Kritisk reflektion

Vi funderar över hur undersökningen hade blivit om vi haft den tid, som vi från början trodde att vi hade till vårt förfogande, d.v.s. om vi hade hunnit med att analysera de svar vi faktiskt fått från de boende (förbipasserande, grannar och föräldrar) i bostadsområdena i den utförda intervju- och enkätundersökningen, på ett djupgående vis. Vi valde, som sagt, att ta bort dessa undersökningar med anledning av tids- och utrymmesbristen. Men det intressanta då, hade förmodligen varit att vi skulle fått ett annat objektivt, men också ännu mer nyanserat perspektiv på ungdomars framtidsvisioner och möjligheter om utbildning och karriär, att reflektera kring och att jämföra med.

Vi har även varit tvungna att göra ett relevant och didaktiskt urval av våra många

intervjufrågor (utifrån bifogad bilaga, se bilaga 1), och vi har på så vis kunnat fokusera på det grundläggande problemområdet för undersökningen. Detta har vi sammanställt i våra

problemfrågeställningar som är grundade utifrån syftesformuleringen. Samt har tiden haft sitt begränsade utrymme för att hinna med och transkribera och analysera allt empiriskt

dokumentationsunderlag som vi fått genom djupintervjuerna. Men detta till trots, har ändå alla intervjufrågor (utifrån bifogad bilaga, se bilaga 1), fyllt sina funktioner genom att vi

ytterligare har kunnat lära känna och förstå hur ungdomarna tänker kring sin egen skolvardag och framtid.

46 Konsten med att genomföra en kvalitativ djupintervju, enligt Kvale & Brinkmann (2009), är som bekant att kunna ställa öppna och inte ledande frågor till respondenten, vilket vi

emellanåt kan tycka har varit en jämförelsevis svår balansgång. Syftet med en djupintervju är ju att få så naturliga svar som möjligt från respondenten. Tanken om en liknande studie är att man då skulle vara mer observant och försiktig med vissa ordval och begrepp i

frågeställningarna, så att vissa ledande frågor förmodligen kunnat undvikas.

Något annat att tänka över är att vara hundra procent förberedd vad det gäller den tekniska delen. Vi upptäckte nämligen vid ett av intervjutillfällena med en av respondenterna att batteriet i vår diktafon pinsamt nog var slut. Vi bad naturligtvis om ursäkt för det inträffade och frågade om vi kunde träffa respondenten vid ett annat tillfälle, men som tur hade hon överseende med oss och kunde vänta. Jag (Nada) fick därmed köra till närmaste affär för att köpa ett nytt batteri. Under tiden bjöd jag (Monica) respondenten på dricka och tilltugg nere i skolcaféet. Detta hade vi givetvis kunnat undvika om vi kollat vår utrustning en extra gång, innan vi gav oss iväg till respondenten.

Till sist ställer vi oss fundersamma till frågan om det fria skolvalet verkligen innebär

”valfrihet”, såsom bl.a. ledande politiker och skolans styrdokument påstår att det är? Valfrihet enligt vårt sätt att se, är att det skall finnas olika valalternativ att välja mellan, stora som små, att man vill och kan välja och att man har tillräcklig information och beslutsunderlag över de olika valalternativen. Om föräldrar och elever däremot saknar underlag för sina val i skolan tappar friheten att kunna välja sin relevans. I ett demokratiskt samhälle borde således valfriheten vara en självklar rättighet för alla samhällsmedborgare. Ämnesområdet valfrihet skulle på så vis även vara intressant att betrakta vidare ur ett samhällsideologiskt perspektiv, både i och utanför skolans värld. Vidare att se närmare på skulle kunna vara; vilka värderingar vad beträffar valfriheten som understöds i en samhällsdemokrati som Sverige, sett ur ett historiskt och nutida samhällsideologiskt perspektiv.

Avslutningsvis tycker vi att arbetet har varit spännande och intressant att genomföra, då vi lärt oss oerhört mycket kring både praktiska men också teoretiska tillämpningar kring

forskningsarbete och djupintervjuer, vilket i sig lockar oss båda till vidare samhällssociologiska forskningsstudier i framtiden.

47

Referenser

Litteratur

Agell, A (2001). Fostrar skolan goda medborgare? Ett mångvetenskapligt perspektiv på eleven, skolan och samhället. Uppsala: Iustus Förlag AB

Arvedsson, L (2002). Det svenska utbildningssystemet – en tillväxtmotor? Stockholm: UmU Tryckeri

Bouakaz, L (2007). Parental involvement in school: what hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Malmö. Lärarutbildningen Malmö.

Bourdieu, P (1993). Kultursociologiska texter; i urval av Donald Broady och Mikael Palme. Stockholm: Stockholm: Brutus Östling Bokförlag Symposion AB.

Bourdieu, P (2008). Reproduktionen. Bidrag till en teori om utbildningssystemet. Lund: Arkiv Förlag.

Bunar, N (2001). Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Stockholm: Brutus Östling Bokförlag Symposion AB.

Bunar, N (1999). Skolan mitt i förorten. Skolan, segregationen och integrationen. Umeå: universitet. UmU Tryckeri.

Bunar, N (2001). Rykten, bråk och gränser - skolan och segregationen - konfigurationer, figurationer och representationer i stigmatiserade sociala rum. Linköping: LTAB. Jonsson, J-O (1998). Utbildning, social reproduktion och social skiktning. Stockholm: Akademitryck AB.

Imsen, G (2000). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.

Kjellman, A-C (2001). Hurra för valfriheten - Men vad ska vi välja? Stockholm: HLS förlag.

Kjellman, A-C & Andersson, B-E (1996). Val av skola inför åk 7 i Stockholm åren 1994/95 och 1995/96. Stockholms skolor nr 1996:5.

48 Denscombe, M (1998). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur.

Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok. Läroplaner och styrdokument. Lund: Studentlitteratur AB.

Patel, R & Davidsson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder; att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.

Sälta Talkumera (2002). Svenska akademiens ordbok. Lund: Gleerupska Universitetsbokhandeln.

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Lpo94, Lpf94. Utbildningsdepartementet.

Utbildningsdepartementet (1994). Rätten att välja skola. Information om möjligheterna att mellan skolor och om regler för fristående skolor. Utbildningsdepartementet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Internet

Skolverket (2008). Grundlagen, Barnkonventionen, Skollagen. Tillgänglig: 2009-10-29.

http://www.skolverket.se/sb/d/2218/a/12458