I samtliga intervjuer med lärare fann vi långa beskrivningar av hur undervisningen bedrivs och med vilka verktyg. Samtliga lärare nämnde även de överväganden som behöver göras vid implementering av digitala verktyg. Lärarna beskriver ingående hur de använder digitala verktyg och hur de kan tänka sig att använda digitala verktyg. Det verkar rimligt, eftersom det är de som är närmast undervisningspraxis och faktiskt utför undervisningen. I deras beskrivningar av undervisningspraxis har vi även funnit flera intressanta
30
formuleringar som fokuserar kring praktiska och tekniska lösningar. Betrakta följande citat från L2:
“Vi måste då också få till en undervisningskultur där man jobbar uppkopplat och med digitala verktyg självklart, men där man också kan avskärma det som inte hör till ämnet, det är inte alls lätt, det är en mycket mycket praktisk fråga men den är central och viktig.”
Här ser vi att läraren använder naturalisering genom ordet självklart. Citatet är taget ur ett sammanhang där läraren talar om eventuella brister med ökad digitalisering, nämligen att elever kan bli distraherade av mer media och teknik närvarande i matematikklassrummet, och notiser och plingade ljud från sociala medier. Läraren menar därför att det stora antalet smarta mobiltelefoner och läsplattor i kombination med ständig uppkoppling kan innebära vissa hinder i matematikundervisningen. Liknande praktiska problem nämns i samtliga intervjuer med lärare.
Vi har valt att kalla denna typ av formuleringar för praxisnära beskrivningar. Dessa blev framträdande i den diskurs som vi definierade. Praxisnära beskrivningar återfanns där lärarna reflekterade kring sin egen undervisning och inställning till digitala verktyg. När L2 ombads beskriva sin egen syn på digitala verktyg i matematik sa hen följande:
“Matte är ju ett ämne som man kan och bör lära sig ganska mycket med papper och penna egentligen, så jag ser först då att det digitala blir ett komplement, som också blir allt mer viktigt förstås då, absolut”
Läraren anser att digitala verktyg blir allt mer viktiga, men samtidigt att matematik kan och bör läras genom att använda papper och penna. Båda åsikterna uttrycks med naturaliseringselement. Men det finns samtidigt en konflikt mellan dem eftersom de är motsägelsefulla. Flera lärare uttrycker liknande formuleringar där just papper och penna används. Till exempel sa L2:
“jag ser inte att jag kommer (.) att jag kommer vilja arbeta enbart digitalt, utan jag tycker att pennan är bra verktyg”
Denna formulering antyder en viss tveksamhet inför digitala verktyg, medan pennan beskrivs positivt. Formuleringar där lärare reflekterar kring sin egen praxis i
undervisningen återfinns i alla andra intervjuer med lärare. I en av intervjuerna reflekterade L1 kring orsaker till hens inställning till digitala verktyg:
“Det känns som att man blir inskolad i någon konstig allmän syn att matematiken alltid är bra som den alltid har varit, på något sätt… eftersom standard är att lärare hamnar i någon slags bubbla där man tror sig veta bäst i det man gör, och saker man inte har gjort det skapar osäkerhet och det leder till en motvilja”
31
Detta citat är ett exempel på hur specifik vokabulär används som diskursiv strategi för att förmedla en osäkerhet kring hur praxis ser ut och orsakerna till detta. Orden allmän och
standard skulle kunna tolkas som naturaliserande element. Orden bubbla, osäkerhet och motvilja används då läraren beskriver situationen i skolväsendet. Flera av lärarna beskriver
en allmän situation, där lärares åsikter kring digitala verktyg påverkar hur mycket de används. Citatet ovan är taget ur ett sammanhang där läraren reflekterade kring behovet av kompetensutveckling. Det visar på en upplevd struktur inom läraryrket där en konservativ inställning verkar dominera. I detta citat utgör formuleringen standard är att en strategi för att förmedla sunt förnuft. Vid kodning av intervjumaterialet fann vi att samtliga lärare reflekterade kritiskt kring den egna inställningen till digitala verktyg och problematiserade denna genom specifik vokabulär. Detta ser vi bl.a. i dessa två citat från L1 respektive L2:
“…jag tror att skolväsendet är lite konservativt och inte så sugen på stora förändringar, även när Skolverket går in och säger att dessa förändringar måste ske”
“Så jag är väl då i viss mån lite konservativ och tycker att man ska jobba med pennan i handen så att säga”
Just ordet konservativ återkommer fyra gånger i det studerade materialet. Det förefaller som att en av strategierna i diskursen är att reflektera kring lärarkåren allmänt och beskriva denna utifrån ord som konservativ, flaskhalsen, osäker och motvillig. Vi ser alltså exempel på uttryck som beskriver lärare som grupp som skeptiska till förändring. Samtidigt
beskrivs ofta en optimism och ett intresse när läraren beskriver sin egen inställning till digitala verktyg. Lärare beskriver sällan sin egen praxis med naturalisering, utan utgår istället från formuleringar som jag tror att och jag tycker att. Några lärare uttryckte även åsikter kring skolan som en enhet. Detta ser vi bl.a. i följande citat från L1:
“Om man tittar på digitala verktyg i ett större perspektiv så känns det som att skolan borde förstå att det är på det här sättet man borde utvecklas för att hinna ikapp samhället”
Från intervjuerna med lärare hittades ett stort antal språkliga strategier och specifika vokabulära fynd som vi har tolkat som knutna till praxisnära beskrivningar. Dessa
framträder i samband med att läraren talar kring hur arbetet sker på den egna skolan, men genom naturaliseringsstrategier antyder även de intervjuade lärarna att vissa förhållanden är allmänna och gäller även för andra matematiklärare. I kodning och analys av praxisnära beskrivningar framkom ett tydligt mönster. Den praktik som de intervjuade
matematiklärarna beskriver innehåller alltid orden nationella prov. Vi kommer därför beskriva närmare hur och i vilket sammanhang orden prov och nationella prov förekommer i intervjumaterialet.
32
Prov
I samtliga intervjuer med lärare nämns ordet prov i svaren på fråga om hur vad
digitalisering kommer innebära konkret för lärarens yrkesutövande. I tre av fyra intervjuer
med lärare nämns även nationella proven. Det finns ingen tydlig skillnad mellan om detta framförs med naturaliseringselement eller inte, utan istället ser vi en stor variation. I två av intervjuerna används ordet prov i samband med att beskriva fördelar med digitala verktyg. L3 var en erfaren matematik och fysiklärare på en stor kommunal gymnasieskola. L3 var generellt positiv till de digitala verktyg som redan används och ansåg inte att skolan behövde digitaliseras ytterligare. Hen menade att det saknas god grund för att motivera ökad digitalisering. I flertalet citat förekommer prov och nationella prov tillsammans med beskrivningar av problematik med ökad digitalisering. Vi betraktar följande citat från L3:
“Rent konkret så skulle jag behöva sitta och jobba mer vid datorn. Om man skulle göra digitala prov och så, jag skulle behöva sitta och jobba mer vid datorn...Och så mer, ja, mer frustration (skrattar).”
Läraren använder verben behöva, sitta och jobba. Vår tolkning är att dessa verb i
sammanhanget indikerar en negativ inställning digitalisering kopplat till praxis med prov. Substantivet frustration har enligt vår tolkning även en negativ konnotation. Vi fann flera liknande formuleringar i de andra intervjuerna med lärare. L4 var ämnesansvarig för matematik på en stor kommunal gymnasieskola. Hen hade 15 års erfarenhet av att arbeta som gymnasielärare i matematik. L4 tog upp följande problematik med digitala verktyg:
”Men man har kanske då i nationella prov och sådär svårt att hantera hur man ska utforma proven utifrån detta. Då kan det ju bli en konflikt där (.) för att man, det finns ju tekniska problem där för att man får ju inte ha internet, man får ju inte fuska och sådana här grejer.”
Det faktum att läraren väljer att ta upp risker för fusk då digitala verktyg används vid prov som svar på frågan om de mest centrala aspekterna för att ta till vara på digitaliserings möjligheter är mycket intressant. Hen skulle kunna tala om möjligheter, men väljer istället att tala om risker. Det är alltså ytterligare ett exempel på att lärare vände frågor till att handla om praktiska problem.
L2 reflekterar kring sitt eget fokus på prov och kursbetyg, då hen ger svar på konkreta förändringar som ökad digitalisering kommer innebära för yrkesrollen. L2 säger följande:
”…det kanske också blir så att matematiken får lite starkare koppling till de kunskaper som efterfrågas efter gymnasiet, det hoppas jag i alla fall, för nu måste jag erkänna att jag mest tänker på nationella proven och betyg när jag bygger upp min undervisning, dumt nog”
33
Detta citat innehåller många diskursiva element som varit intressanta i vår analys. Dels ser vi ett adjektiv, starkare, vilket har en positiv konnotation. Formuleringen starkare
koppling till används av den intervjuade läraren för att beskriva att digitaliseringen kan
innebära ökad koppling till kunskaper som är efterfrågade utanför skolmiljön. Vi fann liknande beskrivningar i två av fyra intervjuer med lärare. Lärare använder bl.a. vokabulär som verkligheten, livet, yrkeslivet och samhällslivet, för att beskriva den nytta som elever har av digitala verktyg. Formuleringen det hoppas jag i alla fall kan tolkas som en
indikator på låg affinitet. Verbet hoppas utesluter att personen vet. Alltså kan man påstå att den intervjuade läraren sänker sitt instämmande med föregående mening. Detta innebär då att vi istället kan tolka meningen som ett uttryck för tveksamhet inför ökad digitalisering. Men den avslutande meningen där läraren nämner nationella proven, betyg och bygger upp
min undervisning är speciellt intressant. Läraren använder nationella proven i samband
med formuleringen bygger upp min undervisning. Vi tolkar meningen som att läraren uttrycker att nationella proven är viktiga när hen planerar sin undervisning. Det är även intressant att läraren använder verbet erkänna och adjektivet dumt. Detta ordval tolkar vi som att läraren är självkritisk till att nationella proven utgör en stor del av hens planering.
Samtliga lärare nämner nationella proven i koppling till ökad digitalisering. Detta är inte initierat av intervjufrågorna, eftersom nationella proven aldrig nämndes av oss under intervjun. Samtliga lärare har alltså utan inverkan av oss valt att inkludera orden
nationella proven, nationella provet, prov och betyg. Detta är ett tydligt resultat som visar
på en markant skillnad i vokabulär mellan intervjuade lärare och företagsrepresentanter. För att ytterligare illustrera detta resultat har vi valt att ge ytterligare ett exempel på citat där nationella prov nämns. L1 sa:
“...som jag förväntas använda, och sen kommer jag bli illa tvungen att använda lektionstimmar, som jag kanske annars hade använt till att repetera inför ett prov, eller nationella prov, som jag själv tycker är (.) gynnar elevernas förberedande”
Läraren beskrev innan citatet ett hypotetiskt scenario där hens skola just har skaffat ett nytt digitalt verktyg för matematikundervisning. Formuleringen illa tvungen har vi tolkat som en indikation på negativa associationer. Därefter beskriver läraren att lektionstimmar kanske istället skulle användas till repetition inför prov eller nationella prov. I den sista meningen framhåller läraren sig själv som subjekt, vilket indikerar att läraren har låg
affinitet till sitt påstående. Citatet är ett tydligt exempel på hur ord kring prov och nationella prov förekommer i de intervjuade lärarnas diskurs. Citaten visar ytterligare en tendens som återfanns i intervjuerna med lärare, nämligen att beskriva aspekter kring tid.
34