I det här kapitlet presenteras de gräsrotsinitiativ som har legat till grund för vitaliseringsprocesserna.
Kulturföreningen For the People (FTP), Vivalla
For the People är en kulturförening från Vivalla som grundades i januari år 2016 av en grupp vänner. Informanten som har intervjuats är en av dessa grundare och hade under föreningens första år rollen som ordförande. Vännerna hade alla hoppat av gymnasiet, var arbetslösa och trötta på hur livet såg ut. Livet var tungt och erbjöd väldigt få val, många av deras andra vänner hade mist sina liv genom det gatuvåld som fanns i området eller på annat sätt råkat illa ut. De upplevde en frustration över allt som hade hänt och hela sin livssituation. Grundarna hade alla stora familjer med många yngre syskon och började pratade om hur de kunde göra livet bättre för sina yngre syskon för att undvika att de skulle hamna i samma situation som dem när de växte upp. De kände ett ansvar för att ge de yngre bättre förutsättningar och låta dem slippa gå igenom det hemska som de gått igenom. Vännerna bestämde sig därför för att starta en förening i syfte att arrangera aktiviteter för alla unga i området på helger och lov. De ville göra något med förhoppningen och målet att alla unga skulle vara så upptagna och uttröttade av alla aktiviteter att de gick hem för att sova när kvällen kom, snarare än att driva omkring sysslolösa ute på gatorna. De ville göra något positivt som gav de unga någonting värdefullt att se fram emot.
Hur ska vi göra för att våra småsyskon inte ska hamna och se samma skit som vi har sett? Då startade vi föreningen med syftet att vi ska göra aktiviteter på helger och lov så att ungdomarna är så sysselsatta och trötta att de inte kan gå runt rastlösa ute, utan de går hem och sover på kvällen. Det var så tankarna började i början. Det var därför vi började göra aktiviteter.48
Som så många gräsrotsinitiativ hade de ingen finansiering till föreningens aktiviteter i starten, så de började enkelt men med stort engagemang. De började göra olika typer av fritidsaktiviteter på helger och lov och märkte snabbt effekter. Ordet spred sig, fler och fler ungdomar började engagera sig. Det var fullt med deltagare på aktiviteterna och deltagarna själva ville så småningom börja arrangera egna aktiviteter. Andra organisationer hörde av sig och ville inleda samarbeten med dem, de fick också föreningsuppdrag som gav pengar till föreningskassan. De kunde se att det fick den effekten de önskade, och mer. Det blev färre som drev runt planlöst utomhus på kvällarna, alla ville samlas där FTP höll till. Ungdomarna fick en innehållsrik fritid som de själva var medskapande i, de hittade nya relationer hos varandra, värdefulla kontakter i samhället genom alla samarbeten och nyttig arbetslivserfarenhet ur föreningsuppdragen. Ordförande kunde se hur de unga fick en ökad självkänsla och började tänka i nya banor med egna idéer och inspiration.
Ordförande har sedan starten haft ett starkt engagemang för de unga och har på så sätt också gjort stor skillnad för hela Vivalla som ort. Hans engagemang har efter åren gått från att
48 Intervju med person 2, 2020-04-29.
rikta sig först och främst till unga till att arbeta för hela civilsamhället. Han är nu välkänd och mycket uppskattad i Vivalla, med ett stort förtroende hos de boende som bland annat tar sig uttryck som smeknamnet Borgmästaren. Idag sitter han som ordförande på Vivalla Folkets hus och arbetar med att utveckla den verksamheten.
Informanten berättar hur föreningen genom åren har fått kontakter långt utanför Vivalla som de aldrig hade haft tillgång till annars, och hur de kunnat dela med sig av dessa kontakter till hela Vivalla, kopplar ihop människor med varandra och hela tiden hittar nya samarbetsmöjligheter för föreningens ungdomar. Han uttrycker att han möts av en missvisade bild om föreningslivet från många i civilsamhället, att det skulle vara onödigt för att det är oavlönat. Tvärtom påstår han att det är en av de största resurserna de boende kan få för att ha möjlighet att påverka sin egen tillvaro och någonting som han kontinuerligt arbetar för att sprida kunskap om.
Vivalla och Örebro är väldigt segregerat. För att det ska kunna gå bra i livet måste man ha kontakter i övriga Örebro, det går inte att bara ha kontakter i Vivalla. Det är där föreningslivet har gjort den största skillnaden för dessa ungdomar. […] Det vi har kunnat se efter 4-5 verksamma år är att det är många fler ungdomar som väljer samma väg som oss, föreningsliv och arbete istället för det kriminella livet. Även om det fortfarande är många som väljer det. Idag har vi 13-16 åringar som är engagerade i föreningen, de går på möten och driver igenom idéer. När jag var i den åldern fanns det inga föreningar som jag kunde vara aktiv i och driva mina egna idéer och göra som jag ville. Idag är FTP Vivallas kändaste förening och det sitter en 18-åring som ordförande. Han har varit med i 4 år och kan allt. Det har blivit en utbildning för honom, många ungdomar tror nu på att de kan klara saker och ting. De ser personer som oss som de kan relatera till, en som är ordförande för Folkets hus Vivalla och en som är ordförande för FTP.49
Tack vare det förtroende som FTP har byggt upp i området har de fått möjligheter de aldrig kunnat ana. Informanten berättar hur stor roll musik spelar för Vivallas yngre invånare, vars förebilder ofta är musiker från andra förorter som de kan relatera till. Många är själva intresserade av musik och skrivande, och tack vare ett samarbete med den ideella föreningen Förenade Förorter har unga fått en egen scen genom tävlingen Ortens bästa poet. En tävling i estradpoesi med målet att förena svenska förorter och ge en plattform för unga talanger, en tävling som pågick i tre år mellan 2016–2018. Genom projektet fick unga utrymme till att lära sig att lyfta fram sina berättelser genom skrift och melodi. Efter tävlingen har man kunnat se ett ökat intresse av skrivande, journalistik och författarskap bland unga i området samt en ökad vilja att påverka det ensidiga och negativa narrativet som Sveriges förorter har fått genom politik och media. Utöver samarbetet med Förenade förorter har FTP också samarbetat med Svenska kyrkan genom nätverket för religionsdialog Tro möter Tro, där syftet är att ungdomar lär känna varandra över de religiösa gränserna för att kunna bygga ett samarbete och utmana sina förutfattade meningar om varandra.50 Ungdomarna i FTP har också fått delta i tematräffar, åka på nätverksträffar och gå utbildningar genom till exempel organisationen Fryshuset, något som inte bara har bidragit till folkbildning, utan har gett ungdomarna ett värdefullt nätverk utanför Vivalla. Det framgår tydligt att ordförande och hela föreningen har vunnit ett stort
49 Intervju med person 2.
50 Jenny Holmberg ”De upplevde Auschwitz tillsammans”, Örebro mitt i livet (nr 1 2020) https://issuu.com/svenskakyrkanorebro/docs/slutkorr_h_guppl_st, 2020-06-19.
25
inflytande hos de unga där nyckeln till framgång har varit det personliga förtroende mellan initiativtagare och ungdomar samt ett starkt engagemang i föreningen.
Det är dom som är framtiden, det är dom som ska se till att det blir bättre och bättre hela tiden. Ju fler som kommer till maktpositioner som dessa ungdomar kan relatera till, desto fler bättre människor blir det i samhället också.51
Kulturföreningen For the Culture (FTC), Umeå
For the Culture är en kulturförening från Umeå som startade i augusti 2018 av liknande anledningar som FTP. Den informant som har intervjuats från Umeå har haft rollen som ordförande i föreningen For the Culture och har därefter fått en anställning på Ersboda Folkets hus i Umeå, vars roll där presenteras utförligare i nästkommande kapitel om Ersboda Folkets hus. Informanten är själv uppvuxen i förorten Ersboda. Han flyttade därifrån efter gymnasiet för universitetsstudier i Uppsala. Han berättar att när han kom till Uppsala så öppnades en större insikt i hur ojämlikt samhället är och hur klass spelar roll i sociala grupper. Han studerade juristprogrammet, en utbildning där många av studenterna kom från Uppsalas ”finare”
stadsdelar, med föräldrar som själva var advokater och på så sätt hade ärvt mycket av kunskaperna inom området. Han upplevde att det fanns en stor klyfta mellan deras olika perspektiv på världen och att hans klasskamrater levt väldigt isolerade liv med familj och vänner från samma samhällsklass och homogena bakgrund. Han berättar att hans tidigare självbild om att han kan ”simma i alla vatten” började förändras och att situationen gjorde att han ifrågasatte sitt val. Som enda rasifierade personen i programmet fick han utstå kommentarer som: ”Du är inte som alla andra invandrare!”. Han började leta sig till andra sammanhang och kände ett större politiskt engagemang på grund av de fördomar han mött. Därefter bytte han utbildning och började istället studera statsvetenskap på Göteborgs universitet och gick med i föreningen Pantrarna för att arbeta med påverkansarbete i olika samhällsfrågor.52 Han såg att dessa nätverk för förorterna, även kallad ortenrörelsen, gjorde stor skillnad, men stötte på samma problem vart de än befann sig. Deras resurser var att genom ett stort antal mobiliserade medborgare kunna påverka ”underifrån” och ”utifrån”, medans resurserna och makten ”inifrån” var oåtkomlig. 53
Problematiken är densamma överallt, just då på den tiden saknades det vägar in. För att hur mycket du än spelar på utsidan så finns resurserna på insidan. Så vem är vår på insidan? Vem är lojal mot den organiseringen som växer och den som faktiskt vitaliserar demokratin i det här landet? Den är viktig, men det behövs talespersoner för det.54
Informanten flyttade tillbaka till Umeå och fortsatte engagera sig politiskt. Genom sitt partipolitiska engagemang fick han också kontakt med många på beslutande poster inom Umeå kommun och såg att tröskeln för att kunna påverka politiskt på lokal nivå inte alls var så hög
51 Intervju med person 2.
52 Pantrarna är en medlemsstyrd förening som arbetar socialt, politiskt och kulturellt med utgångspunkt i orten.
53 Sernhede, León Rosales och Söderman (2019).
54 Intervju med person 3, 2020-05-14.
som många hade bilden av. Han såg också behovet av en kulturförening för att få ut andra budskap och perspektiv i Umeå genom olika kulturella uttryck, då framförallt för att ge unga från orten en plattform och en röst.
Jag tror att kultur är viktigt av den anledningen, den frågar alltid: Vem är du? I en situation där människor alltid betraktas som ett kollektiv, klumpas ihop och är samma, så ställer kulturen alltid frågan: vad skiljer dig från den personen? Vad är din kreativa förmåga? Vem vill du uttrycka när du uttrycker dig? Det är en individuell sak.55
Han blev senare kontaktad av styrelsemedlemmar ur den lokala fotbollsföreningen Young Boys FC, de ville ta hit Förenade Förorters poesitävling Ortens bästa poet och ville att han skulle vara med i projektet. Styrelsemedlemmarna och han var vänner sedan tidigare och de visste att han var intresserad av att börja mobilisera och engagera unga i orten med hjälp av kultur som verktyg. Han hade sen han flyttat hem organiserat sig lokalpolitiskt och hade under sin tid i Uppsala på olika sätt varit engagerad i ortenrörelsen och hade ett stort nätverk i Umeå, med starkt förtroende i Ersboda, något som gjorde honom resursstark. De var noggranna med att det skulle finnas ett djupare syfte med evenemanget. Där lokal förankring och ett tydligt organiserande perspektiv skulle finnas med i alla led, från ax till limpa. Informanten ville inte bara göra ett event för eventets skull, det skulle vara skapat av Ersboda, för Ersboda, en önskan som visade sig få stora effekter. Det fanns en tydlig strategi bakom planeringen av projektet.
Under sommaren genomförde de workshops för att få fram de lokala poeterna som skulle delta i tävlingen. De sökte pengar från kommunen och Region Västerbotten och startade föreningen i augusti. De beviljades 20 000 från Region Västerbotten, 20 000 från Umeå kommun och bokade Ersboda Folkets hus stora scen med plats för 300 personer. En månad efter att föreningen bildats genomfördes arrangemanget inför en fullsatt, ung, publik från orten.
Informanten beskriver hur det, trots succén, hela tiden också fanns ett större mål med Ortens bästa poet och hela kulturföreningen. Att få förtroende från ungdomarna genom föreningen var bara det första steget.
Om vi kunde etablera oss som en stark förening i Umeå som kan göra verksamheter så kommer vi också kunna prata med ungdomarna som faktiskt bekänner sig till en viss identitet. De är inte invandrare, de är inte somalier, de är inte araber, de är: orten. Vem pratar om orten i Umeå? Ingen. Hur kan vi stärka ungdomarna i sin identitet och förstärka de positiva sidorna av den identiteten? Det var det som var målet med hela kulturföreningen.56
Sedan dess har For the Culture skapat utrymmen för ungas kreativa uttryck i Umeås förorter med mål att stärka och vägleda ungdomarna, där de får makt att fylla utrymmet med eget innehåll. Exempel på arrangemang som är tydligt profilerade till den gruppen ungdomar och unga vuxna mellan 2019 och 2020 som skett på initiativ av föreningen utöver Ortens bästa poet är bland annat: Det rikstäckande låtskrivarprojektet “hiphop-bussen” med det kända hiphop skivbolaget Redline Records där ungdomar får lära sig producera musik med hjälp av
55 Intervju med person 3.
56 Intervju med person 3.
27
professionella inom branschen, den årliga Ersbodafestivalen där ett stort antal lokala föreningar går ihop för att fylla en heldag med aktiviteter på Ersboda med företrädesvis unga deltagare, ett utbytesprojekt för att främja artistiska och kulturella utbyten mellan Sverige och Gambia vid namn Selam festival. De har också varit kuratorer för en scen på litteraturfestivalen Littfest där inbjudna författare från orten pratade om sina författarskap och betydelsen av att icke-vita författare får plats i det svenska litteraturlandskapet, ett fullsatt evenemang som till skillnad från många andra samtal under festivalen representerade hela samhället och inte bara den vita kultureliten. De arrangerade också föreläsningar och hade poesiläsningar med lokala poeter från orten. Förutom att vara en stark kulturarrangör för unga har föreningen också en podcast där de pratar om samhällsfrågor som skapar uppdelningar i landet, hur det är att leva i och förhålla sig till samhället och adresserar olika aktuella händelser.
Informanten beskriver hur FTC har utvecklats till att nu fungera som en plattform. Ett nätverk, en förmedlare som kopplar ihop unga med varandra och som lättare möjliggör samarbete med andra föreningar än om de hade organiserat sig som privatpersoner. De har blivit en plats dit unga kan vända sig för att få en röst, bli hörda och respekterade. Allt det arbete som FTC lagt ner har sedan banat väg för Ersboda Folkets hus möjliga framgångsrika vitalisering av Verksamheten. FTC har genom sitt förtroende hos de unga varit dörröppnaren som möjliggjorde den framgången.
I kommande kapitel kommer två av dessa Folkets hus i så kallade ”socioekonomiskt utsatta områden” att presenteras. De har båda genomgått den vitaliseringsprocess som beskrivits tidigare och förloppet skildras med hjälp av intervjuer från föreningarnas brobyggare samt med information från husens hemsidor, verksamhetsberättelser och sociodemografisk statistik med ambitionen att visa de skilda förutsättningar som olika grannskap i städerna har.