I intervjumaterialet med lärare fann vi återkommande formuleringar med ord kopplade till
tid och ekonomi. Intervjusvaren som var kopplade till tid och ekonomi framkom i samtliga
intervjuer då fråga åtta och nio ställdes. Men argument som handlar om tidsbrist, tidsbesparing, effektivisering av undervisning, bristande ekonomiska resurser,
gratisprogram etc. framkom även vid andra frågor. Tidsaspekten nämndes ofta i samband med undervisningspraxis och då lärarna beskrev eventuella fördelar med ökad
digitalisering. På frågan om grunder för ökad digitalisering beskrev L1 att den allmänna satsningen på digitalisering har många fördelar. Hen sa vidare att matematikundervisning särskiljer sig när det gäller digitala verktyg, eftersom hen ansåg att matematiklärare i högre grad än andra måste vinna tid för att hinna förbereda eleverna inför prov. L1 menade att det finns tidsbesparande fördelar med digitala verktyg, men att vissa lärare inte har insett det. I följande citat av L1 nämndes sådana fördelar:
“...det går snabbare att göra saker, och sparar man tid så kan man fokusera på saker som är mer grunden, alltså begrepp och procedur... Om procedur tar kortare tid så kan det läggas mer tid till fördjupning och förståelse och begrepp och problemlösning... så där tänker jag att det digitala kan korta ner arbetstid som lagts på något som inte känts så givande egentligen.”
I citatet ser vi att intervjuobjektet inleder med naturalisering, eftersom inga
tveksamhetsmarkörer används. Sista meningen startar dock med tänker jag, vilket markerar att följande argument är åsikter och inte naturliga sanningar. Argument kopplade till
tidsaspekter framfördes både med naturalisering och utan. Det kan tolkas som att lärarna inte vill framföra deras åsikter som självklara, utan endast som personliga erfarenheter.
Orden begrepp, procedur, fördjupning, förståelse, problemlösning är knutna till matematikdidaktik. Lärarna använde i hög grad ord kopplade till tidsaspekter när de talade om matematikdidaktiska överväganden. Vid de tillfällen då lärarna talade kring hur
digitala verktyg kan effektivisera, bespara, spara, användes relativt få
naturaliseringselement. I materialet fann vi även tillfällen då lärarna talade om tid med hög grad av naturalisering. På frågan vilken aspekt som är mest central för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter svarade L3:
“Ja, det är lätt att svara på den för det är tidsaspekten som är den mest centrala. Att lärarna får tiden att kompetensutveckla sig på olika program...att man får tid att liksom kunna se på lite olika verktyg och se vilken som passar kurserna bäst”
Intervjuobjektet antyder med formuleringarna lätt att svara på och det är att svaret är självklart och naturligt. Detta citat visar även på ytterligare vokabulär som förekommer relativt ofta i intervjuerna med lärare, nämligen kompetensutveckling. I detta citat är
35
kompetensutveckling kopplat till tid. Men ordet kompetensutveckling förekommer i flera andra sammanhang. Detta tas upp senare i kapitlet.
Fråga fyra i intervjuguiden handlade om vad som definierar adekvat digital kompetens. Det är därför ingen överraskning att intervjuobjekten talar om kompetens. I svaren framkom dock några intressanta tendenser. L1 beskrev följande:
“Idag, om man tittar på adekvat digital kompetens, så är den i princip noll. Det är ju inte så att man behöver någon digital kompetens överhuvudtaget för att klara matematikkurser, alls ju.”
Citatet innehåller flera naturaliseringselement och avslutas dessutom med betonad naturalisering. Detta kan tolkas som en språklig strategi för att mycket starkt framföra en övertygelse som personen anser vara naturlig och sann. Dessutom kan man tolka
personens syn på adekvat digital kompetens som något knutet till kursinnehåll. Vi bör poängtera att åsikterna inte återfanns hos de andra intervjuobjekten.
I övrigt intervjumaterial framförs en annan syn på adekvat digital kompetens. I flera av intervjuerna beskrevs digital kompetens som en allmän kompetens som elever har nytta av utanför skolan. Adekvat digital kompetens kopplas alltså inte till matematik som skolämne eller de uppgifter som skall utföras under deras skolgång utan beskrevs snarare med ord som; yrkeslivet, samhällslivet, frimodighet, nyfikenhet, etc. Betrakta följande citat från L4:
“Adekvat digital kompetens ser jag som två olika, dels i sitt kommande yrkesliv, där det kanske krävs en högre digital kompetens, och dels kunna verka i samhällslivet”
Detta citat visar på en tydlig tendens som fanns hos samtliga lärare. Adekvat digital kompetens beskrevs med vokabulär som inte är starkt förknippat med matematikdidaktik. Snarare användes ord som är kopplat till yttre aktörer. Adekvat digital kompetens
nämndes i samband med beskrivningar av elevers skolgång och utveckling.
För att återkomma till det allmänna användandet av ordet kompetens, kommer vi nu ge några exempel på hur det gjordes i lärarintervjuerna. Samtliga intervjuade lärare nämnde kompetensutveckling i samband med ord som viktigt, centralt, vilja, efterfrågar och förutsättning. Flera av de intervjuade lärarna använder även kompetens och tid i samma mening. Detta antyder att de intervjuade lärarna kopplar tidsaspekter till
kompetens. Detta kan vi bland annat se i nedanstående citat från L3 angående de centrala aspekterna för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Hen pratade om behovet av få bekanta sig med nyintroducerad digital mjukvara på sin skola.
“...hade man då fått lite tid till det eller ännu mer tid än vad vi har fått så hade man ju blivit mer kompetent på det, kunna föra det vidare i matematikundervisningen.”
36
Hen menade att lärare ofta inte får tillräcklig tid att själva utveckla sin kompetens och att detta resulterar i att mjukvaran sällan används. Ordet kompetens återfinns i svar på flera olika frågor. Ur ett semiotiskt perspektiv innebär det att ordet kompetens har stor funktion i lärarnas kommunikation. Vi har valt att ge några exempel på formuleringar där ordet kompetens används. När L1 pratade om lärares inställning till nya undervisningsmetoder och förändring i skolan generellt framträdde återigen bilden av lärare som konservativa. Detta kan ses i nedanstående citat av L1:
“Det blir så lite, man gillar inte när någon säger till en hur man ska göra, så att
kompetensutveckling i digitala hjälpmedel är en förutsättning såklart, så att man kan öppna ögonen för lärare och pusha för något sådant här, och är det tillräckligt många som pushar för det och folk säger uppifrån att det här är viktigt, så händer det”
Intervjuobjektet använder sig av naturaliseringselement som; såklart, det är, det blir. I detta citat finner vi även ordet förutsättning vilket ytterligare förstärker strategin att beskriva kompetensutveckling som med naturalisering. Ett specifikt intressant ord i detta citat är
uppifrån. I två av fyra intervjuer med lärare används ordet uppifrån och nedifrån. Vi skall nu
titta på ytterligare ett citat från L1 som handlar om behovet och efterfrågan av kompetensutveckling:
“Jag tänker också att det ska finnas en vilja nerifrån, det är jätteviktigt. Om alla är osugna så är det lättare att motivera att man inte ska göra det. Då tror jag att det är viktigt att man ska försöka, alltså kompetensutveckling tror jag är jätteviktigt “
Orden uppifrån och nedifrån används för att beskriva påverkande faktorer som lärare upplever. Det bör påpekas att dessa ord oftast inte framförs med naturalisering. Det specifika vokabuläret kan tolkas ha en ideologisk grund. Det första exemplet uppifrån är svårtolkat, men i en tidigare mening nämndes Skolverket. Det går dock inte att utesluta att detta uppifrån även kan syfta till andra aktörer. Det andra exemplet, nedifrån, antyder att den påverkande faktorn är lärarna själva. Båda dessa ord kan även tolkas som en metafor för en upplevd hierarkisk påverkan av vilken kompetensutveckling lärare ges. CDA har ett speciellt fokus på just denna typen av språkliga strategier. Denna typen av diskursiva element kan tolkas ha en ideologisk bakgrund.
I materialet ser vi att kompetensutveckling är relativt frekvent använt i diskursen. Ordet används i samband med verb som efterfrågas, ges, får, har. Ur ett semiotiskt perspektiv antyder eventuellt denna användning att dessa lärare att upplever att lärare efterfrågar kompetensutveckling, men att andra parter tar beslut om detta. Två av lärarna nämner begreppet kollegialt lärande i samband med ordet kompetens. Begreppet används med naturalisering. Detta begrepp återfinns endast i dessa intervjuer med lärare.
37
Lärarna i denna studie talade även hel del om ekonomiska aspekter. Detta gjordes ofta i samband med att lärarna talade om utbudet av digitala verktyg. Dock inte lika ofta som ord kopplade till tidsaspekter. Deras svar kretsade ofta kring kostnader för den enskilda skolan att köpa in ny hårdvara och mjukvara. Ekonomiska aspekter på högre samhällelig nivå nämndes inte. Kostnader eller vinster för yttre aktörer nämndes inte heller. Lärarna verkade fokuserade på frågor kring ekonomiska konsekvenser för den enskilda skola och dess verksamhet, t.ex. mindre budget för studiebesök.
Samtliga intervjuade lärare nämner att det finns gratis mjukvara. I intervjun med L3 så finner vi följande citat angående viktiga aspekter för att ta tillvara på
digitaliseringens möjligheter:
“Det finns mycket gratisprogram, så pengar är inte den första jag tänker på. Även om det finns program som kostar. Det finns många gratisprogram som är hur bra som helst”
Övriga intervjuobjekt nämner att det finns gratis programvara, men gör inte samma ställningstagande som läraren ovan. Istället nämns ekonomi och bristande resurser som en utmaning som existerar i skolan. I de citat som vi valt att titta på uttrycks detta med viss naturalisering. L1 beskriver att friskolan som hen arbetar på har bristande tekniska resurser p.g.a. besparingar i verksamheten och att det därför är väldigt osannolikt att skolan kommer göra investeringar av digitala verktyg. Hen menar att skolan strävar efter att lösa situationer så snabbt och billigt som möjligt, utan att tänka på långsiktiga konsekvenser. I samband med dessa resonemang säger L1 följande:
“Jag tänker att det måste vara påtvingat uppifrån på något sätt, för att det här ska vara en bra idé, alls, det (digitaliseringen) kommer inte gå annars, eftersom ekonomin är i så stort fokus, det är tråkigt, men pengarna är alltid där”
Här ser vi återigen användandet av uppifrån som en strategi för att beskriva ett förhållande mellan parter. Denna strategi har eventuellt en ideologisk grund. Hen menar alltså att skolans ekonomi kan och bör påverkas uppifrån från Skolverket. I intervjun framkommer dock att detta inte sker på denna skola. I tidigare formuleringar av samma lärare beskriver hen att de knappt har tillgång till grafräknare på den egna skolan. Vidare använder läraren orden ekonomin, pengarna och alltid. Vi tolkar ordet alltid som ett naturaliseringselement. Lärarens formuleringar antyder att ekonomin och pengar är att en faktor för det, alltså digitaliseringen. Det finns ett stort antal citat som kopplar ekonomiska aspekter till digitalisering. I det studerade materialet ser vi alltså att ord kopplade till ekonomiska aspekter används ofta och i samband med orden tid och kompetens. L1 sa följande:
38
“Så kompetens, pengar är två superviktiga aspekter för att det här (digitalisering) ska fungera, för att vi ska komma någonvart i skolväsendet, för att i slutändan kan jag tycka att det här är
skitviktigt, sen är det ju min, som privatperson och som lärare, att det här känns som att det skulle kunna vara omständigt och störigt, i form av tid, för när man jobbar med matematik så är tiden alltid där”
Speciellt intressant i detta citat är att läraren sammanför kompetens, pengar och tid som aspekter för att kunna ta till vara på digitaliserings möjligheter. Läraren beskriver att hen uttrycker både personliga och professionella åsikter. I citatet ser vi även orden omständigt och störigt. Detta kan knytas till praxisnära beskrivning med anknytning till tid.
Formuleringen ”tiden är alltid där” tyder på åsikten att matematiklärare i allmänhet arbetar under tidspress. Andra ord som förekommer i de andra intervjuerna är t.ex;
krångligt, knöligt, trögt, snabbare. Sammantaget ger dessa ordval hos lärarna en bild av
att vissa hinder föreligger för ökad digitalisering av matematikundervisning. Tidspress verkar vara det mest framträdande hindret.
Affinitet
Varierande affinitet återfanns bland intervjuerna av lärare, men sett till materialet i helhet var affiniteten låg. Lärarna använde ofta satsbyggnad med jag anser, jag tycker, jag tror,
jag tänker vilket gör deras följande påstående subjektiva. De ville visa att deras påstående
var deras egna och inte objektiva sanningar. De två vanligaste satsby på påståenden i intervjuerna med lärare var jag tycker och jag tror. Lärarna knyter sina påståenden till egen erfarenhet. Låg affinitet framträdde oberoende av vad de uttalade sig kring. De uttalade mycket sällan påståenden som saknade dessa subjektiva inledningar i
meningsbyggnaden. Vi kommer nu visa på ett exempel från alla intervjuade lärare. På frågan om lärares syn på digitala verktyg diskuterade L1 istället ett uppfattat allmänt motstånd mot förändring bland matematiklärare. L1 sa:
”Jag kan känna att det finns ett sådant konservativt klimat på många skolor.”
När L2 frågades om centrala aspekter för att ta till vara på digitaliserings möjligheter inledde hen svaret med:
”Jag tror egentligen inte att problemen handlar om tillgång till digitala verktyg.”
L3 svarade på frågan om vem som bör definiera ett ändamålsenligt digitalt verktyg på följande sätt:
”Det tycker jag verkligen är lärarna som ska definiera vad som är ändamålsenligt digitalt verktyg.”
39
När L4 beskriver sin allmänna syn på digitala verktyg betonar hen att digitala verktyg bör ge ett mervärde i undervisningen. Hen beskriver att det är viktigt att de sparar tid för elever och lärare. Men hen avslutar resonemanget med följande mening:
”Men ibland tror jag också att en digital skärm kan försvåra inlärningen också.”
L4 menar att kunskaper inte fastnar på samma sätt när elever sitter vid en skärm jämfört med arbete med penna och papper. Hen framför alltså relativt stark kritik men uppvisar samtidigt låg affinitet. Det kan tolkas som att L4 väljer att mildra sin åsikt.
Samtliga av dessa citat innehåller satsdelar som visar att påståendet är en subjektiv åsikt. Vi har tolkat alla likande formuleringar i resultatet som indikationer på låg affinitet. Man bör även notera att vissa formuleringar är mindre instämmande än andra. När L1 säger jag kan känna att visar detta på en viss osäkerhet i påståendet. Desamma gäller när L4 säger ibland tror jag. Formuleringar som dessa visar på mycket låg affinitet. En tendens i svaren var att lärarna visade lägre grad av affinitet desto mer kontroversiellt ett påstående var. Ett tydligt resultat för samtliga intervjuer med lärare var att de uttryckte specifika åsikter angående digitala verktyg, men att detta gjordes med låg affinitet.
Företagsintervjuer
I följande kapitel presenteras resultaten från analysen av företagsrepresentanternas intervjuer. Samtliga företagsrepresentanter kände till regeringens beslut och Skolverkets förslag på förändringar. Deras språk tyder på en stor tilltro till digitala verktyg i
matematikundervisning och en optimism angående de kommande förändringarna. De uttryckte tydliga åsikter om digitala verktygs stora fördelar för elevers lärande i matematik, beskrev att de sparar lärare tid, samt att arbetet i skolan förenklas genom att använda dem. Företagsrepresentanterna uttryckte sig med högt självförtroende och talade om vad som behöver göras på flera olika nivåer, bl.a. i skolan, i kommuner och på politisk nivå, för att vision 2022 ska kunna uppfyllas. Man kan urskilja en viss skepsis till eller oro för hur arbete görs på dessa nivåer eftersom de uttrycker att rätt kompetens ofta saknas. Lärares kunskap om och inställning till tekniken, organisation och planering på huvudmannanivå och beställarkompetens på skolor och kommuner nämndes som viktiga faktorer som måste förbättras.
40
Naturalisering
I intervjuerna med företagsrepresentanter så förekom naturaliseringselement generellt i hög grad. Flera uttalanden innehållandes naturaliseringselement från olika intervjudeltagare liknade varandra eftersom samma övertygelser antyddes vara självskrivna eller en del av ett sunt förnuft. Ett exempel på det är fördelarna med digitala verktyg för skolverksamhet.
Intervjudeltagare F1 arbetar på ett företag som utvecklar mjukvara innehållande genomgångar och uppgifter för användande i skolan. Mjukvaran innehåller material som kan användas i flera olika ämnen, men F1 är ansvarig för innehåll inom matematik och
naturvetenskapliga ämnen. F1 har pedagogisk bakgrund och har tidigare arbetat som lärare. Intervjudeltagare F1 sa såhär om att använda digitala verktyg i matematikundervisningen:
“Sen sparar det ju tid, absolut. Och inte bara vilken tid som helst utan då kan jag som lärare lägga tid på annat. Faktiskt diskutera matematik med mina elever.”
Att användning av digitala verktyg i matematikundervisningen frigör värdefull tid för lärare presenteras i detta citat som en självklarhet. Det syns också i nedanstående citat från
intervjudeltagare F3 angående användning av deras digitala verktyg i skolan.
Intervjudeltagare F3 arbetar på ett relativt nytt företag som utvecklar mjukvara som kan användas av matematiklärare på gymnasiet för att hämta uppgifter och prov. Hen har inte någon pedagogisk bakgrund.
“... det besparar lärare väldigt mycket tid. Tid är ju en lyxvara i skolan. En lärare är inte bara i klassrummet och undervisar, det är mycket annat runt om också, och då är det tid som vi vill frigöra för dem till mer planering av lektionsinnehåll, individanpassning för elever...”
Utöver att digitala verktyg sparar och frigör tid för lärare framträdde fler
naturaliseringselement kring fördelarna med att arbeta digitalt i matematikundervisningen i intervjuerna med företagsrepresentanterna. Intervjudeltagare F2 har också pedagogisk utbildning och har tidigare arbetat som lärare. Hen arbetar på ett, inom branschen, stort företag som utvecklar hårdvara och viss kompletterande mjukvara för användande i
klassrum. Hårdvaran kan användas oavsett vilket ämne som undervisas. Intervjudeltagare F2 pratade i nedanstående citat om sin syn på digitala verktyg i matematikundervisningen:
“Också där förarbetet och utarbetet och kommunikation av mitt innehåll innan och efter (.) sådant som är väldigt bevisat när det gäller lärandet att det ger en effekt, är ju helt omöjligt utan digital verktyg. Det blir ju ett tungt jobb utan digitala verktyg. Mycket mycket enklare med digitala verktyg.”
Här finns flera exempel på formuleringar i vilka saker tas för givet; att kommunikation av en lärares innehåll innan och efter lektioner är svårgenomförbart eller till och med omöjligt utan digitala verktyg, att digitala verktyg förenklar lärares arbete och att det till en hög
41
grad är bevisat att det är så. Formuleringen väldigt bevisat är intressant eftersom det antyder att det råder konsensus inom didaktisk forskning. Intervjudeltagare F3 sa under intervjun:
“...om man kan istället ta upp en dator och räkna så att säga digitalt mycket enklare och smidigare så blir det ett helt annat arbetssätt.”
Här återfinner vi uppfattningen att digitala verktyg i undervisningen förenklar arbetet, men den här gången för eleverna. Vi ser också åsikten att sättet att arbeta med matematik med en dator i undervisningen skiljer sig markant från hur man arbetar med matematik utan dator, i och med formuleringen helt annat. Liknande ordval förekommer ofta i
intervjumaterialet från företagsrepresentanterna, t.ex. helt andra möjligheter, helt annan
nivå, tillgängligt på ett annat sätt, etc., som visar på en positiv inställning till digitala
verktyg och en övertygelse om att de kan bidra till stor förändring i undervisningen. Det framkom också naturaliseringselement i språket när de kommande förändringarna i styrdokument diskuterades. Angående regeringens beslut och Skolverkets vision sa intervjudeltagare F1:
“... det här är ju framtidens verktyg och när de kommer ut på arbetsmarknaden sen, oavsett vad de jobbar med i framtiden, eller bara sköta sitt privatliv så behöver man vissa digitala kompetenser. Det är självskrivet, det är hygienfaktor.”
Intervjudeltagare F2 sa på samma tema:
“...det är självklart att det måste ske därför att möjligheterna med det här är så stort”
Dessa citat innehåller naturaliseringselement kring en självklarhet att förändringar gällande digital kompetens och digitala verktyg måste komma i svensk skola.
Intervjudeltagare F1 stöder sitt resonemang i att digitala kompetenser kommer att behövas när eleverna lämnar skolan för arbetslivet och deltagande i samhället medan
intervjudeltagare F2 istället pratar om möjligheterna med ett införande av digitala verktyg i klassrummet. Gemensamt är ett språkbruk som innehåller naturaliseringselement angående de kommande förändringarna.