DanS
Dans i sydost är konsulentverksamhet inom dans som drivs som en gemensam resurs för Blekinge, Krono-berg och Kalmar län. Dans i sydost är central för nät-verk bland yrkesnät-verksamma, kompetensutveckling inom skolan och förmedling av professionella dansfö-reställningar.
Ungdomars intresse för dans ökar, både att få dansa själva och att få uppleva professionell dans som konst-form. Dilemmat för kommunerna är att tillgodose behovet av lokaler, dansmattor och belysningsteknik.
Det behövs en samordning och samverkan för att öka tillgången till att utöva och att se dans. Samverkan kan ske mellan kommunerna och mellan regionerna och Scenkonst sydost och teatrarna. Vimmerby satsar på dans i skolan med egen danspedagog och flera scener för dans. Dansen är ett utvecklingsområde i Vimmerby som drar både pojkar och flickor i olika åldrar.
Dans är en konstform med många uttryckssätt. Men det saknas mycket kunskap inom skola och vård om dansens möjligheter. Det innebär ett att det finns en stor potential att arbeta inom skola, vård och omsorg och därmed ett behov av kunskap och kompetensar-bete.
Till viss del präglas dansen av könsbundna mönster och genrer. Därmed finns ett behov av att vara obser-vant och vaksam för det konventionella och att i stället utmana deltagare och publik på det icke förutsägbara.
Dansen bör vara normkritisk och medvetet utveckla insatser för att i tidiga skeden få med flickor och pojkar på lika villkor. Likaså är det viktigt att ge både flickor och pojkar relevanta förebilder.
Inom sydostsamverkan finns ett intresse att utöka antalet professionella föreställningar. Det kan bli möjligt genom Kalmar kulturcentrum där en dansscen finns med i planen. Dans utgör ett av samverkansområdena inom Scenkonst sydost.
med Blekinge och Kronoberg ska regionförbundet arbeta för att:
• Ökat antal professionella dansföreställningar
Reaktor Sydost är en ideell förening med de tre regi-onförbunden i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län som huvudmedlemmar. Reaktor Sydost stärker filmen och den rörliga bildens ställning och utveckling i syd-ostregionen genom film i skolan, stöd till filmskapare, utveckla film och publik samt deltagarkultur.
visningsmöjligheter har förändrats dramatiskt under de senaste femton åren. Mobilerna har blivit kameror och filmerna ser man via nätet. Många lever med film och vi omges av film överallt, framför allt som reklam och spel, vilket påverkar oss på olika sätt. Det innebär ett ökat behov av kunskap om filmens grammatik, teknik och språk, både för att förstå vad man utsätts för och för att själv kunna hantera verktygen. Reaktor sydost
Det finns även ett behov att tillmötesgå unga som vill arbeta med film själva på fritiden. Det kan göras i sam-verkan med lokala organisationer inom kulturskolor, studieförbund och fritidsverksamhet.
Genom de stora förändringar som sker i tillgången på film via nätet har biograferna tappat sin självklara roll som visningsplats. Å andra sidan har digitaliseringen av film och visning fört med sig helt nya möjligheter.
Det finns minst en digitaliserad biograf i varje kommun i länet. Glasriket är världens biograftätaste område räknat per invånare! Det manifesteras med en årlig filmfestival över läns- och kommungränser. Digitalise-ringen ger möjlighet till nya typer av arrangemang och ställer krav på en ny typ av publikarbete mot andra publikgrupper än den traditionella biopubliken. Reak-tor sydost har en viktig roll i nätverk och kompetensut-veckling för digitala sändningar och publikarbete.
Jämställdheten är generellt sett eftersatt inom film-branschen och det gäller även i sydostregionen. Det finns ett behov av riktade insatser för att i tidiga skeden vända på konventionerna för både flickor och pojkar.
med Blekinge, Kronoberg ska regionförbundet arbeta för att:
• Pedagogiska insatser
• Publikarbete
• Särskilt fokus på jämställd och normkritiskt tänkande
HEmSlÖJD
Hemslöjdskonsulenternas huvudsakliga verksamhet ligger inom skolan och kursverksamhet för vuxna.
Under det senaste året har verksamheten med fram-gång samverkat i SFI-undervisningen för nyanlända och flyktingar. Regionen stödjer en vidare utveckling av den verksamheten tillsammans med andra sam-hällsaktörer.
Konsulenterna avser att lägga stort fokus på Hälsa och kulturprojektet för att utveckla program och meto-der som kan användas inom rehabilitering, vård och omsorg.
Nationella aktörer har haft fokus på slöjd och näring, och hemslöjdskonsulenterna har haft utbildningar i länet. Regionen stödjer en fortsättning av kompetens-utveckling inom småskalig affärskompetens-utveckling.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Slöjd som medel vid integration och språkinlärning för nyanlända och flyktingar
• Program och metoder för slöjd vid rehabilitering och inom hälsa och kulturprojektet
• Återkommande kompetensutveckling inom slöjd och näring
rIKStEatErn
Riksteatern i Kalmar län är en del av folkrörelsen Riks-teatern, med ideella riksteaterföreningar som äger en producerande teater och arrangerar scenkonstföre-ställningar. Riksteatern Kalmar läns verksamhetsut-vecklare stödjer arrangörsföreningarna och förmed-lar scenkonst till skolorna. De lägger även fokus på utveckling av arrangörsföreningarna inom generations-växling och ungt arrangörskap.
Riksteatern ställer samman utbudskatalogen som är ett gemensamt arbete med Blekinge och Kronoberg och som garanterar hög kvalitet. Utbudskatalogen ger även mindre enskilda teatersällskap en möjlighet att turnera. För en liten teater, som Ölands dramatiska teater, är det kommunala och regionala stödet samt nätverket med Riksteatern avgörande för att de ska kunna spela i hela länet.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Förnyelse och utveckling av ungt arrangörskap
• Samverkan och utveckling av nätverket Scenkonst sydost
Arkiven är en viktig demokratisk rättighet för medborg-arna. Arkiven gör att barn och unga kan ta del av sitt kulturarv, lära sig tänka källkritiskt och lära om sin bak-grund och roll i samtiden. Bland Kalmar läns arkivför-bunds medlemmar finns flera enskilda arkiv varav en del med nationellt intresse och en del med framför allt lokalt intresse. De arkiv som har nationellt intresse är framför allt Designarkivet, Rockarkivet och Visarkivet samt glasbruksarkiven.
Designarkivet har Kalmar konstmuseum som huvud-man. Arkivet arbetar med utveckling av innehåll, orga-nisation, insamling och bevarande, tillgängliggörande, digitalisering och forskning. Designarkivet är en part i regionens arbete att utveckla forskning och näring kopplade till Glasriket och design. Designarkivet och Arkitektur och designcentrum, Arkdes, har inlett ett samarbete. Arkdes har behov av att verka regionalt och att öka tillgängligheten till sina samlingar, samti-digt som de långsiktiga bevarandekraven måste tillgo-doses och materialet beforskas. ArkDes har behov av nya magasinsutrymmen med tekniska krav som kan tillgodoses på Designarkivet. Gemensamt ska Desig-narkivet och Arkdes verka för:
• En gemensam forskarmiljö
• Magasinslokaler för ArkDes i Pukeberg
• En plattform för forskningsprojekt
• Metoder för insamling av digitalt original- material
Regionen, Nybro kommun och Linneuniversitetet stödjer utvecklingen.
Rockarkivet har ett pågående utvecklingsarbete för att hitta nya finansieringsformer för verksamheten. Ett samarbete är med Music Hall of fame, ett annat är till-sammans med företagen i regionen. Rockarkivet har i huvudsak Hultsfreds kommun som finansiär. Arkivet har etablerade samarbeten med Linnéuniversitetet och forskningen inom music management.
Västerviks Musikbibliotek & Visarkivet ligger inom Västerviks bibliotek och samverkar med visskolan i Gamleby. Visarkivet verkar mest lokalt men har även nationell efterfrågan. Arkivet samverkar med Umeå universitet inom ”literacy”, läs- och skrivkunnighet.
Glasbrukens arkiv speglar en flera hundra år lång indu-stri- och designepok. Glasbrukens arkiv är under akut behov av att tas omhand på ett säkert sätt för fram-tiden. Om arkiven ska bevaras till eftervärlden krävs resurser i dokumentering, digitalisering och arkivering.
Arkiven har en utvecklingspotential för forskare, skolor, och att arkivföremålen knyts till släktforskning, perso-ner och platser.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Under planperioden ska en långsiktig plan för arkiven utarbetas avseende pappersarkiv och föremåls-arkiv resurser, kompetens, digitalisering, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap
• Nationellt och regionalt stöd till Rockarkivet och Designarkivet
arKIVVErKSamHEt
SamVErKan mEllan Kultur OCH
anDra SamHällSOmrÅDEn
SamVErKan mEllan Kultur OCH anDra SamHällSOmrÅDEn
HälSa OCH Kultur
Se ”Regionala prioriterade områden” sidan 14.
Kultur OCH utBIlDnInG
Barn och unga är sedan länge en prioriterad målgrupp inom länets kultur. Genom Skola och Kultur-projektet, 2011-14, har regionen haft som mål att skapa ett nät-verk mellan kulturorganisationer och skolan samt att skriva en regional strategi för skola och kultur. Stra-tegin antogs hösten 2013 och med stöd av den fort-sätter processen i kommunerna med kommunala skolkulturplaner eller garantier. Projektet har haft stor genomslagskraft och flertalet av kommunerna har eller arbetar med en egen skolkulturstrategi. Arbetsmodel-len för projektet har byggt på både styrande och prak-tiserande. Den styrande delen innebär att skolchefer, rektorer, kulturchefer och chefer för kulturorganisa-tioner har deltagit och resultatet är skolkulturstrategin och de lokala skolkulturplanerna. Den praktiserande delen har lagt grunden för metoder och hur verksam-heter och samverkan kan gå till. I den praktiserande delen har elevernas roll varit tydlig och lagt grunden för hur kultur bör värderas i skolan.
Utbildningar inom konst- och kultur har direkt påver-kan på företagande inom den kulturella sektorn. Det gäller förberedande och fördjupade konstutbildningar som ges på folkhögskolorna, avancerade hantverksut-bildningar på Capellagården, glasuthantverksut-bildningar i
gym-nasieregi och glas och design på Linnéuniversitetet i Pukeberg liksom olika kulturvetarutbildningar och music management på Linnéuniversitetet.
Det är inte givet att antalet utbildade inom konst och kultur överensstämmer med antalet som arbetar inom området. Många som utbildar sig inom konst och kultur fortsätter att utbilda sig inom något ”helt annat”
men de bär fortfarande med sig sin kreativa skolning som grund för det andra yrket. Det är många yrken som ställer krav på att inte ta för givet, att vara kritisk, analyserande och innovativ i sitt arbetssätt.
Regionförbundet samverkar med Linnéuniversitetet direkt och indirekt inom flera olika områden. Samver-kan sker efter behov och intresse och sker med music management och Talangoachprojektet, med hälsove-tenskap i Hälsa och kultur-projektet, mellan kulturarv och kulturvetarprogrammet och Kalmar läns museum, i Skola-och kulturprojektet var Linnéuniversitetet med under hela processen och kontakterna fortsätter vidare i utvecklingen av bland annat kompetensutbild-ningar för lärare och kulturaktörer. I utvecklingsarbetet av Pukeberg i Nybro är Linnéuniversitetet en viktig part både som kunskapsnod och aktör. Samverkan fortsät-ter genom projektet mellan Designarkivet och Arkitek-tur och Designcentrum som syftar till att öka arkivens tillgänglighet och därmed forskningsintresse.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Att alla kommuner arbetar med egna skolkulturplaner
• Stödja länets skolor och kulturorganisationer genom nätverk
• Arrangera kompetensutbildningar utifrån parternas behov och intresse
• Länets utbildningar inom konst och kultur
Kultur OCH närInG
Olika typer av utbildningar inom kulturområdet inspi-rerar och ökar på sikt tillväxten av företag. Det ställer krav på stödstrukturer från samhället motsvarande dem som finns för traditionella näringar, inkubators-verksamhet och nätverk. De traditionella näringarna har etablerade stödformer som inte alltid är använd-bara för nya verksamheter. Det ställer krav på förny-else även inom stödsystemen. Konst- och kulturorga-nisationerna är till hjälp med kunskaper och nätverk inom yrket till konstnärligt verksamma. Genom de regionala överenskommelserna med Regionförbundet ska kulturorganisationerna samarbeta med och stödja yrkesverksamma inom kulturområdena med fortbild-ning och utvecklingsinsatser. De ska även kunna för-medla uppdrag inom respektive konstområde.
De regionala kulturorganisationerna, offentliga verk-samheter och det privata näringslivet är viktiga både som förmedlare och kunder till konstnärligt verk-samma. Ett exempel är Kalmar läns musikstiftelse som är den största arbetsgivaren för det fria musikli-vet i länet – såväl det svenska som det internationella.
Kalmar läns museum är en viktig aktör inom besöks-näringen och har en hög självfinansieringsgrad. De är också en given arbetsgivare för många unga som kommer från studier i arkeologi eller
kulturarvspro-gram. Lokala hembygdsgårdar är en viktig del inom besöksnäringen och står för det genuina och den inte minst viktiga – berättelsen och förståelsen – om vår historia.
Under de senaste tre åren har Kalmar läns musikstif-telse drivit projektet Talangcoach. Målet för projektet är att skapa en modell som stödjer unga musiker till pro-fessionella aktörer inom musikbranschen genom eget företag, anställning eller yrkesutbildning inom musik, scen, ljus eller ljud. Projektet har utvecklat en arbets-modell och är förankrat i sex av länets kommuner. Pro-jektet har varit mycket framgångsrikt med flera unga artister som har startat företag och som har tecknat skivkontrakt i USA. Avsikten är att ta vara på arbets-modellen och att kunna driva verksamheten vidare i länet. Regionen stödjer en fortsatt verksamhet i länet.
The Glass Factory i Boda har deltagit i två EU-projekt, ett med inriktning på konstglas och ett med inriktning på glas och produktion. Projektet med produktions-inriktning ska få en regional efterföljare ”The Glass Factory Hot Shop – glashyttan som forum för förny-else inom glaset och regional utveckling”. The Glass Factory är en av parterna i Glasriketuppdraget och i projekten gör The Glass Factory praktik av de diskus-sioner som förs inom glasriketuppdraget.
Många företagare inom kulturella och kreativa näringar är små och har ofta behov av nätverk och mötesplat-ser. Behovet av nätverk kan vara dels inom den egna gruppen för att få erfarenhet av andra inom samma bransch men det kan också vara en utvecklingsmöj-lighet att ta sig in i etablerade nätverk med traditionella företag. Regionen ska stödja företag från kulturella och kreativa branscher att komma in i samhällets etable-rade företagssammanhang.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Etablera en permanent Talangcoachverksamhet för unga musiker i samverkan med andra aktörer och kommuner
• Utvärdera talangcoachprojektet för att pröva inom fler områden
• Förnyelsen av glaset och utvecklingen av nya företag, produkter och tjänster med anknytning till glasriket
• Att medvetet verka för att nya kulturella och kreativa företag kommer in i etablerade företagssammanhang
• Stöd till yrkesverksamma inom kulturområdena med fortbildning och utvecklingsinsatser samt förmedla uppdrag inom respektive konstområde
rEGIOnFÖrBunDEtS mEDEl FÖr
KulturänDamÅl
rEGIOnFÖrBunDEtS mEDEl FÖr KulturänDamÅl
Den kulturella infrastrukturen har byggts upp succe-sivt under hela 1900-talet. I Kalmar län har Länsmu-seet och Hemslöjden en mer än hundraårig historia.
Olika konstformer har efterhand prioriterats och fått offentligt stöd, de största förändringarna skedde under 70-talets kulturreformer. Kulturinstitutionernas värde är svårt att mäta då de utgör en del av fundamentet för en fungerande demokrati. Det är kulturen som hjäl-per oss att se oss själva och som speglar vår samtid i historien, det är genom musik, bild och rörelse som vi kan uttrycka oss. Genom den regionala kulturen ska medborgare i hela länet ha tillgång till kultur.
I och med kultursamverkansmodellen har regionerna fått förtroendet att fördela de statliga medlen till den regionala kulturen. Regionförbundet uppskattar förtro-endet men är samtidigt mycket oroat av utvecklingen mot att de statliga anslagen krymper. Uppräkningen har de senaste åren varit lägre än allmänna löne- och kostnadsökningar vilket innebär att kulturen inte kan hålla samma verksamhetsnivå som tidigare. Samver-kansmodellen utvecklades i en tid då landet var på
väg mot regionsammanslagningar och skulle gagna stora regioner med mer medel att disponera. Men den processen har avstannat och Kalmar län är ett litet län med låg befolkningsutveckling eller ingen alls. Det innebär att länet inte klarar av att kompensera för de statliga nedskärningarna och i förlängningen hotar det demokratin, den regionala kulturella infrastrukturen och ”kultur till alla”. En ytterligare konsekvens är att förnyelsen av verksamheterna sker genom projektme-del men när projekten är slut finns inte meprojektme-del att föra in det nya i ordinarie verksamhet.
Utvecklingen har även lett till en ökad självfinansie-ringsgrad för en del av kulturområdena. Men möjlighe-ten till självfinansiering är olika beroende av verksam-het och prioriteringen av barn och unga, och kultur till alla, förutsätter offentlig medfinansiering för att alla ska få tillgång till kulturen på lika villkor.
Uppgifter om de statliga och regionala kulturanslagen finns på regionförbundets hemsida, www.rfkl.se/kultur/
kulturmedel, samt i Kultur och fritidsmedel 2013.
För att hålla den uppbyggda regionala strukturen i nivå med samhällets förväntningar ställs krav på:
• Årlig uppräkning motsvarande övriga samhällets löne- och kostnadsökningar
• Särskilt påslag i samband med nya regelverk, ändrade regler, avdrag eller förändring av pensionsavsättningar
• Extra medel för verksamheterna att utvecklas och förnya verksamheten med
utöver ordinarie uppräkning förutser regionförbundet ökade kostnader på grund av nya regelverk och ändrade pensionsavsättningar:
• Länsmusiken får extra pensionsavsättningar samt slopad avdragsrätt under 2015. Det leder till direkt ökade kostnader utan att det ger mer programverksamhet tillbaka. Regionförbundet förutsätter att staten går in och medfinansierar kostnaderna
• För att följa MU-avtalet får Kalmar konstmuseum och Virserums konsthall beräknas kostnader öka på
unGa
För att få med unga i kulturen krävs samverkan mellan olika områden. Nya arbetssätt och nya vägar att nå målgruppen förutses ske genom projekt och att pröva olika metoder i samverkan med andra organisationer, gärna utanför kulturområdet. Det krävs stor öppenhet och samverkan kan inte ske enbart i de invanda nät-verken utan det gäller att hitta nya samarbetspartners i nya sammanhang. Prioriteringen förväntas finansieras med projekt- och externa medel.
arKIV
En långsiktig plan ska arbetas fram för arkiven, utifrån planen ska beslut tas hur frågorna ska hanteras vidare.
För att Kalmar läns arkivförbund ska kunna medverka i processen bör de få ett utökat anslag till motsvarande det statliga.
Rockarkivet är ett nationellt intressant arkiv med enbart kommunal finansiering. En ekonomisk satsning från statligt håll kan tillsammans med regionalt stöd hjälpa arkivet till en rimlig nivå.
Designarkivet, som tillhör Kalmar Konstmuseeum, har förväntningar från omvärlden att vara en part tillsam-mans med Linnéuniversitetet och som aktör i Glasri-ket och med Boda The glass Factory. Med nuvarande resurser är det inte möjligt. Regionförbundet finansie-rar verksamheten och förutsätter att staten går in med medfinansiering som hittills har saknats helt.
KulturarV
För att ta ett samlat grepp om kulturarvet krävs verkan med många olika parter från olika nivåer i sam-hället. Eftersom det finns så många olika typer av kul-turarv är det bra att arbeta med olika genrer på olika platser. Projektet bör bäras med gemensam
finansie-SCEnKOnSt
Genom satsningen på nya scenkonstlokaler i Kalmar förutsätts Byteaterns verksamhet att växlas upp resursmässigt. Till 2018 räknar regionförbundet med att teatern ska ha fler tjänster och förutsätter att staten går in och medfinansierar.
HälSa OCH Kultur
Regionförbundet och landstinget ska fortsätta sats-ningen på Hälsa och kultur. Finansieringen från regi-onen sker med kulturprojektmedel och förutsätter att staten går in och medfinansierar även tredje året för att satsningen ska kunna fullföljas.
FÖrnyElSE OCH utVECKlInG
Länsmuseet utvecklar samverkan med Linnéuniversi-tetet och regionförbundet går in i uppbyggnadsfasen.
Därefter räknar museet med att verksamheten ska vara självbärande. Museet ska även bygga en stabil administration för Bridging Ages och Tidsresorna.
Regionförbundet går in medel i uppbyggnadsfasen, därefter måste verksamheten vara självbärande. Regi-onförbundet förutsätter att Kulturrådet går in med utvecklingsmedel.
Konstmuseet har tagit steget utanför ”huset” och arbe-tar med konstkollo på sommaren för barn och unga på olika platser i länet. Likaså samverkar de med Öst-ersjöländerna och olika kommuner i länet om Artist i residence. För att få stabilitet i de verksamheterna över tid ställs krav på ytterligare resurser till konstmuseet.
De nya satsningarna förutsätter statligt stöd.
Länet har hittills inte haft någon fristadsförfattare men det finns en öppenhet för möjligheten och att även utveckla en fristadsform för fler yrkesgrupper inom