• No results found

Verksamhetsberättelse Regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter perioden 2016–2019

Bakgrund

2013 bildade nio kommuner tillsammans med Rädda Barnen och Sveriges Elevkårer ett regionalt nätverk för barns och ungas rättigheter. För perioden 2016–2019 bestod nätverket av Rädda Barnen och kommunerna; Botkyrka, Haninge, Järfälla, Nacka, Nykvarn, Sigtuna, Strängnäs, Sundbyberg och Upplands Väsby. Verksamhetsberättelsen är skriven utifrån nätverkets verksamhetsplan för 2016–2019.

Grund för samverkan

Varje kommun/aktör i nätverket har utgått från sina egna förutsättningar och prioriteringar.

Deltagandet bekräftades genom en politiskt förankrad och beslutad överenskommelse i respektive kommun och aktör som bygger på samverkan och samarbete mellan

förtroendevalda och tjänstepersoner. Den senaste verksamhetsplanen och överenskommelsen planerades för tidsperioden 2016–2019 för att löpa över valet 2018.

Nätverkets arbete har syftat till att i deltagande kommuner skapa en långsiktig och hållbar struktur för Barnkonventionens efterlevnad. Fokus för nätverket har varit erfarenhetsutbyte, kompetens- och metodutveckling. I det arbetet togs det fram en verksamhetsplan med verksamhetsidé, syfte och mål. Nätverket är ett så kallat arbetande nätverk, vilket innebär att idéer och beslut ska omsättas i praktisk handling i de deltagande kommunerna.

Barnkonventionen kommer att bli svensk lag 1 januari 2020. Att delta i nätverket har bidragit till att deltagande kommuner har fått möjlighet utveckla sitt lokala arbete med att skapa en god grund att stå på inför att konventionen blir lag.

I överenskommelsen fanns det uppdrag till kommunerna att:

 En gemensam verksamhetsplan tas fram och följs upp med en verksamhetsberättelse.

 Kommunstyrelsen i respektive kommun utser en förtroendevald och en ersättare som representerar kommunen vid nätverksmöten och säkerställa att arbetet med barns bästa lokalt får genomslag.

 Kommunerna bidrar med en kontaktperson samt en ersättare som inom ramen för sin tjänst får i uppdrag att aktivt medverka i nätverkets arbete.

 Samordning sker enligt en EU-modell, vilket innebär ett trepartssystem med

huvudsamordning av den som är värd för nätverksmötet, där den efterlämnade värden och den kommande värden deltar.

Nätverket har bidragit till fler kontaktytor med personer som arbetar med barnrättsfrågor, vilket har stärkt möjligheterna till både formella och informella kontakter mellan såväl kommuner som frivilligorganisationer, tjänstepersoner och förtroendevalda.

Utöver nätverksträffar har tjänstepersoner träffats för planering inför kommande

nätverksträffar. Nätverksträffar har ambulerat mellan kommunerna där mottagande kommun har varit värd för mötet. Samordning har skett enligt EU-modell, vilket innebär ett

trepartssystem med huvudsamordning av den som är värd för nätverksmötet, där den efterlämnade värden och den kommande värden deltagit. När en kommun är värdkommun lyfts lokala goda exempel kring barns och ungas rättigheter upp.

Syftet för perioden 2016–2019 enligt verksamhetsplanen är att nätverket etablerar ett systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete för att:

1. öka barns och ungdomars inflytande

2. barnkonventionen får genomslag i kommunal styrprocess

3. implementera gemensamma processmått för att mäta resultatet av arbetet 4. öka kunskapen och sprida goda exempel inom nätverket

Ett urval av innehåll vid nätverksträffarna 2016 – 2019

I arbetet med att uppnå nätverkets syfte och mål har nätverket genomfört ett antal olika insatser. Nedan följer en redovisning av ett urval av det arbete som nätverket har bedrivit under perioden 2016–2019.

1. Öka barns och ungdomars inflytande

 Haninge kommun har presenterat ”Speak app”, en dialogform mellan bland annat beslutsfattare och unga genom en mobilapplikation

 Nacka kommun har presenterat sitt arbete kring stärkt inflytande bland barnen som medfört att förskolan är eftertraktad bland föräldrarna.

 Strängnäs kommun har informerat om försöket att informera om pågående projekt via skolornas intranät, för att elevråden skulle få möjlighet att delta med

synpunkter tidigt i processen.

 Botkyrka kommun har presenterat sitt våldspreventiva arbete MVP och Tåget samt arbetet med Ungdomsfullmäktige.

 Strängnäs har presenterat sitt arbete med Barnens brevlåda på webben och

barnkonsekvensanalys kring en lekplatsplan.

 Vi har genomfört en workshop kring barnrättsperspektiv i budget, bokslut med mera.

 Sigtuna kommun har presenterat olika stadsbyggnadsprojekt, arbetet med en barnkonsekvensanalys kring inomhusmiljön i en skola, upphandling av arkitekter samt hur man arbetar med matrisen inom förvaltningarna.

 Strängnäs har presenterat sitt arbete med en processkarta på intranätet 3. Implementera gemensamma processmått för att mäta resultatet av arbetet

 En matris för kommunerna så att de kan skatta hur de arbetar med strategiska barnrättsfrågor togs fram under 2016. Matrisen bygger på material från Sveriges kommuner och landsting och Rädda Barnen.

 Upplands Väsby har presenterat sin inventering av kommunens olika kontor för att undersöka verksamheternas barnrättsarbete utifrån ”matrisen” som verktyg.

4. Öka kunskapen och sprida goda exempel inom nätverket

 Rädda Barnen har informerat ytterligare om materialet ”Sänk Blicken samt En plats att kalla hemma.

 Utbildningar för medarbetare inom socialtjänsten har genomförts av Botkyrka kommun, Haninge kommun och Nacka kommun.

 Barnrättsutbildningar för jurister från samtliga kommuner har genomförts under 2½ dag under 2017.

 Barnombudsmannen har gett en lägesrapport kring arbetet med att Barnkonventionen blir lag samt kunskapslyftet ”Barnrätt i praktiken”.

 Järfälla kommun har presenterat sitt arbete med bibliotekets barnwebb, sommargågata i Barkarby och elevsamverkan inom nämnden.

 Upplands Väsby har presenterat sitt arbete med stadsbyggnadsprojektet Hasselnöten och socialtjänstens utvecklingsarbete.

 Sveriges kommuner och landsting har informerat om sitt uppdrag kring barnets rättigheter. I samband med den informationen påbörjades diskussionerna med att genomföra en gemensam utbildning kring prövning av barnets rättigheter.

Utbildningen genomförs i oktober 2019.

 Det nationella arbetet med nationella minoriteter har presenterats.

 Skolinspektionen har berättat om Skollagens kapitel 6 och skolans ansvar när barns rättigheter blir åsidosatta.

 Sundbybergs stad har berättat om barnrättsperspektivet i praktiken.

Styrdokument och riktlinjer som har tagits fram inom nätverkets kommuner under perioden 2016–2019

 Strängnäs Kommun: Riktlinjer för Barnkonsekvensanalyser och barnchecklistor

 Sundbybergs stad: Handlingsplan för Sundbybergs stads Barnrättsarbete

 Nykvarn: handlingsplan, insats- och aktivitetslista för 2019 och barnchecklista.

2022

 Haninge: En strategi för hur Haninge kommun ska arbeta enligt

barnrättskonventionen. Certifiering som barnrättskommun av UNICEF.

Överenskommelse En överenskommelse har skrivits för perioden 2016 – 2019.

Verksamhetsplan En verksamhetsplan har skrivits för perioden 2016 – 2019.