Kritisk reflektion

Inför undersökningen funderade vi kring tre olika metoder; enkäter, observationer och intervjuer. Vi valde slutligen observationer och intervjuer. Dessa val är vi nöjda med eftersom vi fått fram en sådan form av material som vi efterfrågade. Vi ville synliggöra hur en förskola med utomhuspedagogisk verksamhet kan bidra till barns språkutveckling och våra metodval har kunnat hjälpa oss att uppnå vårt syfte, samt besvara våra frågeställningar. Vi har dock

se ytterliggare en vinkel av ämnet genom att be föräldrarna svara på enkätfrågor och delta i undersökningen. Detta hade möjligtvis gett oss en bild av verksamheten från någon som på ett sätt är utomstående, men ändå har större erfarenhet av verksamheten än vad vi har. Eftersom det regnade vid vår andra observation och vi befann oss ute kunde vi inte föra några anteckningar. Därför fick vi förlita oss på vårt minne denna dag. Detta kan betyda att vi missade någon situation som hade varit relevant för vår undersökning. Vi samtalade och sammanställde dock gemensamt ett protokoll utifrån dagens observationer och upplever att vi fick in tillräckligt med material.

Vi intervjuade enbart tre pedagoger. Detta för att vi ville göra djupgående intervjuer med dessa och lyfta fram deras åsikter och tankar. Samtliga pedagoger arbetar också på samma förskola. På grund av detta fick vi en ganska snäv och ensidig bild av utomhuspedagogisk verksamhet. Om vi istället även hade gjort intervjuer med pedagoger på andra förskolor med samma inriktning hade vår undersökning kunnat bli bredare och mer nyanserad. Vi hade gärna gjort det men kände att tiden var knapp och ville därför lägga fokus på att undersöka en förskola mer djupgående.

Vi försökte gå in i undersökningen med öppna ögon och verkligen se verksamheten som den är. Eftersom vi hade läst en del litteratur med teorier kring utomhuspedagogisk verksamhet innan vi gjorde undersökningen hade vi en del bilder av vad vi trodde att vi skulle få se. Detta kan vara negativt, men samtidigt anser vi att det är omöjligt att vara helt objektiv eftersom egna tolkningar görs omedvetet hela tiden. Vi är trots allt vana att tolka det vi ser för att veta hur vi ska förhålla oss till omgivningen. Trots detta gick vi inte in i undersökningen med en mängd ”färdiga” situationer som vi letade efter och försökte se. Vi kände att vi var öppna och noterade det som hände runt omkring oss utan att lägga värderingar i det vi såg.

Våra värderingar har egentligen inte synliggjorts eller tydliggjorts varken för oss eller för läsaren förrän vi kom fram till analyskapitlet. Det var då intressant att se den information vi kunde få fram ur materialet. Till en början upplevde vi detta som svårt, men då vi påbörjade arbetet med att läsa igenom våra observationsprotokoll, intervjuunderlag, teorier i litteraturen, samt diskuterade med varandra fann vi ett flertal gemensamma nämnare som sedan kom att bli de teman vi utgick från i analysen.

Under arbetets gång har det uppstått ett flertal olika nya frågeställningar och möjliga undersökningsområden. De frågor vi slutligen finner mest intressanta som utgångspunkter i fortsatta undersökningar gäller temat ”Ute vs. Inne”. En av dessa frågor är; ”Vad betyder de fyra väggarna?”. Vi känner att det kan vara intressant att studera människors agerande då de befinner sig inomhus jämfört med när de befinner sig utomhus. En annan fråga vi ställt oss är; ”Är det svårt att använda utomhus som ett första rum?”. Utifrån denna fråga kan intervjuer genomföras för att få fram pedagogernas tankar kring eventuella svårigheter som finns med att bedriva verksamheten utomhus.

Referensförteckning

Abrahamsson, Niclas & Hyltenstam, Kenneth (2003). Barndomen – en kritisk period för språkutveckling? I Louise Bjar & Caroline Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (s.29-56). Lund: Studentlitteratur.

Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Bell, Judith (1993). Doing your research project. A guide for first-time researchers in

education and social science. Buckingham: Open University Press.

Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (1999). Pedagogik och ledarskap. I Britta Brügge, Matz Glanz & Klas Sandells (Red.), Friluftslivets pedagogik – För kunskap, känsla och

livskvalitet (s.23-44). Stockholm: Liber.

Dahlgren, Lars-Owe & Szczepanski, Anders (2004). Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlins (Red.),

Utomhusdidaktik (s.9-23). Lund: Studentlitteratur.

Hedberg, Per (2004). Att lära in ute – Naturskola. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlins (Red.), Utomhusdidaktik (s.9-23). Lund: Studentlitteratur.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bengt Krohn (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2004). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (1996). Examensarbetet i lärarutbildningen –

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Lundegård, Iann (2004). Att tända en eld. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlins (Red.), Utomhusdidaktik (s.81-97). Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet (2005). Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (1998). Läroplan för förskolan - Lpfö98. Stockholm: Fritzes.

Strömqvist, Sven (2003). Barns tidiga språkutveckling. I Louise Bjar & Caroline Libergs (Red.) Barn utvecklar sitt språk (s.57-77). Lund: Studentlitteratur.

Vygotskij, Lev (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Internetreferenser

Friluftsfrämjandets Riksorganisation (2007-11-27). I ur och skur. Tillgänglig: 2007-10-29.

http://www.frilufts.se/iuroskur/index.html

Friluftsfrämjandets Riksorganisation (2007-11-27). Detta är vi. Tillgänglig: 2007-10-30.

http://www2.frilufts.se/flf/flf.dsp?dsp=dettaarvi

Vetenskapsrådet (2007-12-03). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: 2007-12-03.

http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf

Bilaga 1

HEJ!

Vi är två lärarstuderande på Malmö Högskolas Lärarutbildning som under hösten och vintern ska skriva vårt examensarbete. Vi studerar båda två till

förskollärare, samt lärare för de tidiga åren i grundskolan.

Examensarbetet innebär att vi ska forska inom ett självvalt intresseområde. Vårt examensarbete kommer att handla om utomhuspedagogik och språk, där vårt syfte är att forska kring på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till barns språkutveckling.

Vi kontaktar Er eftersom vi undrar om ni skulle vara intresserade av att delta i vår forskning. Ett deltagande skulle innebära att vi vill komma på besök för att se hur Ni bedriver Er verksamhet på en ”I Ur och Skur” - förskola. Vi skulle även vilja genomföra intervjuer med ett antal pedagoger. Vi har önskemål om att besöka Er, samt genomföra dessa intervjuer, vid några tillfällen under veckorna 42 och 43.

Vi kommer att kontakta Er under fredagen den 21 september för att se om intresse finns. Skulle Ni vilja nå oss kan Ni göra detta på e-mail:

LL040790@stud.mah.se eller LL040960@stud.mah.se. Ni kan även ringa,

antingen på telefonnummer 0733 76 41 91 eller 0739 94 90 53.

Detta brev kommer att gå ut till fyra stycken förskolor i xxxxxx, med omnejd. Eftersom vi har fått instruktioner från Malmö Högskola om att begränsa vårt forskningsområde kommer vi tyvärr bara ha möjlighet att besöka en av dessa förskolor. Vilken förskola som vi kommer att besöka fattar vi beslut om under den kommande helgen, då vi hoppas att flera av Er kommer att tacka ja!

MED FÖRHOPPNINGAR OM STORT INTRESSE OCH TREVLIGA

MÖTEN!

Bilaga 2

Intervjufrågor

1. Vad fick dig att börja arbeta med ”I Ur och Skur” -verksamhet?

2. Vad ser du för fördelar och nackdelar med att arbeta med ”I Ur och Skur” - verksamhet?

3. Vad har du för syn på barns språkutveckling?

4. På vilket sätt anser du att ”I Ur och Skur” -verksamhet kan bidra till barns språkutveckling?

5. Hur arbetar ni med att stärka barns språkutveckling?