökning som kommer att sätta ett ännu högre tryck på jorden. Den linjära ekonomin som bygger på att utvinna resurser, producera, konsumera och sen bli kvitt avfallet fungerar helt enkelt inte i längden och framtiden stavas därför nu cirkulär ekonomi. En industri som spelar en stor roll inom samhället och som dessutom är den största utsläpparen av alla industrier i Sverige är stålindustrin. Stålindustrin är därför den industri som genom en omställning från linjär till cirkulär ekonomi kan spela en viktig roll i

implementationen av ett mer cirkulärt samhälle.

Syfte: Syftet med denna studie är att mot bakgrunden av det allt mer pressade

världsläget undersöka omställningen från linjär till cirkulär ekonomi inom stålindustrin.

Frågeställning: Vad har företag inom stålindustrin såsom Sandvik gjort för att

lyckas implementera en mer cirkulär ekonomi?

Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där primärdata samlades in via tre

semistrukturerade intervjuer. Studien har ett interpretativistiskt perspektiv samt en abduktiv ansats.

Slutsats: Studiens resultat visar att Sandvik genom existerande kanaler och

produktionsanläggningar haft en god grund för att smidigt kunna ställa om deras produktion mot att bli mer cirkulär. Företagets industripark där de kontrollerar flera steg av produktionskedjan blir därför enklare att anpassa och ställa om mot cirkulär ekonomi. Vidare har företagets relativt platta organisationsstruktur

främjat innovation bland de anställda och skapat en företagskultur där nya cirkulärekonomiska projekt och innovationer snabbt kan omsättas till verklighet.

Kunskapsbidrag: Denna studie har bidragit med att skapa en djupare förståelse

för hur det affärsmässiga perspektivet och cirkulär ekonomi kan fungera ihop genom praktiska exempel hos fallföretaget. Den har också bidragit med

information kring styrningsmetoder och organisationsstrukturer som på olika sätt kan främja implementationen av cirkulär ekonomi.

Abstract

Title: Implementation of Circular Economy within the steel industry Authors: Felix Lundqvist and Maximilian Brobjer

Supervisor: Ramsin Yakob

Background: We are already consuming one and a half times the earth's carrying

capacity today, and by 2030 we will need two globes to support our consumption. This will result in an even higher consumption increase which will put a higher pressure on the globes resources. The linear economy that is based on extracting resources, producing, consuming and then getting rid of the waste does not work in the long run. Instead, the future is now spelled circular economy. An industry that plays a major role in society and which is also the biggest emitter of all industries in Swede is the steel industry. The steel industry is therefore the industry that, through a conversion from linear to circular economy, can play an important role in how the circular economy is implemented in order to lead the way towards a circular society.

Purpose: The purpose of this study is to examine the shift from linear to circular

economy in the steel industry against the background of increased pressure on the global situation.

Research question: What have companies in the steel industry such as Sandvik

done to successfully implement a more circular economy?

Methodology: The study is a qualitative case study where primary data was

collected via three semi-structured interviews. The study uses a perspective of interpretivism and an abductive approach.

Conclusion: The study's results show that Sandvik through existing channels and

production facilities, had a good basis for smoothly adjusting their production towards becoming more circular. The company's industrial park, where they control several stages of the production chain, is therefore easier to adapt and readjust to circular economy. Furthermore, the company's relatively flat organizational structure has facilitated innovation among its employees and created a corporate culture where new circular economic projects and innovations can quickly be translated into reality.

Contributions: This study has helped create a deeper understanding of how the

business perspective of circular economy can work through practical examples from the case company. It has also contributed information on management control methods and organizational structures that in various ways can promote the implementation of circular economy.

Innehållsförteckning

1. Inledning - 1 -

1.1 Bakgrund - 1 -

1.3 Frågeställningar och syfte: - 5 -

2. Teoretiskt Ramverk - 7 -

2.1. Cirkulär ekonomi - 7 -

2.1.1 Cirkulärekonomiska principer - 8 -

2.1.2 Cirkulär ekonomi på olika nivåer - 10 -

2.1.3 Cirkulärekonomiska koncept - 11 -

2.1.3.1 Cradle to Cradle - 11 -

2.1.3.2 Buy Back - 12 -

2.1.3.3 PSS - 13 -

2.1.3.4 ReSOLVE - 13 -

2.2 Business Model Innovation - 15 -

2.2.1 Business Model Canvas - 16 -

2.2.2 Circular Business Model Canvas - 16 -

3. Metod - 23 -

3.1 Ämnesval och förförståelse - 23 -

3.2 Vetenskapligt- och metodperspektiv - 24 -

3.2.1 Verklighetssyn - 24 - 3.2.2 Kunskapssyn - 25 - 3.2.3 Metodperspektiv - 25 - 3.3 Forskningsmetod - 26 - 3.4 Angreppssätt - 26 - 3.5 Forskningsdesign - 27 -

3.6 Urval - Sandvik som fallföretag - 28 -

3.7 Datagenerering - 31 - 3.7.1 Primärdata - 31 - 3.7.2 Intervjustruktur - 32 - 3.7.3 Kritik primärdata. - 33 - 3.7.4 Sekundärdata - 34 - 3.7.5 Kritik sekundärdata - 34 -

3.9 Den kvalitativa aspektens trovärdighet - 36 - 3.9.1 Tillförlitlighet - 36 - 3.9.2 Överförbarhet - 36 - 3.9.3 Pålitlighet - 37 - 3.9.4 Konfirmering - 37 - 3.10 Metodkritik - 37 - 3.11 Etiska aspekter - 38 - 4. Empiri - 41 - 4.1.1 Företagspresentation - 41 - 4.2. Miljöpåverkan - 41 - 4.2.1 Förutsättningar för implementering - 42 - 4.2.2 Affärsplanen - 42 - 4.2.3 Implementeringsprocessen - 43 - 4.2.4 Organisationen - 44 -

4.2.5 Det affärsmässiga perspektivet - 44 -

4.3 Affärsmässiga perspektivet - 45 -

4.3.1 Förutsättningar för implementering - 45 -

4.3.2 Affärsplanen - 45 -

4.3.3 Implementeringsprocessen - 46 -

4.3.4 Organisationen: - 47 -

4.3.5 Det affärsmässiga perspektivet - 48 -

4.4 Resursbrist - 48 -

4.4.1 Förutsättningar för implementering - 49 -

4.4.2 Affärsplanen - 49 -

4.4.3 Implementeringsprocessen - 50 -

4.4.4 Organisationen: - 50 -

4.4.5 Det affärsmässiga perspektivet - 51 -

5. Analys - 53 - 5.1 CBMC - 53 - 5.1.1 Värdeerbjudande - 53 - 5.1.2 Kanaler - 54 - 5.1.3 Kundrelationer - 55 - 5.1.5 Nyckelaktiviteter - 56 - 5.1.6 Nyckelpartnerskap - 57 -

5.1.7 Kostnadsstruktur och Intäktsflöden - 58 -

5.1.9 Anpassningsfaktorer - 60 -

6. Slutsats - 61 -

6.1 Kunskapsbidrag och förslag till vidare forskning - 63 -

7. Referenslista - 65 -

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Världen befinner sig i ständig förändring och de trender som detta medför är inte alla positiva. Enligt FN (u.å.) konsumerar vi redan idag en och en halv gånger jordens bärkapacitet, och om den nuvarande utvecklingen fortsätter i samma riktning kommer vi redan år 2030 att behöva två jordklot för att stödja vår konsumtion. Vidare förväntas världens totala population som enligt IMF (2020) idag består av cirka 7,6 miljarder människor att växa ytterligare. FN (2017) beräknar att vi redan år 2030 kommer ha 8,6 miljarder människor på jorden och slutligen passera 10 miljarder-sträcket till 11,2 miljarder år 2100. Detta medför såsom Ola Alterå beskriver i Global utmaning (2018) därför också en ännu högre konsumtionsökning som kommer att sätta ett ännu högre tryck på jordens naturresurser. Artikeln menar också att den linjära ekonomin som präglat hur världen sett ut i många decennier nu, med en modell som bygger på att utvinna resurser, producera, konsumera och sen bli kvitt avfallet helt enkelt inte fungerar i och med klimattrycket den medför. Därför stavas framtiden Istället för linjär ekonomi nu cirkulär ekonomi (CE).

CE handlar till skillnad från linjär ekonomi att som Naturskyddsföreningen (2019) beskriver det minska avfall från produktionen genom återanvändning och återvinning. I CE ska resurserna utnyttjas till fullo, till skillnad från den

traditionella linjära ekonomin som karaktäriseras av ta-skapa-släng, så försöker

man bygga ett kretslopp av ekonomin. Detta är en förändring som sker på global nivå vilket återspeglas i EU:s handlingsplan för CE som enligt EU (u.å.) handlar om att återanvända och återvinna produkter, material och resurser för att behålla dess ekonomiska värde samt minska avfall och restprodukter. CE är som internationella tech-jätten CGI (2019) beskriver det med och utmanar den traditionella linjära affärsmodellen som många företag använder idag.

Varor går från att produceras, konsumeras och slutligen kasseras linjärt till att istället cirkulärt produceras, användas, återanvändas och återvinnas. CGI (2019) menar att den här nya typen av kretslopp ställer höga krav på design,

returhantering och tillverkning. Tillverkningen framförallt är något som är viktigt i artikeln från Parida och Wincent (2019) om företag och CE där de argumenterar för att omställningen mot att samhället i stort ska bli cirkulärt måste börja inom industrin. Detta för att det krävs stora resursinvesteringar och framförallt för att det i slutändan är de stora industriföretagen som sätter agendan och kan ställa krav på andra företag inom deras sfär att anpassa sig till detta.

Den svenska stålindustrins branschorganisation Jernkontoret (2018) menar också att det är inom industrin förvandlingen måste börja och bygger vidare med att stålindustrin är en av de industrier som kommer spela en viktig roll. Jernkontoret (2019) beskriver att stål är samhällets viktigaste industriellt framställda material och är ett avgörande material inom byggnader, fordon, medicin och infrastruktur. De menar att samhället idag är helt beroende av stål och att vår tillvaro utan det skulle vara närmast förhistorisk. Ett företag inom stålindustrin som jobbat mycket med detta är Sandvik, ett jobb som de också belönats för genom att av Global 100 utses till ett av världens 100 mest hållbara företag i en studie där 5994 företag i världen var med (Sandvik, 2018). Näringslivets världsorganisation ICC beskriver dock hur stålindustrin i helhet fortfarande har en lång väg att gå och att det är ett avgörande material för det samhälle vi lever i idag. ICC (2018) menar att

stålindustrin som idag dessutom är den industri som står för högst Co2-utsläpp av alla industrier är den som kommer behöva leda förändringen och spela en viktig roll i hur den cirkulära ekonomin implementeras för att leda vägen mot ett cirkulärt samhälle.

1.2 Problematisering

Att implementera CE är en tuff utmaning då linjära tankesätt och strukturer är det som råder i samhället och industrin, och även om fördelarna för miljön är enkla att förstå så är de ekonomiska fördelarna med CE svårare att förstå sig på. Trots befintliga framgångshistorier krävs radikala förändringar i samhällets och företagens attityd för att kunna implementera mer radikala förändringar på större skala (Lieder och Rashid, 2016; Ritzen och Sandström, 2017).

I det svenska samhället är det industrisektorn som står för högst andel av utsläppen, 2018 stod industrisektorn själv för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp (Naturvårdsverket, 2019). Enligt Naturvårdsverket (2019) är det järn och stålindustrin som släpper ut mest av alla inom den svenska industrin med 5693 tusen ton CO2-ekv, en siffra som motsvarar 34% av den svenska industrins totala utsläpp. Då stålindustrin som Jernkontoret (2019) beskriver det är den industri som påverkar andra delar av det svenska samhället mest och dessutom är den som står för högst utsläpp blir det extra intressant att undersöka implementationen av CE här. Detta för att det dels är den industri som släpper ut mest i hela landet men även då det är den industri som påverkar de flesta aktörerna i samhället. En lyckad implementation av CE inom stålindustrin skulle därför kunna ha en dramatisk påverkan på samhället i stort. Detta då den största utsläpparen minskar sin egen påverkan på klimatet och dessutom då stålindustrin som har fingrar med i andra delar av samhället också indirekt påverkar aktörerna inom sitt eget ekosystem att genomföra miljövänliga reformer. Frågan som kvarstår är vad som krävs för att det ska bli möjligt att implementera affärsplanen och vilka resurser som krävs från företaget.

Mängden arbeten som är gjorda under ämnet CE har ökat drastiskt sedan slutet av 2000-talet (Lieder och Rashid, 2015; Sauvé et al., 2016; Korse et al., 2016). Detta skulle kunna bero på att den nutida människan är mer medveten om klimatet och människans påverkan på vår jord, (Naturskyddsföreningen 2018), men också på grund av att det skulle kunna fungera som en lösning på många av de framtida problem som människan står inför (Parida och Wincent 2019). Sedan 2010 så

omnämns CE allt mer frekvent, men Lieder och Rashid (2015) menar att forskning är mycket fragmentarisk och övergripande. Detta har lett till att det framförallt finns ett kunskapsgap om det affärsmässiga perspektivet, de ekonomiska fördelarna och hur de implementeras (Bocken et al., 2014; Lieder och Rashid, 2016; Ritzén och Sandström, 2017). Det affärsmässiga perspektivet innefattar till stor del utformandet av affärsplaner och hur ett företag rent praktiskt kan ställa om sina interna processer till att bli cirkulära, och fortfarande behålla ekonomiska fördelar (Korse et al., 2016; Lewandowski, 2016).

På mikronivå har utvecklingen av CE framförallt handlat om att anpassa företagets affärsplaner till att bli cirkulära, (Bocken et al., 2014; Lewandowski, 2016; Linder och Willander, 2015). När det kommer till vilka förändringar som borde göras för att affärsplanen och företaget ska bli cirkulära verkar forskarna vara på det klara med. Frågan som kvarstår är vad som krävs för att det ska bli möjligt att implementera affärsplanen och vilka resurser som krävs från företaget. Hur samordning mellan företag och underleverantörer kan ske på ett effektivt sätt. En vedertagen teori inom företagsstyrning är att tydliga mål och företagsvision måste genomsyra hela företaget för att fungera effektivt, (Malmi och Brown, 2008). I en linjär ekonomi så är de primära målen ofta relaterade till vinstmarginal och volymer (Porter, 1985). Inom CE så är målen och visionerna mer relaterade till hållbarhet, exempelvis att skapa ett slutet system som inte producerar något avfall (EMAF, u.å.). Men här finns det ett behov att kunna definiera hur man kan utforma visioner och mål inom ramen av CE.

1.3 Frågeställningar och syfte:

Syftet med denna uppsats är att mot bakgrunden av det allt mer pressade världsläget med begränsade resurser och ohållbara konsumtion och

produktionsmönster undersöka omställningen från linjär till CE. Mer specifikt omställningen från linjär till CE hos industriföretag inom stålbranschen då en potentiell omställning till CE ekonomi i samhället måste börja inom industrin (Jernkontoret, 2018; Parida och Wincent, 2019; Ritzén och Sandström, 2017). Genom att studera omställningen från linjär till CE inom stålindustrin, en industri som redan kommit långt inom det här området vill vi bidra till en större förståelse för hur man utformar en cirkulärekonomisk affärsmodell och hur

implementeringen av denna går till i praktiken.

● Vad har företag inom stålbranschen såsom Sandvik gjort för att lyckas implementera en mer cirkulär ekonomi?

2. Teoretiskt Ramverk

2.1. Cirkulär ekonomi

Under 1980-talet började återvinning och återanvändning att inkorporeras i de slutna kretsloppen, men det var först under 1990- talet som benämning CE uppstod och fick spridning. Då hade begreppet expanderats och utvecklats till det som CE är idag, med allt mer fokus på att förlänga produktlivscykler och att utveckla nya värdeerbjudanden för att agera allt mer hållbart och på så vis inte ha en så stor miljöpåverkan (Lieder och Rashid, 2016).

Parida och Wincent (2016) diskuterar svårigheterna med att implementera CE, eftersom samhället är uppbyggt efter den linjära konsumtions ekonomin. Detta är också något som påverkar företags och institutioners attityd negativt mot CE och en attitydförändring hos företagen, institutioner och samhället krävs för att öppna upp till förändring mot CE (Lieder och Rashid, 2016; Ritzén och Sandström, 2017). Attitydproblemet är även något som Geng och Doberstein (2010) tar upp i deras artikel som diskuterar vilka utmaningar och möjligheter man står inför vid en implementering av CE. Den tydligaste möjligheten som presenteras är de positiva effekter ett cirkulärekonomiskt system har på miljön och omgivningen. De utmaningar som presenteras är framförallt att överkomma barriärer skapade av landets policys, eftersom skatter och regler ofta är utvecklade efter ett linjärt tankesätt. De menar också att en utmaning är att lyckas involvera människorna i samhället då dessa är de som faktiskt utgör ekonomin. Det konsensus som finns mellan, Parida och Wincent, Lieder och Rashid samt Geng och Doberstien är att en av anledningarna till attityden och att policys motverkar snarare än främja CE är att begreppet fortfarande är så ungt och svårdefinierat.

Eftersom begreppet är så pass ungt och då det inte finns en officiell definition så har det funnits ett värde för oss att hitta en definition just för att kunna definiera vad det handlar om. Efter att ha gjort en grundlig sökning efter definitioner i olika akademiska texter och artiklar så har det visat sig att tidigare forskning baserar sina definitioner på den från Ellen McArthur Foundationen (EMAF). EMAF är en välgörenhetsorganisation som arbetar med att accelerera övergången mot CE och öka kunskapen om ämnet. Sedan organisationen grundades 2010 så har deras arbete framförallt handlat om att få upp CE på agendan hos företag, stater och lärosäten (Ellen MacArthur Foundation, u.å). Deras definition av CE är: “en industriell ekonomi som är återställande eller regenererande av avsikt och design” (EMAF, u.å.). Lieder och Rashid har också valt att använda sig utav denna definition av CE och motiverar det med att definitionen från EMAF är mer omfattande eftersom den beaktar både de olika miljömässiga aspekterna som finns samt de ekonomiska fördelar som detta kan medföra (Lieder och Rashid, 2016).

2.1.1 Cirkulärekonomiska principer

Enligt EMAF (2015) så karaktäriseras, snarare än definieras CE utifrån tre olika principer som samhället och företagen måste börja arbeta utefter för att en lyckad implementation av CE ska kunna uppnås. En CE försöker att på olika sätt återuppbygga kapital, vare sig det är finansiellt, tillverkat, mänskligt, socialt eller naturligt (Ellen MacArthur Foundation, 2015; Sauvé et al., 2016). Detta säkerställer därmed förbättrade flöden av varor och är ett säkerställande om att dessa inte ska ta slut. I översikten av en CE eller fjärilsdiagrammet som det också är känt som illustreras också skillnaden mellan den biologiska och tekniska cykeln där EMAF (2015) beskriver att den tekniska cykeln omfattar hanteringen av lager och ändliga material där användning ersätter konsumtion. Teknologiska material återvinns och restaureras nästan helt och hållet. Den biologiska cykeln omfattar flöden av förnybara material, och konsumtion sker endast i den biologiska cykeln.

Första principen behandlar dematerialisering samt bevarandet och förbättrandet av naturligt kapital, det handlar till exempel om att hitta nya användningsområden för förbrukat material och att försöka göra mer med mindre resurser. Enligt EMAF

(2015) ska detta ske genom att kontrollera ändliga bestånd och balansera förnybara resursflöden. Detta börjar med att dematerialisera olika verktyg, att använda tekniska resurser istället för att förbruka fysiska resurser. När resurser behövs väljer den cirkulära ekonomin de teknologier och processer som använder förnybara resurser eller resurser med bättre prestanda där det är möjligt.

Den andra principen beskriver optimerandet av resursavkastningen genom att cirkulera produkter, komponenter och material (Ellen McArthur Foundation, 2015). Den tekniska cykeln och omfattar skapandet av produkter som går att återvinna, renovera, återanvända och även förlänga livscykeln på resursen genom att hitta nya användningsområden. Teknologiska cykeln visar också hanteringen av lager och ändliga material där användning ersätter konsumtion. Det

teknologiska materialet återvinns och restaureras nästan helt och hållet (Ellen McArthur Foundation, 2015).

Den biologiska cykeln omfattar biologiska flöden av förnybara material. Det här cirkulära systemet uppmuntrar biologiska näringsämnen att återinträda i biosfären på ett säkert sätt och därmed sönderdelas och bli till ett värdefullt råmaterial. Till skillnad från den teknologiska cykeln är produkterna i den biologiska cykeln designade med avsikt att konsumeras eller metaboliseras av ekonomin och därmed generera ett nytt resursvärde som råmaterial.

Konsumtionen av resurser och produkter är därmed något som endast sker i den biologiska cykeln och inte i den teknologiska cykeln (Ellen McArthur Foundation, 2015).

Den tredje och slutgiltiga principen handlar om att främja effektiviteten i systemet genom att avslöja och designa bort oönskade negativa externa effekter i

produkterna (Ellen McArthur Foundation, 2015). Detta inkluderar också att minimera skadorna på system och områden såsom livsmedel, mobilitet, skydd, utbildning, hälsa och underhållning: Även hantering av externa effekter såsom markanvändning, luft, vatten och bullerföroreningar och frisättning av giftiga ämnen (Ellen McArthur Foundation, 2015). Medans de tidigare tre nämnda principerna fungerar som principer för en handlingsplan menar EMAF (2015)

också att det utöver detta finns fem karaktärsdrag som karaktäriserar en CE. Det första karaktärsdraget är som EMAF (2015) handlar om att designa ut avfall, det ska inte finnas något avfall. Biologiskt material kan omvandlas till råmaterial och förnyas på så vis och teknologiskt material är utformat för att återvinnas, uppdateras och uppgraderas. Tack vare detta så behålls värdet i resurserna under hela livscykelns gång. Det andra karaktärsdraget är mångfald, EMAF (2015) menar att mångfald är viktig inom CE där stora företag kan stå för volym och effektivitet medans de mindre företagen står för alternativa lösningar när kriser uppstår. På det här sättet minskar också riskerna under kriser i och med en större spridning av risker inom ett system. Det tredje karaktärsdraget behandlar förnybara

energikällor där energin som krävs för att driva en CE ska vara förnybar av naturen för att minska resursberoendet samt öka systemets motståndskraft till internationella kriser såsom vid höjningar i oljepriser som kan drabba vanliga linjära ekonomier hårt (Ellen McArthur Foundation, 2015).

Fjärde karaktärsdraget är att det ska tänkas i system, EMAF (2015) beskriver att olika komplexa system är något vi ser i verkligheten hela tiden. Djur, människor och växter är alla en del av komplexa system där olika delar är starkt kopplade till varandra, och denna påverkan som varje del har på en annan fungerar likadant i samhället. Därför för att effektivt gå över till en CE måste alla dessa länkar och konsekvenser beaktas i ett större perspektiv för en lyckad implementering. Det femte och sista karaktärsdraget som EMAF (2015) tar upp är prissättningen. De menar att i en CE fungerar priserna som meddelanden som återspeglar kostnaderna för produkterna, därför måste kostnaderna för negativa externa effekter avslöjas i priset. På så vis önskar man minimera skadliga externa effekter genom att sätta ett sant pris på produkten.

2.1.2 Cirkulär ekonomi på olika nivåer

Eftersom CE är ett koncept som är närvarande på makro-, meso- samt mikronivå så finns det ett värde att reda ut vad konceptet innebär för de olika nivåerna. Hur ter sig CE när man diskuterar ur ett företagsperspektiv och deras egen verksamhet

(mikronivå), gentemot ett företag när de medverkar i ett cirkulärekonomiskt projekt eller samarbete med andra företag (mesonivå) eller om man är en del av ett cirkulärekonomiskt samhälle (makronivå).

På makronivå så kan man säga att CE är ett system där alla företag samarbetar, i slutna system där alla resurser utnyttjas till fullo och inget avfall existerar, det kan också beskrivas som att CE fokuserar på minimering av avfall genom

återanvändning och återvinning, med begränsat resursspill och miljöpåverkan (Parida och Wincent, 2019; Sauvé et al., 2016). Vidare så menar Parida och Wincent (2019) att det på makronivå handlar mycket om att samordna så att det går att utnyttja resurser som man annars går miste om. På mesonivå innebär det att bygga det cirkulärekonomiska systemet som ett nätverk av företag i symbios, ett ekosystem där ett företag alltid kan utnyttja ett annat företags resursspill (Geng et al., 2010, Zhao et al, 2017). Detta innebär också att man på mikronivå antingen kan vara delaktig i ett sådant nätverk eller att man använder sitt eget avfall som resurs och på så vis behåller värdet i kretsloppet. Williander et al (2015)

diskuterar i sin artikel, vikten av innovativa lösningar för företagen för att kunna delta i ett sådant ekosystem.

2.1.3 Cirkulärekonomiska koncept

För att förstå vad CE kan innebära för typ av omställning för det enskilda företaget på mikronivå så har vi valt att beskriva några cirkulärekonomiska koncept som kommer att presenteras nedan, för att försöka konkretisera förändringen och resurserna som behövs.

2.1.3.1 Cradle to Cradle

Cradle to cradle är ett cirkulärekonomiskt koncept som myntades av William McDonugh och som han sedan vidareutvecklade tillsammans med Michael Braungart i deras bok; Cradle to Cradle: Remaking the Way We Make Things (2002). Dem själva beskriver att det centrala i konceptet är att försöka skapa ett positivt avtryck på jorden istället för att begränsa sig till att försöka minska det negativa avtrycket (Ronneby, 2019). Cradle to Cradle fungerar som ett arbetssätt

och är uppbyggt på tre stycken grundprinciper som man arbetar utifrån (Mcdonugh, 2020).

Den första av principerna är; alla ting är en resurs för någon annan, som grundar sig i att avfall är lika med föda (Mcdonugh, 2020). Cradle to Cradle poängterar här vikten av kretsloppen, både de biologiska- och det tekniska kretsloppet

(Mcdonugh, 2020). Den andra principen trycker på att man ska använda ren och förnybar energi, eller att man ska ta vara på och utnyttja dessa resurser, då dessa faktiskt är oändliga (Mcdonugh, 2020). Den tredje och sista principen främjar mångfald, både biologisk och då i form av artrikedom men även konceptuell mångfald i form av idéer och affärsplaner som tillåter nya arbetssätt (Mcdonugh, 2020).

Konceptet Cradle to Cradle bedöms på ett visst antal kriterier, exempelvis att en viss mängd av materialet ska vara känt och att materialets kretslopp ska vara definierat (Ronneby, 2019). Sedan 2015 kan man få en Cradle to Cradle certifiering om man lyckas uppnå de kraven som det ställer på verksamheten (Ronneby, 2019). Cradle to Cradle anses att vara ett cirkulärt koncept då dess principer är uppbyggda efter de traditionella cirkulärekonomiska principerna och som dessutom är enkla att relatera till EMAF:s principer om CE. Cradle to Cradle anses även vara en bra inkörsport mot CE, då man kan anamma CE principer utan att behöva göra allt för stora förändringar i affärsplanen.

2.1.3.2 Buy Back

Buy back är ett cirkulärekonomiskt affärskoncept där man utvecklar och anpassar hela sin affärsplan till att bli cirkulär. Just inom buy back konceptet så gör man detta genom att bestämma med sin kund att när produkten är förbrukad så köper man tillbaka den från kunden i syfte att återanvända materialet (Korse et al., 2016; Lewandowski, 2016). På detta vis så tar man själv ansvar för produkten och dess materials kretslopp och man kan säkerställa att resurserna utnyttjas till fullo. Det finns även en stor fördel med att köpa tillbaka just sitt eget skrot, då man på det viset vet exakt vad det är man får tillbaka vilket gör att man kan använda skrotet ännu mer effektivt (Lewandowski, 2016).

2.1.3.3 PSS

Product service system är likt Buy back ett cirkulärekonomiskt affärskoncept där man också försöker säkerställa sina produkters kretslopp. Inom PSS så gör man detta genom att erbjuda sina produkter som tjänster istället för produkter (Lewandowski, 2016). På det viset förlorar aldrig företaget ägandet av produkten, vilket ger ett större incitament till att öka produktlivscykeln. Men även att när produkten eller tjänsten är förbrukad och inte behövs mer så har det säljande företaget fortfarande äganderätten och därmed ansvaret för avfallet som uppstår, men även bättre förutsättningar för att kunna återanvända dem (Lewandowski, 2016).

I de två senare koncepten så krävs det en förändring i hur företaget bedriver sin verksamhet. Alltså en förändring i affärsplanen, där det framförallt är

värdeerbjudandet som är utvecklat och anpassat till att verka i ett cirkulärekonomiskt samhälle.

2.1.3.4 ReSOLVE

Verktyget ReSOLVE är ett verktyg från EMAF som innehåller sex olika steg, och som används för att förenkla implementationen av CE hos olika organisationer och

företag som önskar göra en övergång till CE (Ellen McArthur Foundation, 2015).

ReSOLVE är en akronym för de sex olika stegen som utgör planen, nämligen Regenerate (Återskapa), Share (dela med sig), Optimise (Optimera), Loop (kretslopp), Virtualise (Virtualisera) och Exchange (byta ut) (Ellen McArthur Foundation, 2015). Vidare beskriver EMAF (2015) de olika stegens betydelse. Med Regenerate (återskapa) menas att energiförbrukningen ska baseras på förnybar energi och material, genom att återsamla avfall och överblivna resurser bevarar man ekosystemen och målet är att återvinna biologiska resurser till den tidigare nämnda biosfären.

Share (dela med sig) handlar om att dela med sig av tillgångar och återanvända resurser så att resurser och tillgångar utnyttjas till deras fulla potential. Dessutom gynnar detta organisationerna själva ur ett ekonomiskt perspektiv. Optimise

(optimera) försöker öka produktens prestanda och effektivitet genom att till exempel tillverka mer hållbara produkter som sen kan utnyttjas till sin fulla kapacitet, samt eliminera allt avfall. Istället för det linjära sättet ska konceptet cradle to cradle appliceras. Detta för oss vidare till Loop (kretslopp) som handlar om just detta. Att tillverkningen av produkter och komponenter ska återvinnas och tas reda på så att det hela blir till ett slutet kretslopp där alla produkter och komponenter på olika sätt får nytt liv istället för att bli till avfall (Ellen McArthur Foundation, 2015).

Virtualise (virtualisera) handlar som beskrivet av EMAF (2015) om att

dematerialisera olika processer både direkt och indirekt. Detta för att kunna få ut mer av sina resurser och därmed kunna göra mer med mindre. Med direkt dematerialisering menas produkter eller transport. Indirekt dematerialisering avser istället saker såsom internethandel gentemot att handla fysiskt i en butik. Slutligen handlar det sista steget Exchange (utbyte) om att byta ut de gamla icke- förnyelsebara produkterna mot nya cirkulära produkter, tillämpa nya tekniker där det är möjligt, samt öka användandet av nya tjänster. Till exempel genom användandet utav multimodal transport (transport av varor under ett kontrakt, men med minst två olika transportsätt). För att på så vis bidra till en mer CE (Ellen McArthur Foundation, 2015).

Med ramverket ReSOLVE kan företag och organisationer såsom EMAF (2015) beskriver det generera cirkulära strategier och tillväxtinitiativ. Alla dessa åtgärder ökar på olika sätt utnyttjandet av fysiska tillgångar, förlänger deras liv och skiftar resursanvändningen inom företaget eller organisationen från begränsade till förnybara källor. Vidare leder varje implementation av en åtgärd till med att förstärka och skynda på utförandet av de andra åtgärderna, på så vis växer sig hela systemet allt mer cirkulärt snabbare och snabbare för varje steg som

2.2 Business Model Innovation

Utövare och forskare har ägnat stor uppmärksamhet åt innovativa affärsmodeller som en nyckel till affärsframgång och rörelse mot en CE eftersom nuvarande linjära affärsmodeller går från vaggan till graven och resurserna alltid hamnar som avfall (McDonough och Braungart, 2010.). Innovativa affärsmodellinnovationer innefattar cirkulära, hållbara och closed Loop eller på svenska slutna system- modeller. För att främja en cirkulär affärsmodell är en cradle to cradle-modell och har samma mål som hållbara och slutna system-modeller. Exempelvis miljömässig hållbarhet och minskningar i användningen av begränsade resurser (Barquet och Seidela, 2016).

Nußholz (2017) förklarar att hållbara affärsmodeller strävar efter att få företag, intressenter och miljöenheter till bordet, medan cirkulära affärsmodeller strävar efter att bevara material, komponenter och produkter genom återanvändning, reparation och ny profilering. Slutna system har liknande mål där de istället fokuserar främst på att eliminera avfall genom återvinning och återtillverkning. Vidare menar Nußholz (2017) att det kan dras slutsatsen att både cirkulära affärsmodeller och affärsmodeller med slutna kretsar är underkategorier av hållbara affärsmodeller.

Studien av Koen et al. (2011) förklarar att business model innovation (BMI) representerar både möjligheter och utmaningar för företag. Att ignorera BMI- möjligheterna kan ibland leda till misslyckanden trots att det investeras enorma finansiella tillgångar. Sådana exempel är Kodak som inte lyckades dominera marknaden för digital fotografering och Microsoft som misslyckande på tv- spelmarknaden. Samtidigt nämner Nußholz (2017) att i och med EU: s satsningar på hållbarhet som bara ser ut att öka framöver så kommer företag som inte investerar och går mot hållbarhet eventuellt inte ha möjligheten att vara aktiva på den europeiska marknaden inom en snar framtid, och att förordningar och krav från kunder betyder att industrin på lång sikt måste börja implementera CE för att kunna överleva.

Merchant och Van der Stede (2017) menar att det finns organisationsstrukturer som kan främja innovation och att man kan styra sin organisation för att få sådana karaktärsdrag. För att främja innovation bör ledningen försöka styra resultaten och då låta den anställde utforma processen som krävs för att nå resultaten som efterfrågas. Organisationer som styr genom resultat brukar enligt Merchant och Van der Stede (2017) karaktäriseras av att ha en plattare organisationsstruktur där beslutsfattningen är mer fördelad över organisationen. Detta är viktigt för att ge de anställda de verktyg som krävs för att främja innovativa arbetssätt och problemlösning. Att skapa en organisation som är kompatibel med innovation blir alltså av vikt eftersom det enligt McDonough och Braungart (2010) är innovativa affärsmodeller som är nyckeln till affärsframgång.

2.2.1 Business Model Canvas

En affärsmodell beskriver grunden för hur en organisation skapar, levererar och fångar värde. Vidare ska en bra affärsmodell dessutom vara lättförståelig så att den på så vis kan underlätta beskrivning och diskussion mellan olika parter

(Osterwalder och Pigneur, 2010). Affärsmodellkanvasen eller business model canvas på engelska av Osterwalder och Pigneur används idag världen över av storbolag såsom IBM, Ericsson och Deloitte, och är en kanvas för affärsmodell som består av nio stycken olika huvudaktiviteter eller “byggstenar” (Osterwalder och Pigneur, 2010). Byggstenarna som utgör kanvasen är kundsegment,

värdeerbjudande, kanaler, kundrelationer, intäktsflöden, nyckelresurser, nyckelaktiviteter, nyckelpartnerskap och kostnadsstruktur (Osterwalder och Pigneur, 2010).

2.2.2 Circular Business Model Canvas

Affärsmodellkanvasen eller business model canvas (BMC) är redan mycket etablerad och har erkänts och använts för ytterligare konceptualisering av cirkulära affärsmodeller av framstående forskare inom området CE, för att lägga fram sina teorier (Lewandowski, 2016). Lewandowski (2016) är alltså inte den första författaren att använda sig av affärsmodellkanvasen för att basera cirkulära

teorier på. Han har dock genom att inkludera verktyget ReSOLVE in i de olika byggstenarna som den klassiska affärsmodellkanvasen består av skapat en ny kanvas som fungerar för CE, circular business model canvas (CBMC)

(Lewandowski, 2016). Utöver att ändra de klassiska byggstenarna har han också lagt till två nya; Take-Back system (återvinningssystem) och Adoption factors (anpassningsfaktorer) (Lewandowski, 2016). Den cirkulära affärskanvasen bifogas nedan.

Figur 1 - Illustration av CBMC Källa: Lewandowskis (2016). Återgiven med tillåtelse av Creative Commons, http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

Lewandowski (2016) menar att eftersom cirkulärekonomiska principer ställer krav på att företag utnyttjar resurser till fullo och förlänger sina produktcykler, så krävs det att företagen också anpassar sina produkter till detta. Centralt i att förlänga produktcykler är genom reparation, återvinning samt återanvändning. Eftersom detta adderar nya element till verksamheten, och affärsplanen beskriver verksamheten så behöver dessa nya element inkluderas i affärsplanen. Vidare så menar Lewandowski att det är i värdeerbjudandet som det cirkulära värdet ska ta uttryck eftersom de cirkulärekonomiska principerna kräver en radikal förändring av det traditionella värdeerbjudandet. Genom att kombinera BMC med ReSOLVE har Lewandowski (2016) skapat en CBMC baserat på det cirkulära principerna,

som inkluderar och adderar det som krävs för att bli cirkulära.

Kärnkompetensen i CE är värdeerbjudandet, och cirkulära produkter möjliggör förlängning av produktens livslängd genom att inkludera underhåll, reparation och återförsäljning. Genom att förlänga och ta ansvar för hela produktcykeln så kan man addera ett cirkulärekonomiskt värde till värdeerbjudet. Detta kan jämföras med Share, Optimise, Loop och Virtualise i ReSOLVE-ramverket (Lewandowski, 2016). De är utformade för att förbättra återanvändning och återvinning, och cirkulära produkter kan också anpassas och erbjudas virtuellt istället för fysiskt i allt större utsträckning. Slutligen kan man också erbjuda incitament till kunderna såsom till exempel buy back-program (Lewandowski, 2016).

En av de största förändringarna mot en cirkulär affärsmodell med avseende på kanaler är virtualisering. En organisation kan sälja ett virtuellt värdeerbjudande och även leverera det på nätet. Istället för att handla i butiker kan detta göras på nätet och saker som reklam och annan kommunikation mellan företaget och dess kunder och partners kan också ske virtuellt, vilket kan kopplas till ReSOLVE- ramverkets Virtualise (Lewandowski, 2016). Vidare försöker CE att optimera kanalerna ytterligare genom att också utveckla kommunikationen med kunder och leverantörer och på så vis hitta nya smarta sätt att kontrollera kostnader och effektivitet (Lewandowski, 2016).

Kundrelationer kan likt kanaler också kopplas till ReSOLVE-ramverks Virtualise (Lewandowski, 2016). Kundrelationer handlar om att bygga och upprätthålla relationer med kunderna och kan ligga till grund för huvudprincipen för CE, eliminera avfall - tvåfaldigt. Detta omfattar att producera mer på beställning, och att engagerar kunder och knyta de närmare organisationen genom initiativ som att till exempel rösta för vilken produkt de ska göra och därmed minska avfall (Lewandowski, 2016).

Gällande intäktsflöden försöker CBMC som med flera andra byggstenar att virtualisera delar som går att virtualisera, för intäktsflöden betyder det dock också

att nya typer av försäljning kan hamna alltmer i fokus för att spara eller tjäna mer pengar och material. Exempelvis input-baserad PSS, där kunden betalar för att kunna använda en produkt under en viss tid. Detta medför också att nya

betalningssätt såsom att olika abonnemangsbaserad hyror tas, eller

användningsbaserad kostnader där kunden betalar för produkten per användning (Lewandowski, 2016).

Nyckelresurser är annorlunda beroende på vad du bedriver för verksamhet. Det finns två huvudsakliga sätt att anpassa dem till CBMC där den ena är inriktad på fysiska verksamheter där regenerering och återställande av det naturliga kapitalet blir viktigt och kan därför kopplas till ReSOLVE ramverkets; regenerate, optimise, loop och virtualise (Lewandowski, 2016). Verksamheter kan till exempel endast använda produkter eller material erhållna från stängda kretslopp. Nästa alternativ är om företaget arbetar med en tjänst eller service och handlar om att fortsätta arbeta med direkt virtualisering av plattformar och erbjuda alla sina tjänster och service digitalt (Lewandowski, 2016).

Nyckelaktiviteter. Många av de viktigaste aktiviteterna kan direkt eller indirekt leda till att skapa, erbjuda och leverera värdeerbjudande som kan tillämpas på cirkulärekonomiskt vis. En del aktiviteter kan vara inriktade på att öka prestanda, produktdesign, teknikutbyte och andra på återvinning eller till och med lobbying. De passar alla in på CE och kopplas till regenerate, optimise, loop och virtualise (Lewandowski, 2016). Produktdesign kan vara särskild viktig för att designa ut avfall, och att återigen försöka att införliva så många virtuella delar som möjligt för att spara på resurser (Lewandowski, 2016).

Nyckelpartnerskap. Ett bra nätverk av partners gör det möjligt för företag att få fördelar från leveranser och stödjer företag inom forskning, produktdesign, marknadsföring, leveransvägar och ekonomiska funktioner. Nyckelpartnerskapen kan kopplas till ReSOLVES; share och loop (Lewandowski, 2016). Således hjälper dessa typer av samarbeten företagen att få viktiga resurser och utföra viktiga aktiviteter. Samarbetsproduktion kan till exempel hjälpa materialen att cirkulera i ett kretslopp: Samarbetsrelationer spelar därför en viktig roll i den gröna

leveranskedjan och utan detta samarbete skulle det inte vara möjligt att uppnå en CE (Lewandowski, 2016).

Kostnadsstruktur. Lewandowski (2016) menar att det inte finns något bevis för att en förändring i kostnadsstrukturen leder till mer CE. Förändringar i de andra byggnadsdelarna kommer dock leda till en förändring i kostnadsstrukturen som kan vara positiv för företaget eftersom den nya kostnadsstrukturen i sin tur leder till nya intäkter som inte funnits förut. Exempelvis returneringssystem och omvända materialflöden i och med att resurser som tidigare setts som avfall nu får nytt liv och värde vilket går hand i hand med ReSOLVE-ramverkets regenerate, optimise, loop och exchange (Lewandowski, 2016).

Återvinningssystem. Loops som de kallas inom ReSOLVE är på många sätt kärnan i CE. CE kräver att produkter och deras komponenter återanvänds, omfördelas, renoveras eller återvinns. För att detta ska kunna genomföras krävs då också en återinsamling av produkterna från producenternas sida, vilket medför omvänd logistik för företagen. Principerna för CE som används för omvänd logistik är relaterad till återvinningshantering, incitamentavkastning och återanvändning samt insamling av begagnade produkter. Denna materialflödesriktningen som går både framåt och bakåt i leveranskedjan är möjlig men kommer kräva nya smarta lösningar och förändringar av partners, kanaler och kundrelationer (Lewandowski, 2016).

Anpassningsfaktorer handlar om ReSOLVE ramverkets regenerate, share optimise, loop, virtualise och exchange (Lewandowski, 2016). Det finns både interna och externa faktorer som påverkar anpassningen till en cirkulär affärsmodell. Interna faktorer kan till exempel vara organisatoriska förmågor som kräver immateriella resurser som lagmotivation och organisationskultur. Externa faktorer omfattar istället PEST eller; politiska, ekonomiska, sociokulturella och tekniska frågor. Ytterligare två grupper av faktorer rör sociokulturella frågor, till exempel kundvanor och allmän opinion.

2.6 Sammanfattning av teorier

Kapitlet inleddes med en presentation av begreppet CE, för att ge läsaren en god förståelse om vad cirkulärekonomiska principer innebär i praktiken. Samt vad för typ av cirkulärekonomiska koncept man kan använda för att möjliggöra

återvinning, återanvändning och därmed följa principerna. Vidare förklaras koncept såsom cradle to cradle, buy back och PSS för att läsaren ska ha förståelse för vad detta innebär när det senare tas upp i empirin. Den andra delen handlar om hur man via business model innovation BMI kan utveckla sin affärsplan för att bli cirkulär, och vad som kan främja en sådan utveckling. Det hela mynnar slutligen ut i konceptet CBMC för att bättre förklara hur CE kan implementeras, samt hur företagets processer ska ställas om för att bli cirkulära.

3. Metod

Tabell 1 – Studiens vetenskap- och metodperspektiv.

3.1 Ämnesval och förförståelse

Vi som skriver denna studie studerar det fjärde och sista år på det internationella civilekonomprogrammet på Linköpings Universitet, dessutom har vi båda valt att fördjupa oss inom management och styrning. Under våra fyra år på universitetet har vi fått en större förståelse för de teorier och modeller som utgör det breda begreppet företagsekonomi. Eftersom vi har haft möjligheten att fördjupa oss i vår gemensamma inriktning så har vi skapat oss en bredare kunskap om vad som utgör organisationer, hur man implementerar nya system i organisationer samt hur en organisation bör styras för att hamna där man vill. Vi båda tycker dessutom att CE är ett mycket intressant fenomen med stor potential, och att det är något som ligger väl i tiden.

Holme och Solvang (1997) menar att olika val som tas under forskningsprocessen influeras av de värderingar och erfarenheter som förförståelsen har bidragit med, och detta kan därför ha påverkan på resultatet i studien. Eftersom förförståelsen

kan ha påverkat utkomsten av studien så finns det anledning att redogöra den tydligt, samt hur den kan ha påverkat valet av teorier och modeller (Johansson och Lindfors, 1993; Holme och Solvang, 1997). Vår utbildning har bidragit med bred kunskap om organisationer och hur man effektivt implementerar nya system eller alternerar strategier inom organisationer. Eftersom kunskapen om CE inte är något som har tillhandahållits inom ramen för vår utbildning så har vi själva fått söka information och skapa oss en uppfattning om redan tidigare skrivna studier inom ämnet. Men då vi studerat på universitet har vi mycket erfarenhet av att ta del av akademiska texter vilket har hjälp oss i arbetet med att söka relevant information om ämnet.

3.2 Vetenskapligt- och metodperspektiv

3.2.1 Verklighetssyn

Frågor om social ontologi behandlar sociala konstellationers natur (Bryman och Bell, 2017). Det är alltså ett begrepp som behandlar frågan om hur sociala normer skapas. Bryman och Bell (2017) hävdar att det finns två olika synsätt,

objektivismen och konstruktivismen. Inom objektivismen så är synsättet att de

sociala konstellationerna och normerna är satta i den givna situationen och inte påverkas av omgivningen och människors handlingar. Konstruktivismen menar däremot att de sociala konstellationerna är en produkt av människan och att det är konstant föränderliga, och formas av de sociala aktörerna (Bryman och Bell, 2017). Vilken typ av ontologisk uppfattning man använder har betydelse för studien eftersom det påverkar huruvida man anser att det går att påverka de sociala konstellationerna.

Under arbetet med denna studie så har vi haft ett konstruktivistiskt synsätt. Eftersom organisationer, deras handlingar och interaktioner med andra

organisationer är en social konstellation som är skapad i kraft av människan, så anser vi att detta är det ontologiska synsätt som passar bäst för studien. Att ha ett objektivt synsätt i denna studie hade inneburit att vi studerade vårt fallföretag som ett objekt som inte blir påverkad av människan, vilket inte stämmer då företaget är

en mänsklig konstruktion.

3.2.2 Kunskapssyn

Det finns ett värde att diskutera studiens epistemologiska vinkel, då detta är det som definierar hur vi ser på kunskap men även vad som kan betraktas som korrekt kunskap (Bryman och Bell, 2017). Inom epistemologin så finns synsätten;

positivismen och interpretativismen (Bryman och Bell, 2017). Inom positivismen så

är tanken att man ska applicera naturvetenskapliga metoder när man studerar verkliga sociala sammanhang (Bryman och Bell, 2017). Interpretativismen har istället synsättet att det måstes lämnas utrymme för skillnader mellan människors subjektiva upplevelser och naturvetenskapen (Bryman och Bell, 2017).

Eftersom studiens syfte är att utforska hur vårt studieobjekt har agerat och studiens empiri kommer ifrån subjektiva uppfattningar från olika intervjuobjekt så måste vi som forskare ta hänsyn till att olika människor upplever verkligheten olika. Därför tycker vi att den epistemologiska vinkel som passar studien bäst är en interpretativistisk vinkel. Genom att göra en subjektiv tolkning av

respondenternas svar i intervjuerna och sedan applicera det i ett teoretiskt sammanhang så har vi ämnat fånga upp den subjektiva innebörden av deras ageranden.

3.2.3 Metodperspektiv

Studiens syfte ämnar till att utforska vad och hur vårt fallföretag har agerat för att bli mer cirkulära och baseras på studieobjektens subjektiva upplevelser om fenomenet. Detta motiverar ett fenomenologiskt metodperspektiv, eftersom det fenomenologiska perspektivet ämnar studera fenomen och beskriva en subjektiv bild av en händelse utifrån de studerandes synvinkel och hur de själva upplever världen (Gill, 2014). Inom det fenomenologiska perspektivet är ett av de viktigaste antaganden att tolka fenomen utifrån aktörernas perspektiv (Kvale, 1997). Med anledning av detta tycker vi att det fenomenologiska perspektivet kompletterar det interpretativistiska vinkeln bra, då båda perspektiven ämnar tolka de deltagandes verklighetsuppfattning.

3.3 Forskningsmetod

När man utför samhällsvetenskaplig forskning så finns det två olika

forskningsmetoder som används, den kvantitativa och den kvalitativa (Bryman och Bell, 2017). Den kvantitativa metoden innebär en större numerisk datainsamling, som oftast antar en deduktiv ansats och som ger en objektiv bild av fenomenet som man studerar (Bryman och Bell, 2017). Använder man sig av en kvalitativ metod så handlar datainsamlingen istället om vad folk har sagt och den antar oftast en induktiv ansats där man frångår praxis och normer från vetenskapliga modeller för att ge rum för människors egna subjektiva tolkningar (Bryman och Bell, 2017). Då studiens syfte ämnar till att få djupare förståelse kring ett specifikt fenomen så anser vi att en kvalitativ ansats är den som lämpar sig bäst för detta. Kvalitativa metoder tar hänsyn till sammanhanget mellan processer och resultat som genererats (Neuman och Robson, 2014). Därför anser vi att den kvalitativa forskningsmetoden är den som passar bäst för att uppfylla studiens syfte, snarare än den kvantitativa forskningsmetoden som snarare ger möjlighet till att finna mindre skillnader och sammanhang i större populationer (Bryman och Bell, 2017). På grund av detta har kvalitativa metoder använts för att datainsamlingen, och empirin är baserad på semi-strukturerade intervjuer. Enligt Bryman (2011), så är semi-strukturerade intervjuer ett tillvägagångssätt som fungerar bra vid

kvalitativa metoder då man kan använda intervjuerna för att låta intervjuobjektet ge en nyanserad bild av olika teman inom olika ämnen samt att de har möjligheten att beskriva sin egen verklighetsuppfattning. Hade vi istället använt oss av en kvantitativ datainsamlingsmetod hade det varit svårt att fånga de subjektiva uppfattningar som behövs för att kunna utföra vår analys och uppfylla studiens syfte.

3.4 Angreppssätt

eller induktiv ansats. Resultatet blir relationen mellan teori och empiri och hur dessa förhåller sig till varandra (Bryman och Bell, 2017). Vid en deduktiv ansats så tar man avstamp i teorin för att undersöka hur den förhåller sig till empiri, för att sedan ge ett resultat på teorin (Bryman och Bell, 2017). Inom en induktiv ansats tar man istället avstamp i empirin för att testa ifall detta kan resultera i nya teorier (Bryman och Bell, 2017). Vidare så menar de att det är ovanligt att en studie är renodlat deduktiv eller induktiv då man oftast har inslag från båda håll.

Eftersom vår studie tar avstamp i både empiri och teori, så har vi valt mellanvägen abduktion. Enligt Alvesson och sköldberg (2017) är det den metod som i realiteten används i forskningssammanhang. Vidare så innebär abduktion enligt Alvesson och Sköldberg (2017) att studier utformas genom att författaren växelvis använder sig av både empiri och teori för att en förståelse successivt ska växa fram. Då vi studerar hur vårt objekt har handlat och agerat och vill ställa det mot den teori som finns inom området så är den abduktiva ansatsen den som passar bäst. Detta då vi under processens gång har fått anledning att gå tillbaka och ändra och ta annan teori i beaktning allt eftersom vi har fått en större förståelse för de fenomen vi studerar.

3.5 Forskningsdesign

En vedertagen forskningsdesign inom samhällsforskning är att man jobbar med fallstudier, och det som särskiljer fallstudier från andra forskningsmetoder är fokusen på hur en given situation, system eller enhet med ett syfte och olika operativa delar ter sig i en given kontext (Bryman och Bell, 2014). Fallstudien kan anses lämplig när målet med studien är att djupgående och utförligt utforska ett fenomen (Yin, 2014). Med hänsyn till våra forskningsfrågor och syftet med uppsatsen har vi valt att utföra en fallstudie eftersom det vi vill undersöka är de specifika och i vissa fall unika egenskaper hos fallföretaget Sandvik AB i relation till fenomenet CE.

Genom att studera hur Sandvik har agerat i ett givet sammanhang ämnar vi att utforska och få större förståelse om hur fenomenet CE bör hanteras och vad man

kan göra för att anamma det. Bryman och Bell (2014) menar att det finns en typ av fallstudie som ämnar till att härleda en djup förståelse av ett fall, och det är den explorativa fallstudien. Eftersom den explorativa studien ligger väl i linje med studiens syfte så är det den typen av fallstudie som vi ämnar utföra. Vid fallstudier, så menar Bryman och Bell (2014) att stor vikt bör läggas på urvalet av deltagare, då detta är det som utgör studiens relevans och trovärdighet. Därför presenteras urvalet nedan.

3.6 Urval - Sandvik som fallföretag

Sandvik är ett svenskt stålföretag som ligger i framkant inom sin industri när det kommer till hållbarhetsinitiativ och framtidstänkande (Sandvik, 2019). Företaget har stora framtidsplaner med bland annat deras 90% mål som innebär att företaget satsar på att ha uppnått en cirkularitet på över 90% till år 2030 via cirkulära affärsmodeller och högre resurseffektivitet (Sandvik, 2020). Detta är vad som ligger till grund för att vi har valt att studera just Sandvik, det är ett företag där man jobbar aktivt mot cirkularitet och ligger i framkant i utvecklingen för hur man kan göra mer hållbara affärer. Jämför man de olika företagen inom

stålindustrin så kan man se att de allra flesta inkorporerar hållbarhet och cirkulärt tänk i deras strategier och marknadsföring. Det som gör Sandvik unikt är att de praktiskt använt sig av en cirkulär affärsmodell och skakar om den linjära affärstraditionen. Att Sandvik har brutit ny mark genom att hitta nya

tillvägagångssätt har gett oss anledning att studera hur dem har kommit dit dem är idag.

En annan intressant aspekt med Sandvik är att företaget på en av sina avdelningar genomfört ett buy-back projekt. Projektet har utförts i samarbete med en av Sandviks kunder, som kräver högkvalitativt stål och som jobbar inom en bransch där hållbarhet och miljön har mycket fokus. Genom projektet har Sandvik

applicerat en cirkulär affärsmodell som varit av intresse för studien. Vidare har alla respondenter på olika sätt varit med och utvecklat projektet.

Eftersom studien baserats på vad Sandvik har gjort så är dem det självklara valet av fallföretag, och det blir därför mer intressant att se över på vilka grunder vi har

valt vilka vi vill intervjua. Den första aspekten till urvalet var baserat på Lieder och Rashid (2016) tre perspektiv som presenterades, resursbristperspektivet,

miljöperspektivet och det affärsmässiga perspektivet. Vår förhoppning var att

urvalet skulle bestå av nyckelpersoner från olika delar av Sandviks organisation, för att på så sätt täcka alla tre perspektiv. Var i organisationen respondenten kommer från spelar roll, eftersom en operativ chef med en egen produktportfölj kan anses vara närmre verksamheten, det affärsmässiga perspektivet, medans en

stabschef kan ha större förståelse för hela sambandet och de tre perspektiven. Ytterligare en aspekt har varit den guidning vi har fått av vår kontaktperson på Sandvik. Eftersom vi hade en förutbestämd agenda och syfte med våra intervjuer så kunde Sandvik peka oss i rätt riktning för att komma i kontakt med personer från hela organisationen som anses spela en viktig roll i deras cirkulära arbete. Vi har alltså använt oss av urvalstekniken som av Bryman och Bell (2014) kallas för snöbollstekniken. Det innebär att man tar initial kontakt med en mindre grupp av en organisation som sedan kan leda vidare till kontakt med de mest relevanta personerna i relation till studiens syfte. Snöbollstekniken kritiseras för att sällan ge ett representativt urval som ger möjlighet till generaliseringar. Men då studien syftar till att utforska och få djupare förståelse om ett fenomen snarare än att dra generaliserande slutsatser om större populationer så anser vi att snöbollstekniken är en rimlig urvalsteknik för studiens syfte.

Då vi hade som målsättning att täcka de tre perspektiv som Lieder och Rashid (2016) föreslår för forskning inom CE, så har urvalet även baserats på vilka befattningar de deltagande har på fallföretaget. Detta då olika roller på ett företag speglar perspektiven antingen mer eller mindre. Genom snöbollstekniken så kom vi i kontakt med tre personer som varit deltagande i det cirkulärekonomiska projekt som har drivits på Sandvik och som hade roller som täckte perspektiven. För att presentera respondenterna följer nedan en tabell över urvalet samt hur deras roll i företaget speglar respektive perspektiv.

Namn Roll i företaget Perspektiv intervju Mats W

Lundberg

Ledande roll i företagets hållbarhetsarbete, med bra förståelse för vad det innebär att jobba med hållbarhet i ett

multinationellt företag.

Med lång erfarenhet att jobba med hållbarhet och miljö så har deltagare 1 en stor förståelse för hur ett företag påverkar miljön och hur ett företag kan arbeta inom

miljömässiga frågor och har därmed en stark koppling till miljöperspektivet. 93 minuter, via länk med video. Oscar Johansson Ansvarig för en av Sandviks produktportföljer.

Genom att vara ansvarig för en utav Sandviks produktportföljer och genom att ha varit en av de som drivit arbetet med att utveckla deras

cirkulärekonomiska projekt, reflekterar deltagare 2 det affärsmässiga perspektivet. 58 minuter, via länk med video.

Per-Ragnar Moberg

Ledande roll inom inköp av råvaror på Sandvik.

Genom sin roll som inköpare av resurser till ett multinationellt företag med hela världen som marknad, speglar deltagare 3

resursbristperspektivet.

47 minuter, via länk med video.

Tabell 2 – Översyn respondenter

3.7 Datagenerering

I Studien så har semistrukturerade intervjuer används för att samla in data. Intervjustruktur och urval kommer att presenteras nedan;

3.7.1 Primärdata

Eftersom denna studies syftar till att undersöka vad vårt fallföretag har gjort för att lyckas med en implementering av CE så har primärdata primärt samlats in via kvalitativa intervjuer. Genom att använda sig av kvalitativa intervjuer så kan man enligt Bryman och Bell (2014) enkelt få fram värderingar, attityder och åsikter från respondenten, vilket är avgörande för denna studie. Vidare så karaktäriseras kvalitativa intervjuer av nyanserade svar, vilket krävs för att vi ska kunna besvara vår forskningsfråga. Att öppna upp möjligheten att få tillgång till djupare kunskap i ämnet är en av fördelarna med djupgående intervjuer (Brinkmann, 2014).

Eftersom vi vill komma åt respondenternas egen uppfattning och unika kunskap om ämnet så har denna metod ansetts lämplig för datainsamling. Det har även varit viktigt att ge respondenterna möjligheten att uttrycka sig från deras perspektiv, och inte utgå från våra egna förutfattade meningar. Detta har också legat till grund för valet av att utföra kvalitativa intervjuer, eftersom dessa ger utrymme för den typ av flexibilitet så att respondenten kan uttrycka sig i ramen för dennes perspektiv (Bryman och Bell, 2014).

Kvalitativa intervjuer delas oftast in i ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer, (Bryman och Bell, 2014). Vi har vid våra intervjuer haft ett tydligt mål

och syfte med dessa; att förstå vad Sandvik har gjort för att lyckas med att implementera CE. På grund av detta så har vi valt att göra semistrukturerade intervjuer, i enlighet med Bryman och Bells (2014) rekommendationer om när det passar med semistrukturerade intervjuer. Valet av semistrukturerade intervjuer har även baserats på att vi via strukturen i intervjuerna, ökar möjligheten till att jämföra olika respondenters svar, eftersom man minimerar risken att svaren skiljer på grund av just intervjustrukturen (Bryman och Bell, 2014). För att uppnå någon typ av struktur i intervjuerna så har en semistrukturerad intervjuguide utformats, och den har varit mallen för alla intervjuer för att skapa en kontinuitet mellan de olika intervjuerna.

3.7.2 Intervjustruktur

Inför intervjuerna var vi i kontakt med vår kontaktperson på Sandvik. Via samtal med kontaktpersonen blev vi hänvisade till personal på Sandvik som arbetade och var ansvariga för de områden som intervjuerna gällde. Eftersom vi vill undersöka detta ämne i ljuset av de tre perspektiv inom CE så var det mycket viktigt för oss att våra respondenter föll inom något av det; affärsmässiga perspektivet, miljöperspektivet samt resursbristperspektivet. Till en början så hade vi som målsättning att utföra fysiska intervjuer, gärna på plats i Sandviks lokaler, då detta kan öka kvaliteten på intervjuerna och ge en än mer nyanserad bild av det som undersökts (Bryman och Bell, 2014). Då världsläget, som karaktäriseras av social distansering på grund av rådande pandemi förhindrades fysiska intervjuer. Därför valde vi att istället utföra dessa via länk med video för att inte tappa möjligheten att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck.

Intervjuerna som utförts har varit semistrukturerade och strukturen kom från en förberedd intervjuguide. För att behålla den flexibilitet som vi ville uppnå genom semistrukturerade intervjuer så har intervjuguiden baserats på Bryman och Bells (2014) rekommendation att utforma intervjuguiden efter olika teman. Studiens teman var, förutsättningar för implementering, affärsplan,

implementeringsprocessen, organisationsstruktur samt det affärsmässiga

perspektivet. Intervjuguiden ökade förutsättningarna och möjligheten för oss att

inledande frågor samt sonderande frågor växlades med uppföljande frågor när det uppstod behov. Ledande frågor undveks och fanns ej med i intervjuguiden, för att inte påverka respondenten och dennes svar (Bryman och Bell, 2014).

Vidare så var alla olika teman i intervjuguiden ställda i relation mot CE. Alltså handlade det första temat om just Sandviks förutsättningar för att kunna implementera CE, vad som var deras incitament och hur deras handlingsplan har varit och förändrats. Temat affärsplan behandlade ämnet om hur Sandviks affärsplan har förändrats och anpassats för att fungera i en mer cirkulär modell och frågorna var främst inriktade på hur Sandviks nya affärslösningar såg ut och vad som krävs resursmässigt för att detta ska fungera i praktiken.

Implementeringsprocessen handlade om just processen med att implementera CE, här var det mycket fokus på hur detta hade påverkat organisationsstrukturer och vilka typer av barriärer som identifierats av Sandvik för att en implementering ska vara möjlig. Det affärsmässiga perspektivet är den del i CE där vi tidigare

identifierat en kunskapslucka, och i detta område har frågorna framförallt handlat om att ta reda på hur man är ekonomiskt lönsam samtidigt som man opererar cirkulärt.

3.7.3 Kritik primärdata.

Det finns viss kritik mot primärdata, som vi har tagit i beaktning när vi har gjort vår analys, och som kan vara bra för läsaren att ha med sig när man tar del av denna studie. Den första delen av kritiken handlar om att personerna som vi intervjuer har anknytning till det objekt som vi studerar. I och med detta så finns det en risk att personerna förstärker det positiva och att dem är mer

återhållsamma när man pratar om negativa, något som även sker undermedvetet (Brinkmann, 2014). I enlighet med Bryman och Bell (2014) så har en del av frågorna vi ställt varit exakt likadana till alla olika intervjuobjekten, just för att få en uppfattning om trovärdigheten.

Den andra delen av kritiken bottnar i det nuvarande världsläget. Med anledning av COVID-19 så har fysiska intervjuer inte varit möjliga. När intervjuer genomförs via länk går man som intervjuare miste om ansiktsuttryck och kroppsspråk som visar