Kravet på kunskaper i svenska och samhällskunskap ska

samhällskunskap ska grundas på samhörighet

Bedömning: Kravet på kunskaper i svenska och samhällskunskap

ska grundas på samhörighet.

Enligt kommittédirektiven är syftet med att införa ett krav på kun- skaper i svenska och samhällskunskap att stärka medborgarskapets status och att främja ett inkluderande samhälle. I 1 § medborgar- skapslagen anges att medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Bestämmelsen är av symbolisk innebörd och bygger på uppfattningen att reglerna om förvärv och upphörande av svenskt medborgarskap speglar grundtanken att medborgarskapet utgår från samhörighet med Sverige. Enligt ut- talanden i prop. 2013/14:143 s. 12 f. anses bestämmelserna i med- borgarskapslagen nämligen ge uttryck för utgångspunkten att den som har tillräcklig samhörighet med Sverige bör vara, eller åtmin- stone ha möjlighet att bli, svensk medborgare. Omvänt gäller att den som inte har sådan samhörighet i regel inte heller bör vara med- borgare i landet.

1 _{Statens skolverk (2020). Information om Gemensam europeisk referensram för språk.}

www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/gemensam- europeisk-referensram-for-sprak-gers [2020-10-01].

2 _{Statens skolverk (2020). Information om referensramen och de svenska kursplanerna.}

www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/gemensam- europeisk-referensram-for-sprak-gers#h-Referensramenochdesvenskakursplanerna [2020-10-01].

Ett krav på kunskaper i svenska och grundläggande samhällskunskap för förvärv av … SOU 2021:2

154

Begreppet samhörighet tar enligt samma propositionsuttalande sikte på konkreta och objektiva faktorer, t.ex. att en person bott i Sverige en längre tid eller att ett barn kan förväntas växa upp här i landet. Det är framför allt två omständigheter som uppges vara av stor betydelse när det gäller frågan om samhörighet och svenskt medborgarskap. Den första av dessa är att ett barn föds med en förälder som är svensk medborgare och den andra är en individs hemvist i Sverige. För personer som efter födelsen blir svenska med- borgare genom anmälan eller efter ansökan är det oftast en förut- sättning för förvärvet att individen har haft hemvist i landet en viss tid. Hemvistkravet uppges framför allt ge uttryck för tanken att en person för att kunna bli svensk medborgare ska känna till svenska förhållanden och vara en del av det svenska samhället. Individen anses då ha en sådan samhörighet med Sverige att han eller hon som huvudregel ska kunna bli svensk medborgare.

Det uttalas i samma proposition att det även i övrigt finns en rad faktorer som i varierande grad kan tala för att individen har sam- hörighet med Sverige och som är av betydelse i medborgarskaps- ärenden, t.ex. vid frågan om en individ ska få dispens från det krav på hemvist som gäller för naturalisation. En sådan omständighet uppges vara att sökanden är gift eller sambo med en svensk med- borgare. Också den omständigheten att en individ har nära kontakt med släkt och vänner i Sverige anses kunna tala för samhörighet med landet. För att stärka nya medborgares känsla av samhörighet med Sverige har bestämmelser om medborgarskapsceremonier införts (prop. 2013/14:143 s. 14–17).

Den grundtanke om samhörighet som genomsyrar medborgar- skapslagen i dag bör enligt utredningen också ligga till grund för ut- formandet av det nya kravet på kunskaper i svenska och samhälls- kunskap som föreslås nedan.

I 1 § sista meningen medborgarskapslagen framgår vidare att med- borgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen. Kopplingen mellan med- borgarskap och demokratiska rättigheter är en viktig faktor i diskus- sionen av språkets betydelse för medborgarskap eftersom utövandet av demokratiska rättigheter förutsätter vissa språkkunskaper. Det- samma gäller kunskaper om det svenska samhället.

Språkets betydelse i medborgarskapssammanhang har tidigare be- handlats i betänkandet Det svenska medborgarskapet (SOU 2013:29).

SOU 2021:2 Ett krav på kunskaper i svenska och grundläggande samhällskunskap för förvärv av …

Här uttalades bl.a. att språket kan ses som en nyckel till med- borgarskapets förverkligande. Utredningen lyfte fram att det för den demokratiska processen som sådan är väsentligt att medborgarna i praktiken har möjlighet att delta i denna. Det påpekades även att nyhetsrapportering i medier och offentlig debatt om samhällsfrågor till övervägande del sker på svenska och att den som inte behärskar språket har betydligt sämre förutsättningar att inhämta kunskaper och ta ställning i relevanta frågor.3

I betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54) som sammanfattar slutsatserna av arbetet i Migra- tionskommittén, en parlamentariskt tillsatt kommitté, uttalas att betydelsen av kunskaper i svenska språket för en person som bor här i landet, och dennes möjligheter att få arbete och i övrigt integreras, inte får underskattas. Vidare uttrycks att det är centralt att kunna tala och skriva det svenska språket och att ha grundläggande kun- skaper om det svenska samhället. Att ha kunskaper i svenska uppges vara väsentligt för att en person ska kunna förstå sina skyldigheter och rättigheter i samhället. En person som ska leva i Sverige anses behöva grundläggande kunskap om de lagar och principer som ligger till grund för det svenska samhällsskicket. Det nämns att dessa aspekter självklart gäller för både män och kvinnor, men att det kan vara av särskild betydelse för utrikesfödda kvinnors möjligheter att delta i det svenska samhället.4

I nämnda betänkande föreslås att det införs olika krav för er- hållande av permanent uppehållstillstånd, bl.a. krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap. Trots att det i skrivande stund är ovisst om detta förslag kommer att leda till lagstiftning måste utred- ningen förhålla sig till Migrationskommitténs förslag.

Eftersom kravet på kunskaper i svenska och samhällskunskap för förvärv av medborgarskap ska grundas på samhörighet bör som utgångspunkt också gälla att det nya kravet ska vara så balanserat, rättvist och jämställt som möjligt så att det inte leder till exkludering och utestängande.

3 _{Medborgarskapsutredningen (2013). Det svenska medborgarskapet (SOU 2013:29). Stockholm:}

Justitiedepartementet, s. 177 f.

4 _{Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken (Migrationskommittén) (2020).}

En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54). Stockholm: Justitiedepartementet,

Ett krav på kunskaper i svenska och grundläggande samhällskunskap för förvärv av … SOU 2021:2

156