Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador i alla åldrar och inträffar oftast i den egna bostaden, på gatan eller i en idrottsanläggning.
Olyckstypen dominerar särskilt mycket hos äldre 75+. År 2012 omkom 54 personer i
Jönköpings län till följd av just fallolyckor. Uppskattningar från MSB gör gällande att omkring 75 procent av dödsolyckor under oklara omständigheter orsakades av just fall, vilket skulle betyda att det totalt sett egentligen handlar om många fler.
Enligt skadestatistiken är fallolyckor bland äldre den enda typen av dödsfall till följd av olycka i Sverige och i Eksjö kommun som ökar i antal.
Eksjö kommun har en större andel äldre i gruppen 85+ i jämförelse med riket och grannkommuner och vilket sannolikt ökar risken för fallolyckor.
Äldre är kraftigt överrepresenterade i skadestatistiken, främst gällande fallolyckor och bränder.
När det gäller fallolyckor i Eksjö kommun så har det skett en ökning i jämförelse med
närliggande kommuner länet och riket. Fallolyckor är en stor kostnad för samhället och Eksjö kommun och för den enskilde på grund av personlig lidande.
Allt tyder på att trenden håller i sig och med en åldrande befolkning kommer kostnaden för sjukvården att öka inom kommunen.
Fallolyckor är också den absolut vanligaste olyckstypen bland barn mellan 0-17år. Varje år i Eksjö tvingas cirka 15 barn uppsöka en akutmottagning till följd av en fallolycka.
Nedan redovisas antal sjukhusvårdade (sluten sjukhusvård i minst 24h) till följd av fallolyckor.
8.2 Suicid och suicidförsök
Det är svårt att få fram säker statistik över hur många suicider (självmord), eller suicidförsök, som inträffar varje år i Sverige.
Omkring 1 200 personer omkommer varje år i Sverige till följd av suicid, alltså ungefär tre personer om dagen. Suicidförsök och suicid bokförs under andra orsaker, men
uppskattningsvis ligger antalet suicid i länet på ungefär 44 per år.
Suicid är den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid.
Under de senaste åren har uppskattningsvis 4 000 män och 7 200 kvinnor varje år uppsökt en akutmottagning efter att ha skadat sig själva.
Till skillnad från fullbordade suicid är självskadebeteendet vanligast i de lägre åldersgrupperna och bland kvinnor. Förgiftning var det i särklass vanligaste (ca 70 %) sättet att skada sig själv.
Ofta genom överdoser av sömn- eller lugnade medel, men också genom värktabletter, alkohol och narkotika. En femtedel hade skadat sig genom att skära sig i handleder och underarmar.
I genomsnitt vårdades 40 barn (0-17år) per år på länets sjukhus på grund av självdestruktiv handling mellan 2005- 2013. Allt detta tyder på att samhället har större krav på ungdomar idag än för 15 år sedan. Ungdomar mår sämre idag enligt landstingets redovisning och det är både män och kvinnor, som skadar sig själva snarare än som skadas av andra
Källa: Socialstyrelsen
Socialstyrelsens statistikdatabas, 2013-06-24, Dödsfallsstatistik
Statistikunderlaget är för osäkert för att siffror för Eksjö och närliggande kommuner ska kunna redovisas.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Antal döda i suicid i F-län och riket per 100 000 åren 2004-2013
F-län Riket
0 50 100 150 200 250 300
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Vårdade på sjukhus till följd av trafikolyckor åren 2004-2013 per 100 000 invånare
Riket F-Län Närligande kommuner Eksjö
8.3 Trafikolyckor
Eksjö har en relativt sett hög trafikvolym för en kommun i Eksjös storlek. Stora högt trafikerade vägar är, rv 40, rv 31 samt rv 32. I snitt omkommer en person per år till följd av trafikolyckor i kommunen (både kommunalt och statligt vägnät). I snitt förs cirka 30 tal personer för vård till sjukhus till följd av trafikolyckor.
Enligt STRADA-systemet, i vilket polisen och regionen registrerar inträffade olyckor, är upphinnandeolyckor den vanligaste orsaken till sjukhusvård.
Efter upphinnandeolyckorna kommer cykelolyckor, mopedolyckor, påkörning på övergångställe och singelolyckor med personbil i rangordning.
Flest dödsolyckor inträffar på det statliga vägnätet, medan det kommunala vägnätet dominerar för de svårt skadade.
Statistik från STRADA – system är uppdelad i olika svårighetsgrader: dödsolyckor, svåra olyckor och lindriga olyckor
Källa: MSB IDA-system
8.4 Bränder
Statistiskt sätt inträffar det ca 24 bränder i Eksjö kommun varje år. Begreppet brand delas upp i brand i byggnad och brand ej i byggnad, som till exempel skogs- och gräsbränder.
Vanligaste typen i Eksjö kommun är brand i byggnad där bostadsbränder dominerar.
Kommunens egen statistik på anlagd brand ligger ungefär 2 st./år.
En nationell trend visar att bostadsbränder ökar i antal. Risken att omkomma i en brand är också störst i den egna bostaden. Branden sprider sig sällan till andra villor eller lägenheter på grund dagens byggnadstekniska brandskydd.
Idag finns 58 byggnader i Eksjö kommun som är byggnadsminnesförklarade varav 53 finns i Gamla stan. Gamla stan har smala gator, medan den del som byggdes upp efter branden 1856 har bredare gator av brandsäkerhetsskäl. Avsaknaden av modernt brandskydd i Gamla stan har tydligt visat sig i samband med de bränder som härjat i stadsdelen, nu senast 2015
En brand i Gamla Stan riskerar att få katastrofala följder och kräver mycket stora resurser för att bemästra. Glömska, misstag och små vardagliga fel är oftast den bakomliggande orsaken till bostadsbränder.
I kommunen finns omkring 290 objekt som klassas som allmän byggnad, som till exempel samlingslokaler, skolor och vårdanläggningar. Brand i allmän byggnad är vanligt, men stannar ofta vid tillbud.
Eksjö kommun präglas till stor del av träindustrier. Träindustrin ställer stora krav på räddningstjänsten som måste kunna klara av avancerad släckning och vattenförsörjning till industrier- och offentliga byggnader. Insatstiden vid bränder i lantbruks-fastigheter och andra byggnader på landet är lång varför möjligheterna till att rädda den byggnad där branden startat är små.
Källa: MSB IDA-system 0
0,5 1 1,5 2 2,5 3
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Utvecklade bränder i byggnad per 1000 invånare åren 2004-2014
Riket F-Län Eksjö Närliggande kommuner
8.5 Drunkning och drunkningstillbud
Statistik från Svenska livräddningssällskapet (SLS) visar att 129 personer omkom i Sverige under år 2013. Under 2012 var dödstalet under 100 personer.
I genomsnitt drunknar en person var tredje dag i Sverige. Av de 129 omkomna 2013 var 7 st barn och ungdomar under 19 år. Under de två tidigare åren har antalet drunknande barn varit fem respektive 9 per år.
Drunkningsolyckorna delas upp i båtolyckor, badolyckor, isolyckor och övriga
drunkningsolyckor. Badolyckor ökar under fina somrar och juli är den månad där det sker flest drunkningsolyckor.
Av de som drunknade under 2013 var nio av tio män och åldern hög. Bland de som drunknade var 60 procent över 50 år. Drunkning är också den näst vanligaste dödsorsaken bland barn (efter trafikolyckor).
I kommunen finns många bad- och fiskesjöar samt ett antal badanläggningar där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. Eksjö kommun har haft nio tillbud under den senaste tioårsperioden.
Räddningstjänsten i kommunen förväntas få larm knappt en gång per år på grund av drunkningstillbud.
Källa: Svenska livräddningssällskapet
Statistikunderlaget är för litet för att siffror för Eksjö och närliggande kommuner ska kunna redovisas.
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Antal döda per 100 000 i drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse.
Riket Jönköpings län