KS tar över ansvaret 2012

Från och med 2012 ansvarade KS sjukhusledning och styrelse för att ta fram

verksamhetsinnehåll och verksamhetsmodell för NKS. KS arbete skulle hänga samman med generalplanen ”Framtidens hälso-och sjukvård” som fastställdes 2011 av Hälso-och

sjukvårdsnämnden, HSN, för att därigenom sättas in i ett sammanhang i sjukvårdssystemet

32

(SOU2020:15).

Eftersom KS haft ett begränsat inflytande i NKS-projektet, startade i princip arbetet med verksamhetsinnehållet om. Man frångick nu delar av den tidigare visionära bilden, för att istället möta behoven som fanns inom KS och övriga sjukvårdssystemet. Arbetet

organiserades genom uppsättandet av ett programkontor på KS, som dels hade i uppgift att tillsammans med personalgrupper planera verksamhetsinnehållet, dels utgöra en länk mellan det programkontor som fanns på central nivå och som ansvarade över FHS-planen. Mellan 2012–2013 organiserades arbetet med verksamhetsinnehållet genom workshops med olika personalgrupper. Personalgrupperna bestod av vårdpersonal från KS (framförallt chefer), tidigare anställda inom NKS-förvaltningen samt konsulter från Boston Consulting Group (BCG). Under dessa workshops arbetade man med att ta reda på vad av KS dåvarande

verksamhet som kunde flyttas till andra vårdaktörer, för att därefter kunna utforma förslag om verksamhetsinnehåll för NKS, men även KS i Huddinge (SOU2020:15, s. 183). Att

vårdpersonal från KS involverades i arbetet var avsiktligt, då förankringen av NKS-projektet bland vårdprofessionerna hittills hade brustit, enligt Andesson & Grafström (2020). Den medverkande vårdpersonalen beskrev workshop-arbetet som svårt och krävande, men att de uppskattade att de givits möjlighet till att medverka (Ibid.).

Det underlag programkontoret på KS fick från workshop-arbetet sammanställdes i olika förslag på verksamhetsinnehåll, varav KS styrelse år 2013 antog ett förslag. Förslaget om inriktningen för verksamhetsinnehållet gick sedan vidare för bedömning i

landstingsfullmäktige som i juni 2013 godkände inriktningen för verksamhetsinnehållet. KS arbetade därefter vidare med hur vårdverksamheten skulle fördelas på NKS (SOU2020:15, s 185).

Samtidigt hade kritik riktats mot HSN och FHS-planen, då det var oklart vilka vårdaktörer som skulle ta emot vårdverksamhet från KS, och hur detta skulle ske. KS hade uttryckt en oro kring hur utflyttningen av vård skulle gå till och önskade att detta skulle beslutas om på landstingsnivå. På grund av genomförda förändringar inom landstingets organisation vid samma tidpunkt, hade planeringsarbetet med dessa frågor blivit lidande till följd av en otydlig ansvarsfördelning, menar Andersson & Grafström (2020).

Vidare behövde KS-ledningen och styrelsen bestämma vilken verksamhetsmodell som skulle implementeras på NKS, varav KS-ledningen och styrelsen utgick från de tidigare idéerna om tematisk vård med patientflöden. Flödes-arbetet hade redan påbörjats i vissa delar av verksamheten på KS under 2013 och 2014 planerade KS styrelse även för en

temaindelning av vårdverksamheterna. Samtidigt hade BCG propagerat för att KS skulle

33

införa verksamhetsmodellen ”värdebaserad vård” på NKS. ”Värdebaserad vård” är en modell som i stora drag går ut på att organisera vården utifrån patientens medicinska behov, istället för att organisera vården utifrån läkarnas kliniska specialiteter samt att ”… mäta vårdkvalitet i förhållande till kostnad” (Andersson & Grafström 2020, s. 27). I december 2014 lades

verksamhetsmodellen ”värdebaserad vård” fram som ett förslag på en verksamhetsmodell som kunde integreras med den tematiska vården och patientflödena, varav arbetet med att utveckla modellen skedde under 2015 utifrån avtal med BCG (SOU2020:15, ss. 242–244).

KS sjukhusledning- och styrelse ville även förankra förändringsarbetet av organisationen bland vårdprofessionerna, varför en samverkan med fackförbunden om

verksamhetsmodellen skedde i juni 2015. Vårdförbundet godkände förslaget, men Stockholms Läkarförening var kritiska. Kritiken bestod b.la i att verksamhetsmodellen inte var tillräckligt utredd, att modellen inte skulle innebära lösningar på problemen om b.la stuprörstänkande och stora ekonomiska utgifter samt att modellen inte främjande ett mer patientcentrerat förhållningssätt än vad den existerande modellen gjorde (SOU2020:15, s. 247–248). Likt tidigare i processen upplevde de fackliga företrädarna att deras ståndpunkter inte

hörsammandes, då innehållet i verksamhetsmodellen inte förändrades i någon större utsträckning efter dialogerna med fackförbunden (Andersson & Grafström 2020).

Under denna fas övergår NKS-projektet från den visionära fasen till att möta de praktiska behoven på sjukhuset och i övriga vårdverksamheter. KS som tidigare haft

begränsat inflytande i processen, ska nu ansvara för verksamhetsinnehåll på NKS samt avgöra vilken vård som kan flyttas ut från KS. Eftersom arbetet med verksamhetsinnehållet började om 2012, fanns en tidspress då KS-ledningen haft begränsat inflytande i det tidigare arbetet (Andersson & Grafström 2020).

Arbetet med verksamhetsinnehållet öppnas upp för vårdpersonalens deltagande, vilket uppskattas trots att många finner det svårt att avgöra vilken vård som ska flyttas ut.

Workshop-arbetet ligger sedan till grund för förslag på inriktning för verksamhetsinnehåll, vilket innebär att vårdprofessionerna i detta avseende fått vara med och påverka inriktningen direkt. I detta fall kan inslag av professionslogiken ses, då vårdpersonal tillsammans arbetar i workshops och får nyttja sina expertiskunskaper för att utifrån ett horisontellt samarbete ta fram underlag för inriktningen på verksamhetsinnehållet.

Däremot blev förankringsarbetet gällande verksamhetsmodellen delvis bristande bland fackförbunden, då framförallt Stockholms Läkarförening menade att det inte genomfördes några förändringar utifrån deras kritik mot modellen. Detta skulle kunna kopplas till den tidsbrist som man upplevde inom KS sjukhusledning och styrelse, då driftsättningen

34

planerades till 2016. Dock vittnar detta om att den byråkratiska logiken går före den

professionella i detta avseende, då KS sjukhusledning och styrelse väljer att fortsätta arbeta med verksamhetsmodellen under 2015, utan något vidare hänsynstagande till Stockholms Läkarförenings åsikter.