Miljöpåverkan

Mats W Lundberg har en bakgrund som civilingenjör inom kemiteknik och har senare doktorerat inom material och nanoteknologi. De senaste 10 åren har han arbetat med flera olika roller inom Sandvik. Sen 2016 har han jobbat inom hållbarhetsområdet och är numera Hållbarhetschef på SMT. Rollen som

hållbarhetschef innebär att han sitter med och utvecklar hållbarhetsstrategier för att Sandvik ska kunna uppnå sitt nya mål; making the shift där ena målet handlar om att halvera deras utsläpp av CO2 och det andra är att uppnå 90% cirkularitet inom företaget. Lundberg beskriver själv sin roll som;

“Den engelska översättningen Sustainable Business Manager tycker jag är tydligare då rollen i grund och botten handlar om affärsutveckling. Att integrera hållbarhet så att det blir något som företaget faktiskt tjänar pengar på.” (Lundberg, 2020)

4.2.1 Förutsättningar för implementering

Vad gäller förutsättningar för implementeringen av cirkulärekonomiska initiativ så måste det finnas incitament, och i det här fallet är incitamentet enligt Lundberg rätt och slätt; pengar. Det måste vara lönsamt. Vidare menar Lundberg att det finns fyra olika pelare till varför man ska göra något inom företaget; Först och främst för att företaget ska tjäna pengar. Nummer två är för att spara pengar, vilket kan låta likt ettan men det är inte samma sak då detta istället handlar om att till exempel vara snåla med resurser där CE är något som träffar mitt i prick. Det tredje är att minimera risk, att man minskar risken för en utgift eller framtida straffskatt eller oväntad utgift som med största sannolikhet kommer bli allt vanligare framöver. Slutligen är det för att öka planetvärdet för oss alla, att göra världen till en bättre plats inte bara för oss utan även för framtida generationer.

Enligt Lundberg är dessa fyra punkter grundpelarna som måste ses över innan företaget bestämmer sig för att genomföra cirkulära initiativ. Han menar att det hela måste börja i rätt ände då verkligheten är den att ett företag finns till för att tjäna pengar och börjar man i den ekonomiska änden så finns det en mycket större chans att projektet faktiskt lyckas istället för att man gör något för att det ser bra ut för företaget. Utöver detta så menar Lundberg att det för att få med sig

nyckelgrupper som ledningen att implementera hållbara initiativ, krävs att man har ett faktiskt värde att uppvisa. Exempelvis hur mycket pengar som finns att tjäna eller spara. Incitamentet blir helt enkelt att företaget kommer tjäna mer pengar på lång sikt, miljön kommer bli bättre, och att kundrelationer förbättras då man tvingas kopplas samman ännu närmare med kunden än vad man är idag.

4.2.2 Affärsplanen

När det kommer till affärsplanen inom SMT så menar Lundberg att den stora skillnaden idag mot förr utöver att det hållbara tänket ökat snabbt är att initiativ och beslut tas med blicken mot horisonten. Istället för att bara tänka här och nu tas

det istället beslut med 2030 i åtanke, och utsläppsmål för årtalen 2040-2045 är också saker som redan är bestämda. Enligt Lundberg är detta något som kommer fortsätta framöver då det för att göra stora omställningar med stora företag som Sandvik krävs att man börjar i tid och tittar man på EU:s mål för 2040–2045 menar han att det blir rätt tydligt att man år 2050 kommer behöva ha ett netto 0 utsläpp av CO2. För att knyta an till hans grundpelare kan man se att detta är vad den tredje pelaren handlar om, att minimera risk.

Börjar stora företag såsom Sandvik inte att redan nu ändra om sitt sätt att göra affärer ökar risken för att bli extra beskattade. Straffavgifter kommer dessutom antagligen att behöva läggas på som pålägg på diverse produkter för att

kompensera förluster vilket i slutändan betyder dyrare produkter som kunden ändå ska vara villig att betala för. Utöver detta kommer kunden också ha liknande krav på sig i framtiden så därför kommer det enligt Lundberg skapas en större drivkraft till att köpa miljövänligare produkter hos kunden än vad som redan finns idag. Det kommer med andra ord att byggas en marknad där att vara miljövänlig och klimatsmart kommer vara en fördel. Så att ge sig in i den marknaden redan nu blir därför ett sätt att säkra sig inför framtiden.

4.2.3 Implementeringsprocessen

När det kommer till implementeringsprocessen tycker Lundberg inte att det funnits några större barriärer för diverse cirkulärekonomiska initiativ. Detta menar han beror på att Sandvik är ett stort företag där det har funnits delar av företaget som redan varit igång med detta tidigare men inte på ett sånt enhetligt och tydligt sätt som idag. Buy-back program såsom återköp av hårdmetallskär börjades redan med på 90-talet och skrot eller sekundär råvara som Lundberg kallar det, har köpts in under en längre tid bara det att det inte har paketerats såsom det gör idag. Det har varit en ekonomisk drivkraft under en längre tid då det är billigare att köpa in material som redan används tidigare än att köpa in

jungfrueligt material. I och med externa faktorer såsom parisavtalet har Lundbergs arbete inom hållbarhet setts som mer och mer relevant, och det har börjat satsats mer på allvar inom området för att kunna uppnå högre cirkularitet och mindre avtryck på planeten. Lundberg själv beskriver det som att;

“När jag började på Sandvik för 10 år sen var det nästan ingen som pratade hållbarhet och miljö inom stålindustrin, idag blir jag kontaktad av studenter och organisationer flera gånger om året för att delta i intervjuer och undersökningar“

(Lundberg, 2020).

4.2.4 Organisationen

Lundberg tycker att organisationen i stort inte ändrats allt för mycket. Strukturen är fortfarande densamma för det mesta med vissa justeringar gällande

ansvarsområden. Lundberg menar att om den linjära ekonomin liknas vid ett rör så är det man gör vid en implementation av CE att man tar det röret och bänder ihop det till en ring istället, och att detta är precis vad vi kan se har hänt på Sandvik där delar av företaget som historiskt sett inte har haft kontakt med kunden överhuvudtaget, plötsligt blir nästa länk till kunden. På SMT kan man se att råvarugården som tidigare varit starten på den linjära ekonomin för Sandvik och som bara hade kontakt med andra delar av företaget innan nu plötsligt är den som pratar med kunden för att köpa in saker såsom överblivet material eller skrot för att kunna starta om företagets produktens kretslopp på nytt.

4.2.5 Det affärsmässiga perspektivet

För att exemplifiera hur det affärsmässiga perspektivet kan föra med sig en god miljöpåverkan tar Lundberg upp buy-back projektet. Det är ett projekt som handlar om att Sandvik köper tillbaka överblivet stål som deras kund inte använder sig utav. Detta knyter de två företagen närmare varandra vilket hjälper med allt från kontakt till priser och leveranstider, där de båda tjänar och sparar pengar på det. Vidare förbrukar Sandvik i och med detta olika stålrester som annars skulle bli liggande på diverse lager ute i landet utan att göra någon nytta. Utöver detta sparar de också pengar på att använda material som tidigare tillhört de själva då de vet vad materialet innehåller, och därmed i nästa smälta av stål kan använda sig av större halter sekundärmaterial. Vet företaget var materialet kommer ifrån behöver man inte använda lika mycket dyrt jungfruligt material som tidigare. Detta blir därför enligt Lundberg en win-win situation för båda parter.