Inom processen att ta fram en ny Kulturplan för 2015-17 har Regionförbundet besökt alla länets kommu-ner för dialog om konst och kultur och om former för samverkan och utvecklingsmöjligheter. Kommunerna ombads också att beskriva en möjlig utveckling för barn och unga, kultur för alla och för att uppnå hög kvalité. Regionförbundet träffar kommunernas kul-turchefer, kulturorganisationerna och konsulenterna, länsstyrelsen och folkbildningen genom nätverket
”Kulturbygget”. Kulturbygget är ett nätverk med fyra träffar per år och bygger på tematiska träffar med sär-skilt inbjudna. Det är viktigt att nätverket ständigt för-nyas och att deltagarna medverkar aktivt.
I Bilaga 2 finns en sammanställning av kommunerna
KOmmunala KulturplanEr GEr StruKtur OCH FOKuS
Fyra av länets kommuner har antagna kulturplaner.
Fem kommuner arbetar med, eller har i uppdrag att ta fram en kommunal kulturplan. I de kommuner som har en kulturplan blir struktur och mål tydliga från lokala föreningar via kommunal och regional kultur-plan till de nationella målen
SamtlIGa KOmmunEr planErar FÖr Kultur I SKOlan
Samtliga av länets kommuner har en framtagen stra-tegi, eller planerar att ta fram en strastra-tegi, för skolkultur.
Kommunerna har inspirerats av den regionala strate-gin Relevant som antogs av Regionförbundets styrelse i slutet av 2013. Kommunerna har både antagit Rele-vant i sin helhet eller delar av den. En kommun har belyst jämställdhet och barnfattigdom i skolkulturstra-tegin för att ge det särskilt fokus.
FlEr KulturSKOlOr än muSIKSKOlOr Åtta av länets kommuner har kulturskola. Två
kom-för avsikt att utöka dem till kulturskola. Två kommuner saknar kultur- eller musikskola men i de kommunerna finns liknande verksamheter representerade i skolans regi eller i samverkan med studieförbund, kyrkan eller ideella krafter.
StOrt FÖrtrOEnDE FÖr länEtS KulturOr-GanISatIOnEr
Kommuner framhåller att de har förtroende för länets kulturorganisationer. De medverkar till hög kvalitet som kommer kommunerna till godo genom program via arrangörsföreningar, skolverksamhet och rådgiv-ning. Några kommuner önskar ökad samverkan med kulturinstitutionerna i större utsträckning.
Kalmar läns museum, Konstmuseet och Länsmusiken ingår i internationella nätverk och utbyten, kommu-nerna är överens om att internationellt utbyte är bra marknadsföring av länet och utvecklande för kulturen.
En kommun uppgav att innehållet i ”Skapande skola”
har större variation och innehåller fler internationella influenser än tidigare.
IntEGratIOn BIDrar tIll DynamISK Kultur Flera kommuner i länet nämner att de tar emot asyl-sökande och nyanlända, en målgrupp som är viktig ur flera perspektiv. De ses som en tillgång för kom-munen och bidrar till erfarenhetsutbyte och förståelse och ger andra influenser och de bidrar till en mer dynamisk kultur. Det är vikigt att de nyanlända stannar kvar i kommunerna och i länet och att vi tar tillvara på och lär oss mer om deras kultur. Flera kommuner har efterfrågat Regionförbundets medverkan att driva och inspirera gällande nyanlända.
KOmmunErna
Nationella minoriteter har inte noterats i någon omfatt-ning av länets kommuner. Kommunerna uppger i stället att det är mer angeläget att rikta insatser som stödjer grupper som kommit från andra länder av olika skäl. Men de avser inte att göra avkall på förvaltnings-myndigheternas skyldighet gentemot Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
BIBlIOtEKEn är En KulturEll arEna Länets biblioteksverksamhet innehåller mer än böcker och litteratur. På flera håll i länet erbjuds sagostunder på flera språk, läsfrämjande insatser och föreläsningar med olika teman. Biblioteken hjälper till med ansök-ningshandlingar och att använda digitala tjänster.
Biblioteken är ofta en central samlingsplats och en kulturell arena där möten sker mellan olika nationalite-ter, åldrar och olika bakgrund. Det kan tas tillvara och utvecklas ytterligare.
Tre kommuner har under mötena nämnt att det finns idéer om så kallade ”meröppna” bibliotek. Meröppna bibliotek innebär att personer med bibliotekskort när som helst har tillträde till biblioteket. Meröppna biblio-tek är ett sätt att öka tillgängligheten för medborgarna
FÖrEnInGSFOrmEr EFtEr DaGEnS FÖrut-SättnInGar
Majoriteten av länets kommuner känner igen proble-matiken med bristande intresse för föreningsarbete.
En kommun uppger att de tidigare har haft en ned-gång av föreningar men att det efter en svacka har återhämtat sig. Flera kommuner uppfattar att förening-arna kan ha svårt att rekrytera personer till styrelserna.
Medelåldern ökar i föreningarna och därmed hämmas även återväxten generellt. Det är en utmaning att hitta nya föreningsstrukturer som attraherar fler människor.
I takt med informationssamhällets utveckling bör befintliga strukturer ses över för att bättre passa till dagens möjligheter och att särskilt stödja ungt arrang-örskap.
unGDOmar är En SVÅr Grupp att nÅ
Kommunerna är bra på att nå barn med kultur i för-skola och grundför-skolan. Däremot uppger kommunerna att unga är en svår grupp att fånga. Det handlar främst om åldersgruppen 16-25 år. Kommunerna efterlyser en gemensam insats i för att sprida goda exempel och idéer om att få ungdomar som påverkar, deltar och utövar.
KulturarV
Kalmar län har ett rikt kulturarv med stor utvecklings- potential. Kulturarvet är för många givet och en själv-klarhet men för att både bevara och utveckla kräver det uppmärksamhet och kunskap. Västerviks och Borgholms kommuner uppmärksammar skeppet Mars Makalös och Västervik pekar även på bronsål-derslandskapet i Tjust. De Småländska och Öländska kusterna vittnar och berättar om vår historiska utveck-ling utifrån kommunikation, näring och landets gräns-dragning. Mörbylånga tar upp Världsarvet södra Öland som också har fått stort utrymme i den kommunala översiktsplanen. På Öland uppmärksammas även de arkeologiska fynden från förhistorisk tid och intres-set att åskådliggöra dem. Glasriket med områdena Pukeberg, Boda och Orrefors har olika förutsättningar och utgångspunkter men ingår i alla utvecklingspla-ner. Nybro och Emmaboda deltar i det gemensamma utvecklingsarbetet för Glasriket tillsammans med Kro-noberg.
Vimmerby kommun arbetar sedan många år med utvecklingen av arvet efter Astrid Lindgren. Astrid Lindgrens Värld är en upplevelsepark av mycket hög klass. Genom Astrid Lindgrens Näs finns ett
utveck-Astrid Lindgrens originalmaterial med inriktning på akademisk utbildning och forskning samt upplevelser för en bred publik.
Utvecklingen av kulturarven ställer krav på samver-kan mellan många olika nivåer och parter i samhället.
Tillgänglighet till kulturarvet har hög prioritet och kan i vid bemärkelse omfatta allt från vatten och avlopp till digitalisering!
KulturElla OCH KrEatIVa närInGar
Majoriteten av kommunerna önskar mer samver-kan mellan näring och kultur. Kulturella och kreativa näringar är en utvecklingsfaktor för länet. Kulturen har ett stort värde för befolkningen, inflyttare och turister.
Kommunerna påtalar behovet av att öka andelen före-tagare inom konst och kultur vid näringslivets träffar.
Inom processen att ta fram en ny Kulturplan har Regi-onförbundet haft dialogmöten med företrädare för arkiv, bild och form, kulturarv, litteratur och bibliotek, scenkonst, länets konsulenter och med bildningsför-bunden. Dialogmötena hölls inom respektive område med inbjudna kulturorganisationer, föreningar och företrädare för yrkesorganisationerna, landstinget och länsstyrelsen. Inför dialogmötena fanns frågeställ-ningar om nuläget för respektive område, vad som kan utvecklas inom ramen för barn, unga, kultur för alla och hög kvalitet.
Inom samverkansmodellen företräds områdena av föl-jande organisationer:
• Scenkonst – Kalmar läns musikstiftelse, Byteatern Kalmar länsteater, Riksteatern Kalmar län, Dans i sydost och Reaktor sydost
• Kulturarv – Kalmar läns museum, Kalmar läns hem-
Därtill finns konsulenter inom musik, konst, kultur-arv, bibliotek, och teater
• Arkivverksamhet - Kalmar läns arkivförbund
I Bilaga 4 finns en sammanställning av organisationer-nas nyckeltal
SCEnKOnSt - Kalmar länS muSIKStIFtElSE, BytEatErn Kalmar länStEatEr, rIKStEa-tErn, DanS I SyDOSt, rEaKtOr SyDOSt I scenkonsten ingår musik, teater, dans och film. Regi-onen profileras internationellt genom länsmusiken.
Under dialogmötet lyftes internationell samverkan som ett mycket starkt utvecklingsområde för musiken. Men
nella och internationella projekt. En erfarenhet från musiken är att det kräver uthållighet och långsiktighet, kontakter och nätverk. Musik, dans och film är inte beroende av språket på samma sätt som teatern.
Inom scenkonsten i länet finns flera starka nätverk, både regionalt och interregionalt. Den interregionala samverkan sker framför allt genom ”Scenkonst sydost”
ett nätverk där dans och teater är representerade från Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Grunden för samverkan är att de kompletterar varandra utan kon-kurrens. Nätverket arbetar för att de tre regionerna ska ha samordnade subventioner för barnkultur och att länen ska arbeta på liknande vis. Scenkonst sydost verkar för att stärka samarbetet ytterligare. Inom syd-ostkultur har länen den gemensamma avsikten att öka utbud och repertoar inom teater och professionella dansföreställningar i länet. Samverkan mellan teat-rarna, Riksteatern och Dans i sydost sker framför allt via nätverket Scenkonst sydost.
KulturarV – Kalmar länS muSEum
Kalmar län har ett rikt och varierat kulturarv från glas-hyttor till världsarv, slott och borgar, förlista skepp och landskap som vittnar om historiens vardag och uttryck. Organisationerna som arbetar med kulturarv ingår i många olika nätverk.
Det pågår flera internationella utbyten och projekt i länet. Kalmar läns museum är huvudman för det inter-nationella samarbetet Bridging Ages. Boda The Glass Factory deltar i flera internationella utbyten och pro-jekt. Kalmar slott, Borgholms slott och Eketorps Borg ingår i EU-projektet ”Öppna portar” som drivs av Sta-tens Fastighetsverk och som har bidragit till flera inter-nationella kontakter och utveckling av kulturarven.
KulturOrGanISatIOnErna
BIlD OCH FOrm – Kalmar KOnStmuSEum Inom bild- och formområdet finns det ett brett utbud av verksamheter och arrangemang, men förutsätt-ningarna för verksamma inom området är väldigt olika.
På dialogmötet påtalades att MU-avtalet inte alltid följs, 1%-regeln inte fungerar och ersättning till konstnä-rers medverkan i olika sammanhang brister när det kommer till förberedelser, rådgivning eller utföranden.
Länet har arbetat fram ”Riktlinjer och policy för offent-lig konst i Kalmar län”, med avsikt att det ska förbättra förutsättningarna för konstnärerna.
Det sker flera internationella utbyten inom bild- och formområdet, bland annat genom projektet Art Line som drivs av Kalmar konstmuseum men också genom utbyten kopplade till ateljéer och folkhögsko-lor. Det finns ett engagemang och en vilja att utöka och bredda det internationella kontaktnätet, men för mindre verksamheter kan det vara svårt att driva inter-nationella projekt.
BIBlIOtEK OCH lIttEratur - rEGIOnBIBlIOtEKEt
Biblioteken har en vikig roll som samhällets öppna offentliga rum. Förväntningarna på biblioteken för-ändras utifrån samhällets behov. Med grund i biblio-teksuppdraget måste biblioteken vara öppna för för-ändringar med ny media och lyhörda för samhällets behov. Den digitala delaktigheten är ett demokratiskt verktyg där Folkbiblioteken bär ansvaret att lära ut hur de digitala redskapen och media används. För att utveckla bibliotek och litteratur bör läsning sättas i relation till, förmågan att tänka, förstå samhället, styra sitt liv och till demokrati.
Det finns ett behov av att bättre definiera litteratur, För-fattarcentrum syd har tagit fram en definition av littera-tur som Regionförbundet i Kalmar län har valt att anta och arbeta efter:
Litteraturen är en av grundpelarna i ett upplyst
sam-utan också länken mellan andra discipliner och mellan de övriga konstnärliga språken, inom kultur och utbild-ning. Litteratur är samhällets minne och författarskap innefattar ett brett spektrum av underhållande och upplysande ämnesområden som till exempel, histo-ria, politik, filosofi, psykologi, konst, naturvetenskap, tradition, språk och ekonomi. Samhällets utveckling kan inte genomföras utan författarnas medverkan och goda arbetsvillkor för litterärt skapande ligger i allas intresse.
Länet har behov av att definiera behov och möjligheter för litteraturen som konstområde. Regionbiblioteket, Astrid Lindgrens Näs, ALN, och Emmaboda kommun har uttryckt olika intressen inom litteraturområdet.
Regionbiblioteket har nätverk och kontakter över hela sydostregionen, ALN har fokus på Astrid Lindgren, hennes författarskap och särställning som konstnär och samhällsdebattör och Emmaboda kommun foku-serar på författare, läsning och berättelser.
KOnSulEntVErKSamHEt - tEatEr, DanS, muSIK, KOnSt, KulturarV, BIBlIOtEK, FIlm, HEmSlÖJD
Kalmar län har konsulentverksamhet inom teater, dans, musik, konst, kulturarv, bibliotek och hemslöjd.
Dessa har regionala uppdrag att verka i hela länet och uppdraget regleras genom en överenskommelse med respektive huvudman. Utöver dessa har arkivför-bundet en konsulentliknande verksamhet för länets arkivföreningar och länets hembygdsförening har en hembygdskonsulent som arbetar för hembygdsfören-ingarna.
Konsulenterna har en väl utvecklad samverkan inom sitt nätverk, de driver frågor gemensamt och arbetar strategiskt bland annat med arrangörsutveckling. Kon-sulenterna gör en mycket stor insats med program-verksamhet direkt till skolorna och de ger skolorna ett viktigt stöd i ansökningarna till
”Skapande-skolapro-I samband med att Kalmar kommun planerar för ett kulturcentrum har frågan lyfts om att samla alla konsu-lenter där. Men för de konsukonsu-lenter som har tillhörighet i en större organisation är det viktigare med samman-hang och nätverk inom sitt konst/kulturområde än samverkan mellan konsulenterna. De som återstår är Riksteatern i Kalmar län, Dans i sydost och Reaktor sydost som ser goda fördelar att ha en samlad arbets-plats i ett kommande kulturcentrum.
Genom arbetet med Skola och Kultur och strategin
”Relevant” har frågan lyfts om vad som ingår i konsu-lenternas offentliga uppdrag. Frågan har aktualiserats ytterligare med de statliga Skapande-skola-pengarna eftersom konsulenterna hjälper skolor och kommuner med ansökningar.
Skola och Kulturarbetet har pekat på behovet av att garantera skolorna att de kulturaktörer som kommer till skolan har någon form av verifierad utbildning i att möta barn och unga och att de även kan målen i läroplanen. Likaså finns behov av att orientera lärare i att arbeta med konst och kultur inom de ordinarie ämnena. Linnéuniversitetet har intresse av att arrang-era kompetensutbildningar.
Samma resonemang förs även inom det pågående projektet Hälsa och Kultur där det också är angelä-get att kulturaktören har kunskap om dem som de kommer att möta. Avsikten är att orientera om förut-sättningarna vid specifika sjukdomstillstånd. Linnéuni-versitetet ingår i projektet.
arKIVVErKSamHEt – Kalmar länS arKIVFÖrBunD
Inom arkivverksamheten pågår en radikal förändring genom att samlingarna digitaliseras och blir tillgängliga för allmänhet och forskning. Samtidigt börjar arkiven öppna för att även ta emot digitalt material. Detta sker under förutsättning att de fysiska arkiven finns kvar
digitalisering har varit många och det har varit svårt för arkiven att urskilja vilken som är lämpligast. I Kalmar län finns ett flertal arkiv, en del av samlingarna är i akut behov av att sorteras för att bevaras för framtiden och digitaliseras för att bli tillgängliga. De främsta hin-dren för omhändertagandet är brist på tekniskt säkra lokaler och digitaliseringsresurser. Det finns ett stort behov av ett samordnat grepp om arkiven i länet med ett gemensamt förhållningssätt och samverkan.
FOlKBIlDnInG
Sammantaget finns ett stort utbud av kulturyttringar i folkhögskolornas och bildningsförbundens regi så som läsprojekt, hantverk, skrivarskola, foto, dans, film och bild, men starkast lyser musiken som erbjuder en bred variation från musikteater, låtskrivande, visutbildning, stråkutbildning, klassisk gitarr till en kyrkomusiklinje som utbildar kantorer.
Folkbildningen utvecklas genom att arbeta för att alla i samhället ska nås, det kan göras genom att utbudet riktas särskilt mot till exempel unga som är en svår grupp att nå men också genom att stötta ungt arrang-örskap. Kulturen kan användas som en del i integra-tion och därmed blir kulturen dynamisk och det inter-nationella perspektivet synliggörs. Fysisk tillgänglighet är ett viktigt perspektiv men även att arbeta normkri-tiskt och med attitydfrågor och bemötande.
Folkbildningen har av tradition nått hela länet med verksamhet både i städer och på landsbygden. Men utmaningen för bildningsförbunden är att vara en del av utvecklingen och anpassa strukturer och verksam-hetsformer efter nya former av föreningar, både med hänsyn tagen till minskande landsortsbefolkning och förändrade vanor. Det är viktigt att både folkbildning och kulturorganisationer gemensamt samverkar i för-nyelse och nya samverkansmodeller.
utVECKlInG InOm KOnSt
OCH Kultur
tEatEr
Byteatern Kalmar länsteater, har det regionala teater-uppdraget. Teatern är en av Sveriges mindre länsteat-rar och har förhållandevis små resurser. En ytterligare begränsning är teaterns lokaler som är tungarbetade och de klarar till viss del inte tillgänglighetsmålen för publik och personal. Publikplatserna är begränsade till 100 platser vilket innebär att det är svårt att få rimlig ekonomisk täckning på föreställ-ningarna. Avseende Byteaterns loka-ler ingår de i Kalmar kommuns planer för ett nytt kulturcentrum.
Planen för kulturcentrum är att lokalerna ska vara klara under 2018. Regionen stöder plane-ringen som utöver att skapa en modern teatermiljö även syftar till att ge teatern möjlighet att både spela och repetera parallellt.
Det skulle innebära helt andra förutsätt-ningar för en utökad turnéverksamhet.
Regi-onen är beredd att även stödja en etappvis utvidgning av verksamheten för att anpassa teatern till utökade turnémöjligheter.
De senaste åren har Byteatern inlett samverkan med Regionteatern i Blekinge/Kronoberg. Det är en positiv utveckling som har gett ökade antal föreställningar för
teatrarna och ett ökat utbud för publiken i hela regi-onen. Det ger även tillgång till fler skådespelare, nya impulser och erfarenheter till den egna teatern. Men samverkan och utbyte ger också en tyngre arbetspro-cess och det är snarare förknippat med högre eko-nomiska omkostnader än med vinst. Det finns ett intresse från båda teatrarna att definiera samverkan under perioden. Teatrarna samverkar genom nätverket ”Scenkonst sydost” där
Riks-teatern är drivande. Nätverket driver bland annat frågor om lika
subven-tionssystemen för barn och unga i hela sydostregionen. En av
utmaningarna för teaterområ-det i regionen är att samarbeta för att utveckla scenkonsten och de internationella kontak-terna.
Regionförbundet i Kalmar län är part i Dansnät Sverige och Byteatern är underpart och arrangör för professionell dans inom Dansnätet.
Inom sydostsamverkan finns ett intresse att utöka antalet professionella föreställningar. Det kan bli möj-ligt genom Kalmar kulturcentrum där en dansscen finns med i planeringen. Dans utgör ett av samver-kansområdena inom Scenkonst sydost.
SCEnKOnSt
regionförbundet ska arbeta för att:
• Definiera möjliga samverkansområden inom Scenkonst sydost
• Moderna lokaler för scenkonst i Kalmar kulturcentrum
• Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet med flera tjänster. Gemensam finansiering av stat och region för att öka turnéverksamheten, antalet föreställningar och därmed ökat publikunderlag
muSIK
Musik genomsyrar Kalmar län på många olika sätt.
Musiken återfinns hos utövare och publik i alla åldrar, i olika genrer, amatörer och professionella av världs-klass. Musiken finns ”bara för att” men också för att mötas och umgås på en festival, för att lättare lära matematik eller som kommunikation inom demens-vården.
Länets musikverksamhet präglas av internationella kontakter och utbyten i kombination med många lokala publikarrangemang. Kalmar läns musikstiftelse och Camerata Nordica har under senare år utvecklats till en internationellt erkänd stråkorkester med framträ-dande på PROMS i London och samordnare för EU-projektet Emerging classic talent in the EU. Musikstif-telsen har hela regionens stöd i fortsatt internationella utvecklingen av spets och skicklighet.
Länsmusikens Talangcoachprojekt har utvecklat en arbetsmodell och ett internationellt nätverk som stöd-jer unga talanger att starta eget företag och att nå ut internationellt. Projektet avslutas under 2014 men avsikten är att etablera former för en permanent verk-samhet tillsammans med länets kommuner.
Se även ”Samverkan mellan kultur och andra sam-hällsområden/kultur och näring”
Hultsfreds kommun har under många år varit ”länets musikkommun”. Nu har kommunen för avsikt att ytterligare fokusera på musik som tema inom hela samhällsorganisationen. Regionen avser att medverka till en fördjupad process som förankras på olika nivåer från föreningar och enskilda, via kommunala förvalt-ningar och organisationer, till nationell nivå. Parallellt kommer Linnéuniversitetet att undersöka den långsik-tiga effekten på de kulturella entreprenörerna i spåren av Hultsfredsfestivalen.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Musikens utveckling till internationell spets inom olika genrer
• Musikens utveckling till internationell spets inom olika genrer