- Heey, leget? - Jorå, ok, sj? - lust att cs irl?=). - Idag lr? *ler*. - vänta, brb. - ok. -Tbx, tfn, sorry:-/. - Fan varu snackar;-). - Stfu. - *asg* Måste dra nu, jag messar dig sen. - Oki, cya! (konversation på MSN tagit ur KK-stiftelsens skriftserie, 2005:68)
Nya textgenrer har skapats av digitala medier. Med E-literacy menas hur vi använder digitala verktyg och hur vi läser och tolkar elektroniska texter och dokument. En del forskare frågar sig om digitala medier kanske förändrar vårt sätt att tänka om kommunikation (KK-stiftelsens skriftserie 2005:68). Att chatta med flera samtidigt kräver att man kan formulera sig snabbt, därmed övas vi i att både skriva och kommunicera snabbare. På nätet och likaså när vi ”sms:ar” gäller det att vara uppfinningsrik så att ord kan förkortas så mycket som möjligt. Det har nästan blivit en sport för många att komma på nya smarta förkortningar. Många föräldrar och lärare uttrycker sin rädsla över att det svenska språket håller på att luckras upp i och med alla förkortningar som används. Hashemi, forskare i datalingvistik, menar istället att chatt och även sms kan ge ett rikare språk. Hon anser heller inte att ungdomarna har något problem med att alternera och hålla isär de olika språkstilarna (http://www.saftonline.se, tillgänglig 2008-10-29).
Genom våra fältstudier på MSN och på Playahead kom vi snart underfund med vilka förkortningar som används mest och vad de stod för. Förkortningarna skrivs ofta på engelska som exempelvis BRB (be right back) eller lol (laughing out loud) eller ttyl (talk to you later), cu (see you), cul8r (see you later), BTW (by the way). Exempel på svenska förkortningar som ofta används är ASG (asgarvar). lr = eller. I annat fall = iaf. I så fall förkortas isf, d = de, mkt = mycket etc. Enligt en tidningsartikel i tidningen Barn, så är ofta MSN-meddelandena så hårt nedskurna att det nästan liknar ett hemligt kodat språk för en utomstående (www.tidningenbarn.se. tillgänglig 2006-10-28). I vår tidigare forskning (2006) framkom i en intervju med två sextonåriga flickor att de inte skrev så mycket förkortningar som många andra gör.
Jag tycker det är fult, men det är inte jobbigt att läsa det (Ungdom 16 år, intervju 2006-12-29). Det blir ointressant att läsa (ungdom 16 år, intervju 2006-12-29).
Tidigare förundrades vi över ungas snabba fingerfärdighet vid tangentbordet, men märkte snart hur skrivhastigheten övades upp genom att dagligen kommunicera med flera personer samtidigt. Genom att prova sig fram och vara frågvis kom vi allteftersom underfund med flertalet funktioner som finns att tillgå på MSN bl.a. hur det går att skicka filer såsom foton och låtar till varandra och hur man använder sig av webbkameran. Uppenbarligen är det i ett samlärande med sina vänner och genom att själv pröva sig fram som unga lär sig, vilket underströks av en ungdom i vår tidigare forskning:
Varför tar det så lång tid för vuxna att fatta vi lär oss liksom själva, vi behöver inte hjälp av någon
(ungdom 13 år, intervju 2006-12-27).
Till följd av ungas nätkommunikation ser vi kompetensförvärvande som att unga utvecklar en social kompetens, de lär sig att samspela, att ta kontakt med andra människor och att våga uttrycka sin mening. Att ingå i sociala sammanhang är enligt Vygotskij en förutsättning för att lärande ska ske. Vi lär av varandra och med varandra. På chatten och nätet får unga träning i att uttrycka sig, ta till sig andras åsikter och värderingar. Dessutom lär de sig vad man avslöjar och inte avslöjar om sig själv, och att man inte alltid kan lita på alla människor. Enligt Andersson (2006) lär sig unga att känna igen människor som inte vill något bra. Att uttrycka sig, skriva snabbt på tangentbordet och textproducera är andra kompetenser som unga utvecklar genom sitt chattande.
Identifikation
Att unga har behov av att mäta och testa sig mot andra unga för att skapa en identitet är något som Hwang & Nilsson (2003:211) framhåller. När ungdomar når tonåren är det inte längre föräldrar och andra vuxna som är viktigast att identifiera sig med utan unga i samma åldrar som en själv (a.a). Nätet utgör en viktig del i ungas identitetsskapande idag. Jönsson (2000:10) talar om nätet som en möjlighet att få återkoppling från andra människor på sina tankar och handlingar och utifrån det skapa en bild av sig själv. Självbilden är enligt henne en viktig del i hur eleven klarar skolarbetetet. Bilddagboken är en av de sidor som unga i vår undersökning nämner som en sida de ofta är inne på. Här läggs bilder ut och här ges kommentarer av andra unga som är inne på sidan och tittar. På frågan vilken sida lärare trodde att unga föredrog svarade en lärare – ”Bilddagboken de vill gärna se bilderna - kollar in varandra” (enkät lärare 2008-10-08). Ungdomarna får bekräftelse av de kommentarer de får på till exempel bilder av sig själv som de lagt ut ”Snygging därja” (kommentar till bild från bilddagboken.se, tillgängligt 2008-11-03). 59 av de ungdomar som svarat i vår enkät säger att de brukar vara inne på Bilddagboken och 63 hävdar att det de gör mest på nätet är att lägga upp bilder (enkätsvar ungdom, 2008-09-25).
Man är modigare på Internet än i verkligheten. Man blir smartare & man förstår att folk är elaka mot varandra (enkätsvar unga, 2008-10-25).
Citatet ovan vittnar om att det inte alltid är så snälla kommentarer eller bemötanden man får. I vår tidigare undersökning (2006:18-19) skrev vi om den nya typen av mobbing som förekommer på nätet. Den visar just på att det är mycket lättare att säga saker på nätet som man annars inte vågar. Nätets anonymitet och avsaknaden av det verkliga mötet öga mot öga gör det lättare att vara otrevlig. Avsaknaden av vuxna är en bidragande orsak till dessa problem och det är önskvärt att fler vuxna skulle få inblick i och närvara på nätet. Vår förra undersökning (2006) visade att det kan vara lättare att komma åt nätmobbing eftersom texter ligger upplagda synligt för alla. Det krävs dock att unga ber om hjälp och vågar visa vad som försiggår. I vår lärarintervju (2008-10-11) säger läraren att elever via sitt Internetagerande lär sig hur man polisanmäler varandra och vad som är hot och inte hot. Man kan tolka lättillgängligheten på nätet som en bidragande orsak till att även yngre hittar in i rättssystem och andra samhällsinstanser.
Av att studera ungas krypin, bloggar och andra nätsidor som de vistas på tycker vi oss kunna utläsa att nätet har en stor påverkan på ungas skapande av identitet även om varken lärare eller unga direkt nämner det i vår undersökning. Även onlinespel kan stärka unga i sitt identitetsskapande då de där kan prova sig fram i olika roller vilket förtydligas under nästa rubrik.