För att återknyta till uppsatsens syfte och frågeställningar gällande vårdprofessionernas deltagande och inflytande i arbetet med NKS, så åskådliggör uppsatsen att vårdprofessionerna har bjudits in för att delta under olika skeden under arbetet med NKS. Dock har deras
påverkansmöjligheter gällande beslutsprocesserna varit begränsade då vissa beslut och koncept varit fastställda på politisk- och tjänstemannanivå vid de tidpunkter då
vårdprofessionerna deltagit. Detta har inneburit att vårdprofessionernas deltagande anpassats efter de premisser som politiker, tjänstemän och konsulter har skapat. Vårdförbundet och Läkarförbundet (som b.la representerats av Stockholms Läkarförening och Karolinskas Läkarförening) har även vid ett antal tillfällen, t.ex. under arbetet med NKS-förvaltningen 2009, upplevt att deras åsikter inte hörsammats.
Vårdprofessionerna har representerats via tre huvudkanaler; genom fackförbunden, vårdpersonalen och KS sjukhusledning. Medarbetare och fackliga företrädare har stundtals bjudits in för att delta under arbetsprocesserna, varav tanken med deltagandet varit att erhålla medarbetarnas sakkunskaper samt se till att NKS-projektet förankrades bland
vårdprofessionerna. Däremot hade KS-ledningen begränsade möjligheter till deltagande och inflytande i NKS-projektet fram till 2012. Anledningen till att KS-ledningen gavs begränsade påverkansmöjligheter under projektets tidiga faser var att KS, från politiskt håll, upplevdes som svårstyrda och förändringsobenägna, vilket var relaterat till en inflytelserik läkarkår.
Detta förhållningssätt mot KS-ledningen från landstingspolitiskt håll vittnar om att det har funnits en åsiktskonflikt mellan KS och SLL gällande hur vården skulle styras och organiseras på KS. Att KS-ledningen hölls på avstånd under de första åren kritiserades av b.la
Sjukhusläkarna i deras remissvar avseende SOU2020:15, då Sjukhusläkarna menar att läkarkåren gick miste om chanser till påverkan i tidiga arbetsprocesser. Vidare har även Vårdförbundet, andra föreningar inom Läkarförbundet samt medarbetare från KS och övriga vårdverksamheter i Stockholm kritiserat NKS-projektet. Kritiken har berört det sena
verksamhetsinnehållet och dess påverkan på övriga sjukvårdsverksamheter, att
verksamhetsmodellen på NKS saknat evidens och inte anpassats utifrån svenska förhållanden samt att både fackliga företrädare och medarbetare menat att de deltagit under givna premisser vilket minskat deras inflytande i arbetsprocesserna gällande NKS.
Uppsatsen har även tydliggjort att de organisationslogiker som dominerat arbetet med NKS kan härledas till Freidsons byråkratiska och marknadsmässiga logik, vilket b.la tagit sig uttryck genom anlitandet av BCG samt hur landstinget valt att organisera arbetet med NKS.
40
Spår av professionslogiken har även observerats i den kritik som vårdprofessionerna och dess fackliga företrädare framfört under arbetets gång.
Slutsatserna är att vårdprofessionernas inflytande i arbetet med NKS kan ses som begränsat, även om försök till förankring och legitimering av projektet har gjorts från landstingspolitiskt håll. Detta har lett till att företrädare för vårdprofessionerna ofta intagit kritiska positioner gentemot projektet. Detta går även i linje med Freidsons idealtypiska styrningslogiker, varav fallet NKS präglats av en byråkratisk och marknadsmässig styrningslogik, varav de värden och mål som funnits inom den professionella logiken vid flertalet tillfällen åsidosatts till följd av att politiker och tjänstemän prioriterat effektivitet, kontroll och kostnadsreduktion framför förankring.
Implikationerna av uppsatsens resultat kan ses i form av ett bristfälligt förankringsarbete bland vårdprofessionerna gällande NKS. Följderna av detta har b.la inneburit en bristande legitimitet för projektet bland vårdprofessionerna, vilket lett till att de politiska idéerna att avgöra verksamhetsinnehållet för NKS i ett sent skede samt användningen av
verksamhetsmodellen ”värdebaserad vård”, inte har fått önskvärda konsekvenser, utan snarare skapat problem för vårdpersonalen på NKS samt inom övriga vårdverksamheter. Följderna av den förda sjukvårdspolitiken och omstruktureringarna som gjordes av sjukvårdssystemet i kölvattnet av NKS kan även implicit kopplas till det missnöje som idag riktats från
vårdpersonal, exempelvis i form av Stockholms sjukvårdsupprop.
Från ett statsvetenskapligt perspektiv påvisar uppsatsen NKS-fallets kopplingar till implementeringsforskningen avseende vikten av att ha med professionen när man
implementerar politiska beslut, särskilt inom en sådan professionaliserad verksamhet som sjukhusvård. Fallet NKS väcker även frågor kring hur långt man kan gå gällande byråkratiska och marknadsinspirerade lösningar i professionsbaserade verksamheter samt hur ”hårdhänt”
styrningen kan vara, då professionerna (åtminstone på ett sjukhus) kommer att finnas kvar och ha en väsentlig roll i organisationen. NKS exemplifierar även hur marknadslogik och
byråkratisk logik är en del av NPM-inspirerade lösningar, varav Freidsons teori om styrningslogikerna dels bidragit till en större förståelse för uppsatsens resultat, dels hur styrningslogikerna kan knytas an till styrpraktiker såsom NPM. Genom användningen av Freidsons styrningslogiker på fallet NKS framkommer det även att marknadslogiken och den byråkratiska logiken stundtals flyter ihop med varandra, vilket b.la tar sig uttryck genom att byråkratiska och marknadsmässiga mål om effektivisering, kostnadseffektivitet och kontroll går in i varandra. Detta kan förstås som att de marknadsinspirerade målen integrerats med de byråkratiska och politiska målen, vilket även kan ses som en följd av NPM. Därav kan
41
Freidsons teori behöva utvecklas något, då NPM-inspirerade styrpraktiker kan tänkas innehålla en ”hybrid” av marknads-och byråkratilogik, snarare än två enskilda
styrningslogiker.
Utifrån resultaten, skulle framtida forskning exempelvis kunna beröra de exceptionella krav som ställs på implementeringen av megaprojekt, med ett särskilt fokus på professioners inblandning i implementeringen, varav man kan undersöka om det är extra relevant att få med professionerna på tåget gällande implementering av megaprojekt eller om de tenderar att falla bort i implementeringsprocessen.
42
8. Referenser
Ahlbäck Öberg, S. & Widmalm, S. 2016. Att göra rätt - även när ingen ser på.
Statsvetenskaplig tidskrift, 118(1), ss. 1–11.
Andersson, C & Grafström, M. (2020). Att förändra genom organisation och idéer: Parallella processer i planeringen av Nya Karolinska Solnas verksamhet åren 2012–2017. Stockholm:
Stockholms universitet.
Andersson, C & Grafström, M. (2019). Att styra genom organisation: Exkludering, inkludering och villkorat deltagande i Nya Karolinska Solna. Stockholm: Stockholms universitet.
Anell, A. (2020). Vården är värd en bättre styrning. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Arvidson, E. (2019). Vårdanställda: ”De har inte kontakt med verkligheten”. Svenska Dagbladet, 14 december.
Blomqvist, P. (2007). Sjukvårdens styrning och organisation. I Blomqvist, P. (red) Vem styr vården? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss.
11 – 50.
Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I Lindh, M.
(red.) Vetenskap för profession. Högskolan i Borås, ss. 15–34.
Falk, L. & Dellmark, Y. (2016). Starka incitament för att avbryta införandet av värdebaserad vård. Läkartidiningen, 30 november.
Flyvbjerg, B., 2014, What You Should Know About Megaprojects and Why: An Overview.
Projects Management Journal, 45(2), ss. 6-19. doi:10.1002/pmj.21409
Flybjerg, B., Bruzelius, N. och Rothengatter, W. (2003) Megaprojects and Risk - An Anatomy of Ambition. Cambridge: Cambridge University Press.
Freidson, E. (2001). Professionalism: The Third Logic. Chicago: The University of Chicago Press.
Hasselbladh, H., Bejerot, E. & Gustaffson, R. Å. (2008). Bortom New Public Management – Institutionell transformation i svensk sjukvård. Lund: Academia Adacta.
43
Hood, C. (1991). A Public Management for All Seasons?. Public Administration, 69(1), ss. 3–
5. doi: 10.1111/j.1467-9299.1991.tb00779.x.
Johannesson, L. & Qvist, M. (2019). Ett megaprojekt tar form - Den tidiga planeringen av Nya Karolinska. Stockholm: Stockholms universitet.
Karolinska Universitetssjukhuset (2018). Högtidlig invigning av Karolinskas nya sjukhusbyggnad. https://www.karolinska.se/om-oss/centrala-nyheter/2018/05/kunglig-invigning-av-karolinska-solnas-nya-sjukhusbyggnad/ [2020-11-01]
Kouzes, J. M. & Mico, P. R. (1979). Domain Theory: An Introduction to Oganizational Behavior in Human Service Organizations. The Journal of Applied Behavioral Science, 15(4), ss. 449–469. doi: 10.1177/002188637901500402.
Lundbäck, A. (2016). Flytten knappt påbörjad – NKS byggs redan om. Läkartidningen, 13 oktober.
Mellgren, F. (2018).Här är SvD:s avslöjanden om NKS-miljarderna. Svenska Dagbladet, 22 augusti.
Mellgren, F. (2017). Läkare: NKS ett fuskbygge med bedrövlig standard. Svenska Dagbladet, 18 september.
Mellgren, F. & Ennart, H. (2016). Spelet bakom NKS – ett av världens dyraste sjukhus.
Svenska Dagbladet, 6 januari.
Milton, A & Rosengren, B. (2018). De som styr vården lyssnar inte på professionen. Svenska Dagbladet, 1 september.
OECD (2017). Health at a Glance 2017: OECD Indicators. OECD Publishing: Paris.
https://doi.org/10.1787/health_glance-2017-en.
Regeringen (2020). Socialdepartementet. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/socialdepartementet/ [2020-11-12]
Regeringen (2018). Statlig granskning med anledning av fallet Nya Karolinska Solna [pressmeddelande], 16 februari.
Region Stockholm (2020). Framtidens Hälso- och sjukvård. https://www.slso.sll.se/om-oss/framtidens-halso--och-sjukvard/ [2020-11-13]
44
Remissvar avseende Strukturförändring och investering i hälso-och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS (SOU2020:15). Vårdförbundet (2020).
https://www.regeringen.se/4a4a4b/contentassets/17ae1785739e4af88d75095286dca073/vardf orbundet.pdf
Remissvar avseende Strukturförändring och investering i hälso-och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS (SOU2020:15). Sjukhusläkarna (2020).
https://www.regeringen.se/4a611a/contentassets/17ae1785739e4af88d75095286dca073/sjukh uslakarna.pdf
Röstlund, L. & Gustafsson, A. (2017). Ingen kan svara på vad konsultbolaget gjort för 28 miljoner kronor. Dagens Nyheter, 7 december.
Röstlund, L. & Gustafsson, A. (2018). Nya Karolinskas finansiering döms ut: Modellen blir 70 procent dyrare. Dagens Nyheter, 19 januari.
Röstlund, L. & Gustafsson, A. (2017). Nya Karolinskas rekorddyra modell saknar evidens enligt ny rapport. Dagens Nyheter, 15 december.
Sallin, K., Lindgren, S. & Nilsson, K. (2016). Värdebaserad vård – problemen är kända. Vad göra i stället?. Läkartidningen, 10 juni.
SFS 2019:996. Hälso-och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2019:835. Kommunallagen. Stockholm: Finansdepartementet.
Siverbo, S. (2007). Drivkrafter bakom nya organisationsmodeller inom sjukvården. I Blomqvist, P. (red) Vem styr vården? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 157 – 184.
SjukvårduppropetSTHLM (2020). Om oss. https://www.sjukvardsuppropet.se/ [2020-12-01]
Socialstyrelsen (2020). Legitimation och särskilt förordnande. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se/sida/legitimation-och-sarskilt-forordnande Socialstyrelsen (2018). Kapaciteten i sjukvården – att hantera kritiska lägen. Stockholm:
Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-12-1.pdf
Socialstyrelsen (2020). Statistik om legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal 2019 samt arbetsmarknadsstatus 2018. Stockholm: Socialstyrelsen.
45
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-9-6881.pdf
Statens medicin-etiska råd (2019). Styrmodeller i hälso- och sjukvården – förslag till modell för etisk analys. Stockholm: Statens medicin-etiska råd.
Sundström, G. (2018). Framtidens universitetssjukhus – Beslut om Nya Karolinska Solna.
Stockholm: Stockholms universitet.
Sundström, G. (2019). Framtidens universitetssjukhus – Beslut om Nya Karolinska Solna, Delrapport 2. Stockholm: Stockholms universitet.
Sveriges Kommuner och Regioner (2020). Styra Sverige – så fungerar det.
https://skr.se/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/sastyrssverige.3054.
html [2020-11-12]
Sveriges Kommuner och Regioner (2020). Så styrs regioner.
https://skr.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyres astyrskommunenochregionen/sastyrsregionerna.1790.html [2020-11-12]
Utredningen om privat-offentlig samverkan, styrning och kontroll (2020). Strukturförändring och investering i hälso-och sjukvården – lärdomar från exemplet NKS (SOU2020:15).
Stockholm: Socialdepartementet.
Vårdanalys (2012). Effekter av valfrihet inom hälso- och sjukvård – en kartläggning av kunskapsläget. Stockholm: Vårdanalys.
Wennersten, A. (2019). Diger kritik mot Nya Karolinska. Sveriges Radio, 14 december.
Winblad Spångberg, U. (2003). Från beslut till verklighet: läkarnas roll vid
implementeringen av valfrihetsreformer i hälso- och sjukvården. Diss. Uppsala: Uppsala universitet. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A163046&dswid=-2814 Öhrming, J. (2017). Allt görs liksom baklänges: verksamheten vid Nya Karolinska Solna.
Stockholm: Södertörns högskola.