• No results found

9 Kriser och extrema händelser 9.1 Oväder med konsekvenser

Storm, åska, snöoväder, värmebölja, skyfall och översvämningar kan belasta samhället hårt. De senaste åren har Sverige, länet och Eksjö kommun drabbats av ett antal oväder med

rekordnoteringar när det gäller storm och skyfall.

Tromber förekommer och kan orsaka stor förödelse för samhället nedblåsta tak och förstörda jordbruk. Enligt klimatscenarierna förväntas nederbörden öka inom höglandskommunerna.

Mer nederbörd på vintern och generellt sett mindre regn på sommaren. Istället förväntas sommarregnen komma som korta och intensivt regnväder, leder sannolikt till fler

översvämningar.

Varje år inträffar översvämningar som skadar och hotar att skada fastigheter,

kommunikationsleder och känslig infrastruktur. Risken att bli drabbad av översvämning i samband med skyfall i Eksjö kommun är stor längs Eksjöån, Bruzaån, Silverån och Solgenån.

Åren 2007 och 2012 drabbades Eksjö kommun av allvarliga översvämningar. De områden som drabbades mest var Eksjö, Ingatorp, Bruzaholm, Hult samt Mariannelund.

Figur: Eksjöån med omkringliggande sjöar

Klimatförändringarna kan också komma att medföra långa perioder av torka vilket i sin tur kan påverka t.ex. jordbruk, vattentillgången i brunnar eller för brandsläckning samt öka risken för skogsbränder.

Svåra stormar drabbar södra Sverige regelbundet. Stormarna Gudrun 2005 och Per 2007 innebar stor påverkan på elförsörjning och telekommunikationer såväl som på byggnader och vägar samt att hundratals hektar av småländsk skog blev förstörd.

Dimensionerade scenario:

Storm i nivå med Gudrun 2005 Sannolikhet: Medel/Hög

Konsekvens: Hög

Dimensionerade scenario:

Omfattande översvämning efter skyfall över tätort

Sannolikhet: Medel

Konsekvens: Hög

9.2 Bränder

Vid extrem torka finnas det risk för bränder uppstår genom åsknedslag, mänsklig faktorn både i skogen och i bebyggelse. Förhöjd risk för byggnadsbränder med ett snabbt förlopp gäller framförallt de ställen där det förekommer tät trähusbebyggelse.

Eksjö kommuns yta består till ca 65 % av skog varav en betydande del brukas av småföretagare.

Vid extrem torka kan finnas risk för bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller avverkning.

Om en skogsbrand skulle inträffa i Eksjö kommun och vinförhållandena är de rätta så riskerar hela Eksjö tätort att läggas under röken. Vilket bland annat skulle få svåra följder för

Höglandssjukhuset. Räddningstjänstinsatserna i samband med en större skogsbrand kan bli långvariga och mycket krävande.

Skogsindustrin är bransch som är relativt platsbunden, vilket innebär att många av

skogsbrukarna lever och verkar på landsbygden. Om en brand skulle uppstå i storlek med Västmanlandsbranden 2014 så skulle detta vara förödande för många aktörer.

Dimensionerade scenario:

Skogsbrand 2014 i nivå med Västmanlandsbranden

Sannolikhet: Medel

Konsekvens: Hög

Dimensionerade scenario:

Brand i gamla staden i nivå med brand 1856 och branden 2015

Sannolikhet: Låg

Konsekvens: Hög

9.3 Utsläpp av farliga ämnen

På vägarna genom Eksjö kommun transporter tank- och styckegodsbilar stora mängder farligt gods varje dygn.

Cirka 7 000 fordon om dagen passerar genom kommunen varav 714 tunga fordon. Genom att Rv 40 passerar genom centrala Eksjö rullar många transporter genom stadskärnan

Farligt godstransporterna sker företrädesvis på Rv 40. Uppskattningsvis transporteras 15 000 ton råvara, varav drygt 9 200 ton klassificeras som mycket farliga.

Enligt transportstyrelsen transporteras dessutom 60 till 70 försändelse om året med farligt gods på järnvägen mellan Eksjö och Nässjö.

Transportolyckor med farligt gods inblandat sker lyckligtvis sällan, men konsekvensen vid en olycka kan bli mycket stora.

Den vanligaste olycksorsaken är att utsläpp sker i samband med hantering av ämnet. Eksjö kommun saknar omlastningsterminaler för farligt gods varför den risken kan betraktas som något mindre.

I kommunen finns ett fåtal industrier som hanterar farliga kemikalier i större mängd. De vanligaste kemikalierna som förekommer i samband med utsläpp är drivmedel och andra brandfarliga vätskor. Giftiga kondenserade gaser kan vid ett utsläpp orsaka mycket stor påverkan på människor i ett relativt stort område. Olyckor med transporter lastade med farligt gods, t.ex. brandfarlig kan utgöra en risk för att förorena vattendrag och dricksvattentäkter.

Olika miljöfarliga kemikalier, kan orsaka stor skada på vattenlevande organismer.

Dimensionerande scenario:

Miljöfarligt ämne läcker ut i vattendrag Sannolikhet: Medel

Konsekvens: Låg

Dimensionerande scenario:

Utsläpp av giftig kondenserad gas i tätort Sannolikhet: Låg

Konsekvens: Hög

9.4 Pandemier och smittsamma sjukdomar

I en globaliserad värld med goda kommunikationer kan smittsamma sjukdomar färdas lika enkelt som vi människor. Sedan mars 2014 pågår ett utbrott av Ebola feber i Västafrika. Flera länder är hårt drabbade och WHO har klassat utbrottet som ett internationellt hot mot människors hälsa. Även utanför de tre ursprungligen drabbade länderna har enstaka fall av smitta funnits.

Skulle misstanken om Ebola uppstå har Sverige enligt Folkhälsomyndigheten kapacitet att snabbt diagnostisera, isolera och vårda patienten så att inte sjukdomen sprid.

I mars 2009 drabbades en ort i Mexiko av ett stort antal insjuknade personer i en svår influensa som visade sig ha orsakats av en ny typ av influensavirus A (H1N1). Viruset spreds flera länder och i juni samma år deklarerade WHO att sjukdomen nått högsta pandeminivån (nivå 6) vilket bland annat innebar att framtagning av vaccin mot den aktuella virusstammen inleddes.

Den största effekten av influensan på samhällsnivå var en påfrestning på hälso- och sjukvårdens resurser, både ekonomiska och personalmässiga.

Samhällskonsekvenserna blev nu inte så omfattande som till en början befarades.

Förutom pandemisk influensa kan andra smittsamma sjukdomar utgöra ett realistiskt hot mot befolkningen.

9.5 Sabotage och terrorhandlingar

Under 2014-2015 har ett antal driftstörningar och säkerhetsincidenter drabbat samhällsviktiga informationssystem i Sverige. I många fall har det handlat om driftbortfall i grundläggande samhällsinfrastruktur, främst el- och telenät. Även kommuner och regioner har drabbats av svårartade maskutbrott som spridit sig snabbt i de lokala datanäten och orsakat omfattande störningar i respektive verksamhet.

Huvuddelen av de incidenter som observerats har haft lokal eller regional karaktär.

Konsekvenserna av omfattande IT-incidenter avser försämrad tillgänglighet och service, funktionaliteten i samhällsviktiga verksamheter riskerar att försämras under avbrottstiden. Både privata och offentliga aktörer i samhället drabbas. Men hänsyn till beroendet av fungerande IT-system så finns det stor anledning att vidare

analysera vilka samhällskonsekvenser som kan bli följden av störningar och avbrott i samhällsviktiga IT-system

Dimensionerade scenario:

Pandemiskt utbrott av influensa med måttlig (mellan Spanska sjukan och Asiaten) patogen (sjukdomsframkallande) påverkan. Utbrott av Ebola feber i Västafrika

Sannolikhet: Medel

Konsekvens: Hög

Dimensionerande scenario:

Sabotage mot samhällsviktig verksamhet Sannolikhet: Låg

10 Demografi

Enligt kommunens befolkningsprognos (2015-2020) kommer befolkningen i åldersgruppen 65–79 år öka kraftigt under åren fram till år 2020.

Antalet 65-79 år beräknas år 2020 uppgår till 3242 individer vilket är 713 fler än med dagens nivå. (2010). Ålderskategorin 80-89 förväntas sjunka något medan gruppen 90 år och äldre ökar. Antalet 90 år och äldre förväntas uppgå till 259 individer år 2020, vilket är en ökning med 45 st. jämfört med utfallet år 2010.

Ökningen beror på att de stora årskullarna födda på 1940-talet når pensionsåldern. De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000-talet. År 1990 fanns 978 personer som var 80 år och äldre Tio år senare hade åldersgruppen ökat till 1156 individer.

Ytterligare 10 år senare (2010) uppgick åldersgruppen 1213 stycken.

Den procentuella ökningen av åldersgruppen uppgår till 24 % mellan 1990-2010.

Äldre är kraftigt överrepresenterade i skadestatistiken, främst när det gäller fallolyckor och bränder.

Fallolyckorna i Eksjö kommun har ökat i jämförelse med närliggande kommuner, länet och riket. Fallolyckor är en stor kostnad för samhället och för den enskilde på grund av personlig lidande.

Related documents