En särskild åsikt som uttrycktes i intervjuerna med företagsrepresentanterna var att det ska finnas ett syfte med användandet av digital teknik i undervisningen och att det inte räcker med att den bara finns där. Denna åsikt uttrycktes i liknande formuleringar i intervjuerna med F1, F2 och F3. F1 sa såhär:
42
”Det har liksom inte bara med att sätta varsin dator i handen på eleverna och sen ’vad bra, nu kan jag som lärare gå och fika under tiden och så kommer jag tillbaka och så kan ni allt.’”
F1 beskriver här sin syn på digitala verktyg i undervisningen och hur det krävs en insats från läraren, utöver att bara förse eleverna med hårdvara, för att det ska bli bra. Citatet kan betyda att hen har stött på sådana lärare som beskrivs eller har en bild av att det är så det går till på vissa skolor. F1 sätter också sig själv i en position i vilken hen har insikt i hur det bör gå till när det undervisas med digitala verktyg och sätter vissa lärare i en position där denna insikt saknas. I intervjun med deltagare F2 hittades följande citat efter att hen hade pratat om att utbudet av digital teknik för matematikundervisning idag börjar bli bättre:
”Det jag är orolig för är att det blir för flummigt liksom och att folk går bort sig i den digitala världen därför att de tror att de måste vara digitala och därav gör någon sådana där flummiga försök (.) Alltså bara vara digital för att vara digital vilket också kan förstöra en undervisning.”
Det här tolkar vi också som ett exempel på åsikten att det krävs mer av lärare än att bara använda digital teknik för att det ska bli bra. Att bara vara digital för att vara digital kan tolkas som att använda digital teknik, hårdvara eller mjukvara, utan att ha funderat igenom varför eller hur det ska genomföras. Intervjudeltagare F2 talar med stor auktoritet i detta citat genom att visa att hen har insikt i denna fråga och att hen har misstro till hur vissa lärare kommer att agera. Detta syns tydligt i den delen av citatet där F2 säger att hen är
orolig för att folk går bort sig i den digitala världen. Användningen av det starka ordet förstöra signalerar också auktoritet i det att F2 positionerar sig själv ovanför lärare som inte
har samma insikt i undervisning med digitala verktyg som hen har. Ytterligare ett exempel på samma åsikt hittar vi i transkriberingen från intervjun med intervjudeltagare F3:
”… det finns väldigt många lösningar som är bara digitala för att vara digitalas skull, att man ger sig på en lärobok i fysisk form och trycker in den på en läsplatta eller en slags pdf som inte har någon slags interaktivitet alls. Och det tycker jag är ganska dåliga lösningar egentligen, för det är inte så man ska jobba digitalt i skolan.”
Här ser vi en liknande formulering som i citatet från intervjudeltagare F2, nämligen bara
digitala för att vara digitalas skull som vi tolkar på samma sätt. F3 efterfrågar en
interaktivitet i de digitala verktygen och menar att en lärobok som har överförts till ett digitalt dokument är en dålig lösning för undervisningen. Den sista meningen i citatet är intressant. F3 börjar den med det tycker jag är ganska dåliga lösningar egentligen med vilket hen signalerar att det är personliga åsikter och inte självklar sanning. Uttalandet blir också mildare i och med användningen av ordet ganska. Meningen avslutas med för det är
inte så man ska jobba digitalt i skolan vilket är ett naturaliseringselement som konstaterar
43
Marknadsplacering
Kanske inte helt överraskande uttrycker flera av företagsrepresentanterna tilltro till
företaget de jobbar på. Sättet de gör det på är dock intressant. Relativt ofta jämförde de sitt företag med andra aktörer som är inblandade i arbetet med skolans digitalisering. Vi har valt att kalla dessa diskursiva element för marknadsplacering. Intervjudeltagare F1 sa i intervjun:
”När jag kom in den här branschen för två år sedan så hade jag nog en annan bild av att jag tänkte att det finns ju så himla många stora läromedelsföretag, till exempel, som har väldigt mycket resurser och som är liksom mitt i smeten, är etablerade, har kompetensen, har pengar, har alla möjligheter och blir lite såhär de har liksom inte kommit längre, ’men hallå, det är dags att vakna nu’.... Nu är X ett hyfsat litet företag jämfört med stora läromedelsföretag men tycker man liksom kämpar med andra stora aktörer att få dem att förstå att det behövs digitala verktyg.”
I citatet beskriver F1 hur hen har känt och känner besvikelse över hur andra företag som producerar läromedel för skolan inte har kommit långt i arbetet med digitalisering, eller ens förstår att det behövs. Företag X, som F1 arbetar på, beskrivs som litet men i framkant vad gäller att ta fram digital teknik för skolverksamhet i jämförelse med andra företag. Detta sätt att uttrycka sig och positionera sitt företag gentemot andra signalerar auktoritet på ett professionellt plan.
Angående vilka stora förändringar som kommer behöva göras, gällande bland annat kompetensutveckling, infrastruktur och teknisk utrustning, sa intervjudeltagare F2:
”Jag tror inte att Skolverket själva kommer kunna hantera den verklighet som finns där ute. Jag tror inte man riktigt vet vilka utmaningar som är där. Det har vi ganska bra koll på. Eller väldigt bra koll på.”
Här uttrycker F2 stark auktoritet å sitt företags vägnar. Hen positionerar sitt företag i en överlägsen ställning gentemot Skolverket gällande det arbete som kommer behövas genomföras i och med Skolverkets föreslagna förändringar. Det visar på ett stort
självförtroende i den egna förmågan och kunskapen angående frågan om svenska skolans digitalisering. I likhet med citatet från intervjudeltagare F1 ovan uttrycker sig F3 också om sitt eget företag och andra, mer etablerade, företag i följande citat:
”… det är jättemånga lärare som jag träffat som aldrig hört talas om vårt läromedel eller andra läromedel och det är just för att många av oss mindre sådana här start-ups vi har ju inte de här stora möjligheterna att annonsera på hemsidor och ha de stora montrarna på mässor, vi är de som syns minst men som har de nyttigaste produkterna.”
Återigen ser vi en tilltro till företaget som personen jobbar på och en positionering gentemot andra, större företag som har, i hens mening, sämre produkter. Ordvalet
44
lämpad för undervisning och att den är bättre relativt konkurrenters produkter. Beskrivningar av det egna företaget i förhållande till andra aktörer syns hos alla intervjuade företagsrepresentanter.
Skolverksamhet
I intervjumaterialet från företagsrepresentanterna ser vi exempel på beskrivningar av skolverksamhet. Det är främst att företagsrepresentanterna använder sig av språk som liknar de praxisnära beskrivningar som beskrevs ovan i avsnittet om lärarnas intervjuer. Intervjudeltagare F1 pratade om hur tekniken ibland fungerar dåligt på vissa skolor:
“Man har inte många minuter på sig för att tappa elevernas intresse och man vill gärna inte starta en lektion med att det ska strula. Då blir de ju less. Det ska bara fungera. Annars så tappar man ju dem.”
Intervjudeltagare F2 pratade om hur arbetet med digital teknik ska vara integrerat i det vanliga arbetet i skolan. Hen sa:
“Till exempel om vi ämnesplanerar och ska planera ett ämnesområde för, vad vet jag, biologin på höstterminen i sexan, så pratar vi ju inte om såhär ”aha, nu planerar vi det som vanligt och sen kopplar vi in de digitala redskapen” utan de ska finnas som ett naturligt inslag hela tiden.”
F3 nämnde vikten av att som lärare dela med sig av digitala resurser. Hen sa:
“För det är ofta att lärare kör enskilda projekt att i matte testar en lärare det och så är det någon annan som testar (.) och så blir det ingen samverkan helt genom arbetslaget.”
Här ser vi exempel på språk som liknar det som lärare använder för att beskriva sin praxis. I alla exempel så skulle texten, tagen ur sin kontext, kunna tolkas som att den som talar arbetar som lärare. Språket innehåller liknande referenser som intervjuade lärare använde. I samband med detta bör det upprepas att intervjudeltagare F1 och F2 har pedagogisk
bakgrund och har arbetat som lärare och att F3 inte har det.