Kultur- och fritidsnämnden tillsammans med utbildningsnämnden

Nämnderna bör gemensamt ta fram en arbetsmetod i linje med det pilotprojekt som ägt rum i Tullinge under 2019, bestående av ett utbyte mellan den öppna fritidsverksamheten och skolan. Utbytet tyder på goda resultat och framöver behöver utbytet övergå från projektform till ordinarie verksamhet.

Analysens rubriksättning följer huvuduppgifterna i Tullinges utvecklingsprogram.

Säkra och utveckla Tullinges kvaliteter Centrala Tullinge i förändring

Under 2019 har ett nytt planprogram för centrala Tullinge godkänts av samhällsbyggnadsnämnden. Programmet var ute på samråd under våren och

arbetades om på en rad punkter utifrån de många yttranden som kom in. Syftet med planprogrammet är att utveckla de centrala delarna av Tullinge till en mer levande plats, med tillkommande bostäder, grönytor och service. Från att programmet godkänns av kommunfullmäktige är det av stor vikt att kommunen verkar för att planprogrammet börjar realiseras, och att arbetet med ombyggnationen av pendeltågsstationen påskyndas. Vidare behöver de sociala och gröna värden som inryms i planprogrammet bevakas vid kommande detaljplanering, som till stor del är avhängig privata byggherrar och markägare. En hög andel hyresrätter bör eftersträvas i den kommande processen för att få till en mer blandad stadsdel - vilket är en

utmaning för kommunen att tillgodose då mycket av marken inom planområdet är privatägd.

Tillgodose behoven i det växande Riksten

Riksten fortsätter att växa och är ett av kommunens mest expansiva områden. Under 2019 har arbetet med att ta fram detaljplan 6, som innehåller ca 700 bostäder, skola och förskola fortskridit. Platsen för detaljplanen kommer att utgöra en central del av Riksten och det är av stor vikt att den efterfrågade samhällsservice som släpat efter kommer till i det här skedet. Det finns i dagsläget endast ett äldreboende, en skola och ett antal förskolor i Riksten. Under 2019 tillkom en efterlängtad fritidsklubb för barn mellan 10-12 år, men det saknas fortfarande en fritidsgård för unga mellan 13-16 år. Andra funktioner och värden som det finns ett behov av att inkludera i

planeringen av det växande Riksten är icke-kommersiella mötesplatser och offentliga torg, bättre kopplingar till Lida samt fler och bättre återvinningsstationer.

Under 2020 beräknas byggstart för den första etappen av Förbifart Tullinge, Infart Riksten, som sträcker sig från Huddingevägen till Pålamalmsvägen, och som syftar till att avlasta den hårt trafikerade Huddingevägen. Trafikfrågor är ständigt aktuella i Riksten som i dagsläget är en bilintensiv stadsdel. Kommunen och Riksten

bakgrund i de sociala principer för stadsbyggnadsutveckling som samhällsbyggnadsförvaltningen utvecklar.

Tullinge – del av den regionala stadskärnan Flemingsberg

Flemingsbergs omvandling till en regional stadskärna för med sig sidoeffekter för Tullinge. Kommunen behöver ta höjd för att Tullinge centrum kan påverkas med ett magrare underlag när utbudet ökar i Flemingsberg. Att tidigt identifiera och satsa på de centrumfunktioner som behöver stanna och utvecklas i Tullinge för att tillgodose invånarnas behov av service, är av stor vikt i det här läget. Utvecklingen av de delar av Flemingsberg som rör Tullinge behöver förankras hos och tas fram i dialog med Tullingeborna.

Tullinges starka civilsamhälle behöver plats att mötas

Under flera år har det från medborgare och civilsamhälle påtalats ett stort behov av en samlingsplats som går att boka för möten och kulturella aktiviteter. Efter att planerna för mötesplatsen ”Idéhuset” lades ner, har frågan legat vilande medan behovet växer för varje dag. Tullinge bibliotek som är det närmaste man kommer en offentlig mötesplats är begränsat både i storlek, antal rum som går att låna samt till sina öppettider.

Inom ramen för programmet för centrala Tullinge som godkänts under 2019 finns utrymme för den typ av mötesplats Tullinge har ett behov av, men fram till dess att en sådan lösning finns på plats behöver kommunen hitta en tillfällig lösning. Under året har en arbetsgrupp skapats, som påbörjat arbetet med att undersöka

förutsättningarna för att öppna upp Tullinge medborgarkontor för civilsamhället under kvällar och helger. Arbetet har dock försvårats av en omfattande vattenläcka som orsakat att medborgarkontoret hållit stängt under stora delar av året. Utifrån ett områdesutvecklingsperspektiv är detta beklagligt och medskicket om att öppna upp medborgarkontoret ligger fast från 2018 års stadsdelsanalys.

Vänd trenden med ökad psykisk ohälsa bland unga

Den allmänna folkhälsan är hög i Tullinge, men den psykiska ohälsan bland unga ökar⁵. Psykisk ohälsa har stor påverkan på övriga delar av livet, och det är således allvarligt att så många som 42 % av flickorna i åk 9 i Tullinge uppger att man inte duger någonting till, och att 45 % av flickorna uppger att de känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför. Statistiken skiljer sig kraftigt mellan Tullinges pojkar och flickor, och flickorna mår sämre än i övriga delar av Botkyrka och regionen i stort. Lärare och kuratorer på skolorna i Tullinge vittnar om att den psykiska ohälsan kryper ner i åldrarna, och att barn – framför allt flickor – redan i lågstadiet känner sig stressade över skolprestationer.

Mycket pekar på att förändringar av det svenska skolsystemet, ökad ekonomisk ojämlikhet och en tuffare arbetsmarknad för unga bidrar till att unga mår allt sämre.

Att ha det svårt hemma som ung kan också bidra till psykisk ohälsa, men den aspekten är på en genomsnittlig nivå oförändrad över tid och är sannolikt inte en del

av trenden att fler mår allt sämre.⁶ Det är således tydligt att den psykiska ohälsan mest effektivt motverkas genom förändringar av större samhällsstrukturer snarare än individ- eller familjebaserade insatser. Aktörer i Tullinge vittnar om att barn och unga har en ökad existentiell oro kopplad till klimatkrisen, vilket belyser att psykisk ohälsa behöver hanteras på flera nivåer: ur ett individperspektiv behöver

klimatångesten tas om hand och omvandlas till klimatkamp, och ur ett strukturellt perspektiv behöver vi verka för klimatomställning.

Digitala medier, som blir ett allt större inslag i ungas vardag, pekas ibland ut som ytterligare en orsak till psykisk ohälsa – och då främst som ett förstärkningsmedel för redan existerande osunda ideal kring exempelvis utseende. Under året har vi sett exempel i Tullinge på hur trakasserier får ytterligare en plattform och spridning via sociala medier.

Strukturer spelar roll för hur platsen blir att leva på, och platsen spelar roll för hur strukturerna tar sig uttryck. Kommunens förvaltningar behöver därför få en bättre förståelse för hur den psykiska ohälsan kan förstås utifrån både platsens karaktär och bakomliggande orsaker till ohälsa. Trenden i Tullinge följer den kommunala och regionala trenden med försämrad psykisk hälsa, men är mer extrem. Parallellt med politiska förändringar för att förändra de strukturer som orsakar psykisk ohälsa, behöver insatser för de som lider av psykisk ohälsa förbättras och framför allt

tillgängliggöras för fler. Förutsättningarna för skolornas kuratorer och socialtjänstens arbete kring psykisk ohälsa behöver förbättras.

Ett fortsatt tryggt Tullinge

Tullinge är relativt övriga stadsdelar och länet en trygg plats⁷. Flickor känner sig generellt mer otrygga än pojkar medan kvinnor och män i stort känner sig lika trygga. Det finns överlag en god samverkan mellan socialtjänst, skola och polis och medborgarna uppger att de har ett stort förtroende för varandra.

Samtidigt visar statistiken på en långsiktigt svag minskning av tryggheten framförallt hos unga, även om det är från ett mycket högt och positivt värde.⁸ EST-rapporter⁹ och upplevelser från lokala aktörer i stadsdelen tyder på att 2019 har varit ett relativt lugnt år i Tullinge, med få otrygghetsskapande händelser och trender. Evakueringen av gamla Falkbergsskolan med efterföljande ungdomshäng och skadegörelse har stått i fokus för kommunens och nattvandrarnas löpande trygghetsarbete under hösten.

Under året har ett belysningsprojekt för omfältsbelysning ägt rum i Tullinge, i syfte

Dessa upplevs som otrygga av många barn och unga, som av den anledningen begränsas i sin vardag.

Skapa en meningsfull fritid för alla barn och unga

I Tullinge är det färre barn och unga som besöker den öppna fritidsverksamheten än i andra stadsdelar¹⁰. För att alla barn och unga, oavsett socioekonomiska

förutsättningar, ska få ha en meningsfull fritid behöver alla känna till och känna sig bekväma med att besöka den öppna fritidsverksamheten. Under 2019 har Tullinges nätverksgrupp därför genomfört ett pilotprojekt i form av ett utbyte mellan

stadsdelens tre fritidsklubbar och fyra av skolorna. Personal från fritidsklubbarna har förlagt två timmar av sin arbetstid på skolorna i veckan, och då hållit i aktiviteter som syftar till att alla barn ska lära känna personalen och få en försmak av

klubbarnas verksamhet. Projektet utvärderas under första kvartalet 2020, men har i dagsläget fått positiv feedback och klubbarna indikerar att många nya barn besöker dem. Kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen bör gemensamt ta fram en arbetsmetod i stil med pilotprojektet, så att utbytet övergår från projektform till ordinarie verksamhet.

Möt äldres behov

Befolkningen blir allt äldre överlag och Tullinge är inget undantag. 1992 hade Tullinge 1079 personer över 65 år. 2022 beräknas antalet personer över 65 ha stigit med nästan 170 %¹¹. Den åldrande befolkningen för med sig utmaningar på en rad områden – såväl planeringsmässiga som sociala. Seniorer i Tullinge vittnar om den inlåsningseffekt som finns på bostadsmarknaden, då man av bland annat ekonomiska skäl inte flyttar från sin stora lägenhet eller villa till mindre och bättre anpassade bostäder. En mångfald av boendeformer för äldre behöver utvecklas, och i stadsdelen finns behov av såväl trygghetsboende, kollektivhus, mindre hyresrätter och på sikt vård- och omsorgsboende. Kommunen och Botkyrkabyggen bör föra dialog med Tullingebor kring hur man önskar bo som äldre – och då framför allt med de invånare som ännu inte räknas som seniorer.

Äldre personers ensamhet är ett ständigt återkommande tema vid samtal med Tullinges seniorer. Ett sätt att möta denna är genom riktade aktiviteter för seniorer, men framför allt efterlyses fler generationsöverskridande samarbeten. Skolor, fritidsverksamheter, äldreboenden, Tullinge bibliotek, Tullinge kyrka och övriga delar av civilsamhället bör hitta fler beröringspunkter där äldre och unga möts.

Droganvändningen bland unga

Siffror som sticker ut i ett annars relativt välmående Tullinge är de kopplade till ungas användning av alkohol, droger och tobak¹². Andelen niondeklassare som uppger att man är drogfri, dvs avstår från alkohol, droger och tobak, är lägre än i övriga stadsdelar och länssnittet. 16 % har någon gång använt narkotika – att jämföra med 4 % i Fittja och 6 % i Tumba. Även alkoholkonsumtionen och

tobaksanvändningen är större i Tullinge än i övriga kommunen. Enligt en analys från

10 Ungdomsenkäten 2018.

BRŹ³ misstänks ungdomar i stadsdelar med hög medelinkomst mer sällan för narkotikabruk än ungdomar i stadsdelar med låg medelinkomst, trots att statistik visar att bruket är mer utbrett i de rikare områdena. Med bakgrund i den analysen och siffror om droganvändningen i Tullinge, bör polis och socialtjänst allokera resurser till att stävja narkotikabruket och arbeta preventivt i Tullinge. Drogförsäljning må vara ett mer frekvent inslag i stadsbilden i de norra delarna av Botkyrka, men den andra sidan av myntet – bruket, finns desto tydligare i Tullinge. En aspekt att ta med sig är att en stor andel av Tullinges unga inte bor lika trångt som i andra stadsdelar, vilket kan innebära att fler brukar droger hemma istället för i utemiljöer. Såväl försäljning som bruk av droger syns därmed inte på samma sätt som i andra stadsdelar, och är därmed svårare att angripa.

Utveckla dialogen med Tullingeborna Ta tillvara på Tullingebornas engagemang

Många Tullingebor är aktiva medborgare som röstar, deltar i föreningslivet och engagerar sig i frågor som rör området. Det stora engagemanget är en av stadsdelens många styrkor. Forskning visar på att områden där människor bryr sig om och agerar för sitt område, och där man litar på att andra människor i området gör detsamma, får starkare positiva grannskapseffekter med lägre brottslighet, större social

sammanhållning och högre grad av resiliens¹⁴.

Samtidigt framgår det i medborgarundersökningen och i samtal med Tullingeborna att färre i Tullinge än i andra stadsdelar upplever att man kan vara med och påverka i kommunala frågor. Känslan av samhörighet med resten av kommunen är svag. En del kommunala verksamheter i Tullinge upplever att man blir förfördelade jämfört med verksamheter i andra stadsdelar, och även om det inte alltid stämmer överens med faktiska siffror är upplevelsen ett problem i sig. Därför är det viktigt att vi berättar vad vi gör och varför. Om kommunen blir bättre på att inkludera Tullingebor i kommunala processer kan fler Tullingebor förhoppningsvis känna större

samhörighet med och stolthet över att vara en del av Botkyrka.

Tullinge är den stadsdel som har vuxit snabbast sett till befolkningsmängd de senaste decennierna. Även fortsatt kommer inflyttningen att ligga på höga nivåer – när Riksten byggs ut och centrala Tullinge förtätas. För att de som redan idag bor i Tullinge fortsatt ska känna sig hemma i sin stadsdel och samtidigt uppskatta

service som andra år. Man har hänvisats till Tumba medborgarkontor, och även om många Tullingebor tagit sig dit har en del tänkta besök uteblivit. I skrivande stund håller Tullinge medborgarkontor fortfarande stängt. Medborgarkontoren behöver vara tillgängliga för alla medborgare, och frustration kring den uteblivna servicen under året visar att medborgarkontor behövs i alla stadsdelar. Ett medborgarkontor som håller stängt och därmed försvårar medborgarens kontakt med kommunen, är sannolikt inte heller något som förbättrar den nedåtgående statistiken kring

Tullingebornas upplevda möjligheter att påverka kommunens arbete.

Gör det möjligt att leva klimatsmart

Bilburenhet och brister i kollektivtrafiken: hinder för trafikomställning

Långa avstånd och gles kollektivtrafik inom stadsdelen gör att många i Tullinge är bilburna. För att gå den nödvändiga klimatomställningen till mötes behöver biltrafiken minska.

En av konsekvenserna av biltrafiken, utöver klimatpåverkan, är att skolor, förskolor och fritidsverksamheter regelbundet har synpunkter på att trafiken i samband med hämtning och lämning är ohållbar. Otillåtna parkeringar, tjuvåkningar på gångvägar och kaosartad miljö vid av- och påstigningsplatser skapar en både osäker, otrevlig och osund miljö i Tullinge. Även vid Brantbrinks IP har trafiksituationen beskrivits som besvärlig. Engagemanget som finns i Tullinge för olika frågor i närmiljön behöver användas för att fler ska välja en hållbar livsstil. Samtidigt behöver kommunen hjälpa till att möta engagemanget genom att göra valen enklare, tex genom att införa bil- och cykelpooler, förbättra och bygga ut cykelstråken och uppföra trygga cykelparkeringar.

Även om kommunen inte råder över kollektivtrafiken behöver vi ständigt uppvakta regionen för att utöka turtäthet och antal och sträckor för busslinjer. Samtidigt finns det områden som kommunen styr över som behöver ses över, som infartsparkeringar vid pendeltågsstationen. Undersökningar har visat att stora delar av

infartsparkeringarna används som boendeparkering - vilket kan hanteras genom att antingen införa avgift eller krav på SL-kort för att få parkera på infartsparkeringarna.

Busslinjen mellan Riksten och Tullinge centrum behöver få en ökad turtäthet, bättre kopplingar mellan Tullinge och norra Botkyrka behöver komma till, liksom de inom Tullinge och mellan Tullinge och Lida. Många Rikstensbor skulle också vilja se en direktförbindelse mellan Riksten och Flemingsberg.

Stadsdelsanalys Tumba-Grödinge 2019

Medskick

• Kommunstyrelsen tillsammans med kultur- och fritidsnämnden &

tekniska nämnden: Möjliggör fler och utveckla nuvarande formella och informella mötesplatser i Tumba & Grödinge. Tillgängliggör lokaler för civilsamhället och externa aktörer att driva aktiviteter bl.a. kvällstid.

• Kommunfullmäktige: Etablera samverkan och samordning mellan kommunens verksamheter för att tackla de utmaningar som platsen brottas med idag. Bland annat bör gemensamma strategier tas fram kring droghandel, psykisk ohälsa och trygghet. Involvera berörda nämnder och relevanta aktörer

1. Mötesplatser för alla åldrar och samverkan med civilsamhället.

2. Förstärka självkänslan bland barn och unga.

3. Gemensam strategi för trygghet och mot narkotikabruk.

Områdesperspektiv: Tumba, Storvreten och Grödinge

Storvreten, Tumba och Grödinge är tre skilda områden som skulle gynnas av att komma närmare varandra. Flera insatser är efterlängtade, som bättre trafiklösningar, ett tryggt och säkert gång- och cykelnät mellan områdena och ut till landsbygden och bättre skyltning och information för verksamheter och målpunkter. Dessa insatser har potential att göra området tryggare och mer välkomnande.

Förutom dessa gemensamma behov har varje område egna egenskaper som kräver anpassade lösningar. Detta kan vara problematiskt vid de tillfällen där Storvreten redovisas som en del av Tumba, då insatserna riskerar att hamna fel och Storvretens behov förbises, bl.a. i mål och budget. Nedan följer en kort beskrivning av de olika områden för att beskriva dessa skillnader.

Grödinge

Grödinge med Vårsta är ytmässigt Botkyrkas största kommundel. I Grödinge bor ca.

4 500 invånare, fördelade i stadskärnan Vårsta och på landsbygden. Känslan av utanförskap från kommunen uttrycks bland annat i kontakt med medborgarna, där det ofta finns en uppfattning att området nedprioriteras när det kommer till lokala

insatser. I medborgarundersökningen är Grödingeborna tillsammans med Tullinge, minst nöjda med den påverkan de har i kommunen. I vissa sammanhang har det framkommit oro för en växande högerextremism i kommundelen och som behöver bevakas. Utbildningsnivån i Grödinge är lägre i jämförelse med kommunen i övrigt och i synnerhet bland män. Detta återspeglas inte i medelinkomsten, som är högre än genomsnittet för Botkyrka. En sådan företeelse kan påverka synen på utbildning och allmänbildning negativt.

De utmaningar som Grödinge ställs inför är i många fall infrastruktur där den viktigaste är trafiken. Ett bristfälligt cykelvägsnät från Tumba till Vårsta och obefintliga gång- och cykelvägar ute på landsbygden gör att möjligheten att röra på sig är begränsad. Kombinerat med förekomsten av tung trafik i anslutning till bostadsområdena blir konsekvensen att bilen blir det främsta transportmedlet.

Kollektiva alternativ finns någorlunda regelbundet fram till Vårsta men inte längre ut än så. Detta påverkar också barn och ungas möjligheter till fritid.

Storvreten

Storvreten med sina cirka 7 300 invånare har flera kännetecken för ett resurssvagt område: låg sysselsättningsgrad, låg utbildningsnivå samt en köpsvag invånargrupp.

Tullinge. Exempelvis är år 2018 andelen öppet arbetslösa män 7,0 procent, den högsta siffran i kommunen, att jämföra med Tumbas 3,0 procent. Storvretensborna tillsammans med Fittjaborna är de som känner sig minst trygga i sina

bostadsområden och det påverkar naturligtvis livsvillkoren (41 procent anger att de känner sig trygga).

En stor utmaning för Storvreten är att behålla och förstärka de egenskaper som har potential att lyfta området. Det senaste året har flera bakslag drabbat Storvreten:

skolinspektionens tillsyn på Storvretskolan, Musikhuset/Lagrets flytt från tidigare lokaler vid torget intill Storvretsvägen (med konsekvens att Musikhusets verksamhet till viss del försvinner); flytten från postens kontor; nedläggningen av den tillfälliga mötesplatsen för unga vuxna (vilket har skapat misstro mot den kommunala

organisationen bland unga).

Storvretsskolan har dock den senaste tiden lyckats vända trenden och är nu godkänd av Skolinspektionen. Detta kan vara första steget att förbättra skolans rykte och locka tillbaka elever som kommer från resursstarka familjer. Skolorna i Storvreten behöver bli konkurrenskraftiga inte minst när den lokala befolkningen kommer att öka till följd av att över 2000 nya bostäder byggs de närmaste åren. Behovet av skolplatser kommer därmed att öka. Björkhaga skola är en av de skolor som finns som

alternativt för Storvretens barn, men den är svåråtkomlig till fots, kollektivtrafik och även med bil. Även Tunaskolan är ett val bland Storvretsborna, men Tunaskolan har redan idag utmaningar kring elevkapaciteten. Närhet till skolan är en av

nyckelfaktorerna som kan öka Storvretens attraktivitet. Storvreten har en viktig roll i stadsutvecklingen och är utpekat som förändringsområde i översiktsplanen.

Storvreten är rik på idrottsföreningar men väldigt få bedriver öppna aktiviteter som riktar sig till allmänheten som helhet eller att stärka platsen. Det innebär att det

Storvreten är rik på idrottsföreningar men väldigt få bedriver öppna aktiviteter som riktar sig till allmänheten som helhet eller att stärka platsen. Det innebär att det