Kulturplan Kalmar län
2015 – 2017
Regionförbundet är en politiskt styrd organisation som arbetar med tillväxt- och utvecklingsfrågor i Kalmar län.
Organisationen är offentligt finansierad och ägs av länets 12 kommuner samt landstinget. Vi erbjuder nätverk, samordning och ekonomiskt stöd för att uppnå konkreta mål som gagnar den regionala utvecklingen. Genom ett snabbt och flexibelt arbetssätt utvecklar vi nya metoder för samarbete mellan olika aktörer, både regionalt, nationellt och internationellt. Regionförbundet är en samlande kraft för regional utveckling.
Fotografer: Åke E:son Lindman, Linda Ljunggren, Virserums konsthall, Stina Felter, Henrik Oscarsson, Maria Lindmark, Claus Kempe, Ian Dingle, Kristina Jeppsson, Ing-marie Fransson, Sabina Sakari, Joakim Grusell, Virserums musikdagar, Capellagården, Lise-Lotte Moschiri, Svenskt Rockarkiv, Maja Heuer, Martin Eneborg, Himmelsberga, Phia Bergdahl, Hultsfreds kommun, Helle Kvamme, Bertil Hertzberg, Agneta Mattisson Boijing, Peter Lejon, Designarkivet, Pornphun Sutthiprapha, Anne Lindblad, Dag Boode, Henrik Tingström, Peder Nabo.
Grafisk produktion: Idermark och Lagerwall Reklam AB, 2015
pOlItISK VISIOn ...4
InlEDnInG ...6
KulturEnS DEmOKratISK GrunD ...12
prIOrItEraD mÅlGrupp ...22
Unga ... 23
prIOrItEraDE rEGIOnala OmrÅDEn ...24
Arkiv ... 25
Kulturarv ... 26
Scenkonst ... 28
Hälsa och kultur ... 29
länEtS FÖrutSättnInGar ...30
Kommunerna ... 31
Kulturorganisationerna ... 34
utVECKlInG InOm KOnSt OCH Kultur ...38
Scenkonst ... 39
Museiverksamhet ... 42
Biblioteksverksamhet ... 46
Litteratur ... 47
Kulturfrämjande verksamhet... 48
Arkivverksamhet ... 53
SamVErKan mEllan Kultur OCH anDra SamHällSOmrÅDEn ...54
rEGIOnFÖrBunDEtS mEDEl FÖr KulturänDamÅl ...58
Prioriterade områden ... 60
BIlaGOr ...62
Bilaga 1: Statistiskt resultat över ungdomars deltagande i kultur från LUPP ... 63
Bilaga 2: Kommuner ... 65
Bilaga 3: Kulturorganisationer ... 90
InnEHÅll
pOlItISK VISIOn
Kultur handlar om demokrati som är och måste vara en obunden kraft i samhället, en förändrande kraft som bidrar till människors medvetande och lärande om sig själva och samhället. Utgångspunkten är kultu- rens egenvärde och roll i samhället. Det är den tanken som i första hand styr den offentligt finansierade kul- turen.
Denna kulturplan som utgår från de nationella kultur- målen men också bygger på lokala och unika förut- sättningar har tagits fram i samverkan genom samtal med alla kulturorganisationer, kommuner, fria aktörer, landstinget, länsstyrelsen och Linnéuniversitetet.
I länets förra, och även första kulturplan fanns tre politiska mål: Kulturarvet, barn och unga och kultur i hela länet. Kulturen har aktivt mött upp mot dessa mål. Samtalen med kommunerna vittnar om att de flesta har en kulturplan och en kultur/musikskola och är nöjda med den positiva utvecklingen av tillgången till kultur för barn och unga. Därför finns nu barn och unga, liksom kultur i hela länet, som delar i den demo- kratiska grund som vår kultur vilar på.
I kulturplanen lyfts målgrupper och ett antal prioriterade områden:
Unga mellan 16 - 25 är viktiga att ha extra fokus på då det är den målgruppen som kulturaktörerna har svårast att nå. Den kulturella infrastrukturen är också ett område som det är nödvändigt att jobba hårt med.
Andra prioriterade områden under kommande år är att utveckla arbetssättet med kulturarv, göra en långsiktig plan för alla arkiven, utveckla scenkonsten i samband med byggandet av ett kulturcentrum och hitta en stra- tegi och metod för att använda kultur inom vård och omsorg genom Hälsa och Kultur-projektet. Därutöver finns det flera utvecklingsmål inom varje område.
Visionen är att ha ett län där kulturen frodas än mer.
Ett län där alla får möjlighet att ta del av och kan vara
under goda förutsättningar. En önskan är att alla kom- muner kan erbjuda avgiftsfri kulturskola, många aktiva arrangörsföreningar och att länet kan ha fler avlönade kulturarbetare. Att i dialog med kommunerna, pröva tanken att varje kommun, eller några tillsammans, skulle ha ett länsövergripande ansvar för ett särskilt kulturområde. Ett område där man kanske redan idag är föregångare, har höga ambitioner, kunnande eller särskilda förutsättningar. Det skulle kunna vara ett inspirerande arbetssätt och en metod att ytterligare uppmärksamma och stärka varandra i våra olika kom- muner. Visionen är att ha en levande kultur!
Regionförbundet i Kalmar län, Kulturberedningen
InlEDnInG
I enlighet med kultursamverkansmodellen har regi- onförbundet i Kalmar län tagit fram en kulturplan för länet. planen är framtagen i samverkan och dialog med kommunerna, landstinget, länsstyrelsen, kultu- rorganisationerna, föreningar och aktörer. processen har varit öppen med inbjudningar och minnesan- teckningar tillgängliga via regionförbundets hem- sida. planen har funnits för remissyttrande mellan juni och september 2014. Kulturplanen ska gälla 2015-2017. Kulturplanen ligger under den regio- nala utvecklingsstrategin, ruS, och är utgångspunkt för det strategiska arbetet inom kultur i samverkan med kommuner och kulturorganisationer. Kulturpla- nen är regionens underlag till Statens kulturråd för fördelning av de statliga kulturmedlen.
Kultur är tusen språk, magi, känsla och själ som måste vårdas, underhållas och förnyas. Kultur är en allemansrätt med rättigheter och skyldigheter. Kultur kan vara ett verktyg för att klara målen inom andra verksamheter, målen i skolan, en god hälsa eller att utveckla människor till kreativa entreprenörer och inn-
ovatörer. Kultur skapar tillväxt, men utan respekt för kulturens inneboende kraft riskerar tillväxten bli platt och kortsiktig. Vi får aldrig glömma kulturens innersta omätbara värden. Kulturen är ”Färgen i livet” som ett av barnen uttryckte det i ”Skola och kultur-projektet”.
Kultur är en del i det livslånga lärandet, kultur bygger vårt samhälle och är kittet mellan människorna, mitt eget jag i relation till andra och min omvärld, kultur är meningen med livet. Kultur bara för att!
Den offentligt finansierade kulturen mäts och vägs i kulturdatabasen och statistiken visar omfattning och bredd i diagram och staplar. Men vid kvalitetsmät- ningar har vi inte lika goda verktyg och svårare att få gehör för humanistiska definitioner kontra ekonomiska termer. Statistiken och de ekonomiska mätningarna är bra och håller effektivt koll på vart de offentliga medlen går och hur de används.
DEn rEGIOnala KulturplanEn utGÅr FrÅn DE natIOnElla KulturpOlItISKa mÅlEn:
”Kultur ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Målet är att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå de nationella målen ska kulturpolitiken:
• Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning, och att utveckla sina skapande förmågor
• Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
• Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
• Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
• Särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur
Vi definierar inte begreppet kultur utan begreppet får vara så brett som möjligt. Inom kulturplanens ram avgränsar vi kultur till de av Kulturrådet definierade områdena samt till länets prioriterade områden, målgrupp och aspektområden.
• Professionell teater-, dans- och musikverksamhet
• Museiverksamhet
• Biblioteksverksamhet
• Konst- och kulturfrämjande verksamhet
• Regional enskild arkivverksamhet
• Filmkulturell verksamhet
• Främjande av hemslöjd
• Litteratur
Kulturplanen i Kalmar län har sin grund i kommu- nerna och civilsamhällets behov och möjligheter och hur de regionala kulturorganisationerna kan tillgodose och möta dem.
Regionförbundet tecknar överenskommelser med kulturorganisationerna. Överenskommelserna bygger på ”armlängds avstånd” mellan offentlig finansiär och utförare och ska garantera konstnärlig frihet och ansvar.
Den kulturella infrastrukturen är viktig för både ide- ella och professionella aktörer. Den mesta kulturen är lokal, men sker ofta med stöd från olika nivåer.
Därmed är det viktigt att se och värdesätta lokala akti- viteter och verksamheter – det är kulturen som är livet.
För enskilda personer handlar det om engagemanget i lokala föreningar, den professionella konstutövaren söker nätverk och platser att möta publik eller kollegor, utbildning och deltagande i kulturskolan, verksamhet i en ateljé eller repetition och inspelning i en studio, besök på konserter, teaterföreställningar och utställ- ningar. De regionala kulturorganisationerna är ofta beroende av lokala arrangörsföreningar för att få ut
Kulturrådet, myndigheter, nationella arkiv och museer, råd och ämbeten
Arkiv, kulturkonsulenter, kulturorganisationer och institutioner
Arkiv, ateljéer, bibliotek, musik/kulturskolor, lokaler, muséer, replokaler, scener, skolor, slöjdlokaler
Amatörer, arrangörsföreningar, ateljéer, biografer,
bygdegårdar, deltagare, designers, fotografer och filmare, författare, föreningar, gallerier, konstnärer, kulturaktörer, medlemmar, muséer, musiker, nätverk, publik, skåde- nationella kulturpolitiska mål
– Kulturdepartementet
Kulturplan
– regionförbundet Kalmar län
Kommunal kulturplan – Kommuner
Civilsamhället
Kulturen ska byggas på en demokratisk grund präglad av:
• Barn och unga
• Kultur till alla i hela länet
• Tillgänglighet
• Jämställdhet
• Integration och mångfald
• Internationell och interkulturell samverkan och utveckling
• Hållbar utveckling
• Kvalitet
Kulturplanens prioriterade områden är:
• arkiv, utveckla en långsiktig plan för arkiven avseende finansiering, huvudmannaskap, ansvar och tillgänglighet
• Kulturarv, dess bruk och betydelse i samhället, tillgänglighet, kulturarvet som bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället
• Scenkonst, bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet med utgångspunkt från Kalmar kultur- centrum med nya lokaler för scenkonst
• Hälsa och kultur, skapa nätverk och metoder för kultur inom vård och omsorg Kulturplanen ska särskilt prioritera:
• unga som prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i sam- hällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur.
KulturEnS DEmOKratISKa
GrunD
Barn OCH unGa
Barn och unga är en prioriterad grupp i det regionala utvecklingsarbetet. Alla barn och unga ska ha möjlig- het att uppleva, delta och utöva olika sorter av konst och kultur. Möjligheten att erbjuda barn och unga kultur sker främst genom skolan, musik/kulturskolan, bibliotek och föreningslivet.
Kommunerna har stort fokus på att kulturen når till barn och unga och de är idag relativt nöjda med resul- tatet. (Redovisas i Regionförbundets Kultur och fri- tidsmedelsrapport samt i skola och kulturstatistiken).
Däremot uttrycker flera kommuner en oro för att det är svårt att nå unga mellan 16 och 25 år. De omfattas inte lika tydligt av kultur i skolan, många unga slutar i musik/kulturskolan efter högstadiet och det etable- rade föreningslivet har svårt att locka unga. Några kommuner har ungdomsråd och lyckas väl med att vara lyhörda efter önskemål och agerar direkt. Det ger förtroende och engagemang tillbaka.
SKOla OCH Kultur
Genom det regionala skolkulturprojektet, Skola &
kultur, har barn och unga kommit till tals och medver- kat i utformningen av den regionala skolkulturstrategin
”Relevant”. Eleverna bekräftar att kultur i skolan kan skapa ökade möjligheter att uttrycka åsikter, att kultu- ren bidrar till förståelse för sammanhang och omvärld och att kulturen ökar relevansen för lärandet
Utgångspunkten för Relevant är att kultur ska finnas både som eget område och som lärprocess under hela skolgången och vara oberoende av lärare eller rektors eget kulturintresse. Målet för kultur i skolan är ökad måluppfyllelse av läroplanens mål. Utifrån Relevant har alla 12 kommuner en plan för samverkan, beslu- tad eller i process, mellan skola och kultur. Länets skolor samarbetar med kulturorganisationerna och kulturkonsulenterna vid utformning av gemensamma projekt och vid ansökningar om medel från natio- nella ”Skapande skola”. Regionförbundet ansvarar för samordning av skola- och kulturområdena genom en gemensam mötesplats, nätverk och gemensamma utbildningar. Linnéuniversitetet ingår också i samver- kan. Samverkan ska stödja kommunernas arbete för barn och ungas rätt till kultur inom skolan.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Alla barn och unga ska ha möjlighet att uppleva, delta och utöva olika sorter av konst och kultur
• Samverka med kommunerna för att lyfta olika förebilder och exempel att arbeta med unga inom kulturen
• Samverka med kommunerna så att alla kommuner har en egen plan för skola och kultur Åsikter
Förståelse
relevans
Inflytande
över processer som till- varatar elevernas tankar och idéer
Sammanhang
mellan ämnen och med omvärlden
motivation
genom att ta tillvara elevers egen kultur och vardag
Kultur tIll alla I HEla länEt
Regionförbundet har överenskommelser med de regi- onala kulturorganisationerna inom samverkansmodel- len. Överenskommelserna ger organisationerna i upp- drag att producera, bedriva och erbjuda professionell kultur med god kvalitet inom ett balanserat utbud av smal och bred kultur i hela länet. För att organisatio- nerna ska kunna utföra det, ställs krav på ömsesidig samverkan mellan de regionala organisationerna, kommunerna, föreningar och arrangörer både perso- nellt och avseende lokaler.
Det är viktigt är att alla upplever att det är möjligt att ta del av professionell kultur inom ett rimligt avstånd från hemmet. I både städer och på landsorten har studie- förbunden och professionella kulturskapare en viktig roll att förse medborgarna med kultur och möjlighet till eget skapande. De som inte har möjlighet att själva ta sig till konst och kulturevenemang på grund av ålder eller sjukdom bör kunna få hjälp med det. Barn och
unga garanteras kultur inom skolan, biblioteken och genom musik- och kulturskolor. De regionala organi- sationerna har ett stort ansvar att stötta och förse sko- lorna med kulturprogram och delaktighet i Skapande skola. Kulturutbudet ska vara brett inom många konst- arter och det ska vara möjligt att delta eller ta del av konst och kultur oavsett i vilken kommun man bor.
Kulturresor
Skolornas resor, en gratis per år till en kulturinstitution, är under diskussion och nuvarande avtal är inte tillfred- ställande vare sig för skolorna eller för institutionerna.
Det gäller tillgång till resor på lämpliga tider, kostnader och bokningssystem. Flera kommuner uppger att de med nuvarande förutsättningar inte kan nyttja avta- let. Antalet ”skolkulturresor” genom KLT har sjunkit från 13 000 resor/år till 2 700 under en 10 årsperiod.
Bristande kapacitet på bussar är ett hinder för länets skolor att få uppleva länskulturens varierade utbud på lika villkor.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Avtal med bättre förutsättningar för skolkulturresor
• Det ska vara möjligt för alla elever att göra en gratis resa per år till en kulturinstitution
• Samverkan över länsgränserna om kulturresor
tIllGänGlIGHEt
Kulturplanen utgår från det nationella tillgänglighetsdi- rektivet 2010 som säger att all kultur i landet ska vara fysiskt tillgänglig för alla. Verksamheter och organisa- tioner ska så långt som möjligt följa Myndigheten för delaktighet, riktlinjer för såväl anställda som besökare i utbud och program.
I tillgänglighetsarbetet ingår att rekrytera personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra, utbilda organisationerna i tillgänglighet samt integrera tillgäng- lighetsperspektivet i planeringen.
Som ett led i att tillgängliggöra konst, kultur, kulturarv och arkiv ska länet gemensamt med besöksnäringen, verka för fritt wifi. Det ska finnas på platser som redan är intressanta för besökare men även på platser som av olika skäl bör lyftas upp. Fritt wifi medverkar till förenk- lad information och ökad tillgänglighet avseende funk- tionshinder och tillgång till information på olika språk.
Byteaterns nuvarande lokaler har brister i tillgänglighet framför allt för personalen. Kalmar kommun planerar ett nytt kulturcentrum med lokaler för Byteatern. De nya lokalerna planeras vara klara för inflyttning 2018.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast 2016
• Webbplatser och e-tjänster ska utvecklas och vara tillgänglighetsanpassade senast 2016
• Genom samverkan med besöksnäringen i Småland och på Öland ska en besöksguide avseende tillgänglighet utvecklas
• De kulturorganisationer som är producenter ska, genom sina arrangörer, tillgodose att tillgängligheten är fullgod
• Fritt wifi i hela länet
JämStällDHEt
Jämställdhetsperspektivet är integrerat i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, och prioriteras ytterligare genom länets handlingsplan för ”Jämställd regional tillväxt”. I RUS finns tre uttalade jämställd- hetsmål och målet att integrera jämställdhetsperspek- tivet inom samtliga verksamhetsområden.
Jämställdhetsmål i RUS:
• Arbetsmarknaden ska bli mer integrerad
• En mer jämlik och jämställd offentlig organisation
• Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur
I Regionförbundets överenskommelser med kultur- organisationerna ingår att verksamheterna ska drivas
utifrån jämställdhet. Varje år ska kulturinstitutionerna återrapportera om hur målen uppfylls.
I stort ligger kulturområdet relativt långt framme när det gäller insamling av statistik, men däremot är den inte könsuppdelad. Tyvärr saknas könsuppdelningen även i den nya nationella ”kulturdatabasen”.
Vartannat år görs en gemensam kultur- och fritids- medelstapport för Kalmar län. Där synliggörs hur kom- munerna fördelar ekonomiska resurser inom kultur och fritidsområdet. Ett försök att synliggöra hur jäm- ställt resurserna fördelas har gjorts, men det saknas tillräckligt statistiskt underlag. Under planperioden ska den könsuppdelade statistiken utvecklas och komplet- teras med hänsyn till hbtq-personer.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur
• Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om frågor som rör kultur och upplevelser ska vara inom fördelningen 40/60
• Kulturorganisationerna ska driva verksamhet och organisation präglad av jämställdhet i enlighet med målen i överenskommelserna
• Ledningar och styrelser ska ha en jämn könsfördelning, 40/60, för att ge kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjlighet till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur
• Resurser till program och föreställningar ska fördelas utifrån att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha lika möjlighet till deltagande, upplevelse, gott bemötande och utövande av konst och kultur oavsett ålder eller sexuell tillhörighet
• Kultur- och fritidsmedelsrapporten ska redovisa statistiken könsuppdelad och med hänsyn tagen till hbtq-personer
IntEGratIOn OCH mÅnGFalD
Länet har behov av ett öppet klimat för att attrahera kreativa personer från både Sverige och andra länder att etablera sig här. Kalmar län är till viss del ett avfolk- ningslän och personer med utländsk bakgrund och asylsökande ses som en möjlighet att klara kompe- tensförsörjning och internationalisering. Kommunerna har ett intresse av att genom kulturen hjälpa nyanlända in i lokalsamhället och att få influenser och erfarenhe- ter från andra kulturer i utbyte. Det ger perspektiv på kultur och kulturarv och bidrar till ökad mångfald och förnyelse av det som är etablerat och stelnat. Det är i mötet med andra som vi lär känna och får respekt för varandras kultur och historia.
I länet finns få personer med nationell minoritetssta- tus och efterfrågan på information och litteratur på samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch är liten. Däremot efterfrågas information, litteratur och delaktighet från nyanlända och med andra språk än svenska som modersmål. Flera kommuner har flyk- tingförläggningar och tar emot ensamkommande flyk- tingbarn och biblioteken blir ofta deras mötesplats då det finns kunnig personal, datorer och tillgång till tid- ningar på nätet och litteratur på deras språk.
I Regionförbundets överenskommelser med kulturor- ganisationerna ingår att verksamheten ska präglas av mångfald.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Kultur och bibliotek ska vara ett av de områden som används vid välkomnande och introduktion av nyanlända och asylsökande
• Mångfald ska prägla kulturutbudet för att öka intresset från en bredare publik
• Mångfalden av människor med olika bakgrund ska öka i föreningar och publik
IntErnatIOnEll OCH IntErKulturEll SamVErKan OCH utVECKlInG
Värdet av att ta emot och öppna konst och kultur för personer med annan bakgrund och erfarenhet är lika stort som värdet av att vi kommer utanför länets gränser till andra kulturer. Utvecklingen av kulturinsti- tutioner och organisationer sker ofta genom interna- tionella kontakter. För att nå hållbarhet i utvecklingen krävs uthållighet i kontakter och nätverk. Lokalt finns inte alltid kapacitet att hålla i internationella kontakter och utbyten över tid – men effekten av kulturorgani- sationernas internationella erfarenheter, kunskap och utbyten värdesätts av kommunerna.
I Regionförbundets överenskommelser med kultur- organisationerna ingår att de ska samverka interkul- turellt och internationellt. Länets kulturorganisationer har under de senaste åren utvecklat en hög grad av samverkan vilket har gett en rikedom och mångfald av konstnärliga uttryck och konstformer. Samverkan sker även över länsgränserna. Samverkan ger ofta högre kvalitet och spets men organisationerna har svårt att få täckning för de ökade kostnaderna. Likaså är kost- naderna för turnéer och vandringsutställningar högre än då arrangemangen sker på en fast scen eller plats.
Förnyelsen av kulturen bör ske som en spegling av den tid vi lever i nu och medvetet ta in nya konst- och kulturella uttryck och tekniker.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Den regionala kulturverksamheten ska ha möjlighet att utvecklas och förnyas genom utbyten, turnéer, utvecklingsprojekt och internationella nätverk
• Den regionala kulturen ska stödjas i att nå internationell spets och status
• Den regionala kulturens kontakter i Östersjöområdet
• Den lokala publiken ska få möjlighet att möta internationella gästspel och utställningar av världsklass
• Kulturutbudet ska förnyas och vitaliseras genom impulser, samverkan och erfarenheter från olika konst och kulturområden
HÅllBar utVECKlInG
Kulturverksamheten ska utgå från den regionala utvecklingsstrategins, RUS, mål om miljö i balans.
Utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Länet ska vara ett föregångslän i arbetet med minskade klimat- påverkande utsläpp.
I Regionförbundet överenskommelser med kulturor- ganisationerna ingår att verksamheterna ska drivas utifrån hållbar utveckling. Varje år ska kulturinstitutio- nerna återrapportera om hur målen uppfylls.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Kulturorganisationerna tar fram egna miljöprogram som omfattar resor och resvanor
• Kulturorganisationerna ställer miljökrav i samband med inköp och upphandling
• Verka för kollektiva resor till kulturinstitutionerna
KValItEt
Det regionala kulturutbudet karaktäriseras av spänn- vidden från amatörteater och eget skapande till kul- turorganisationer och professionella kulturutövare.
Kulturorganisationernas verksamhet ska utgå från ett yrkesmässigt och professionellt förhållningssätt till måluppfyllelse i förhållande till ekonomiska anslag.
De regionala kulturorganisationerna förväntas spegla samhället och fånga samhällsdebatten, utveckla verk- samheten i samklang med omvärldens förändring och anamma nya tekniska lösningar. Ett mått på kvalitet är hur väl de lyckas göra det.
För kvalitet inom kultur är begrepp som känsla, verks- höjd och upplevelse centrala och låter sig enbart beskrivas i ord. Tilltron till de regionala kulturorgani- sationerna kan skattas genom det förtroende skolor och kommuner har för verksamheterna. Till det kan även läggas att kvalitétsutfallet är beroende av sam- verkan mellan lokala och regionala aktörer. Kvalitén kan avläsas i recensioner och medias omdöme, lokalt, rikspress och i internationell press och media. De regi- onala kulturorganisationerna får över lag mycket goda omdömen om hög kvalitet både regionalt och inom vissa områden internationellt.
regionförbundet ska arbeta för att:
• De regionala verksamheterna ska stödjas i att hålla fortsatt hög kvalitet och internationell spets
• Professionella utövare inom konst och kultur ska stödjas genom nätverk, mötesplatser och kompetensutbildningar
prIOrItEraD mÅlGrupp
Unga är en prioriterad målgrupp för regionen och länets kommuner. Ungas uppväxt, delaktighet i sam- hällslivet och framtidsmöjligheter har hög prioritet och omfattar hela samhället, inte minst skola, fritid och kultur.
Några av de viktigaste frågorna för länets utveckling är:
• Den kulturella och kreativa utvecklingen
• Utbildningsfrågor
• Demografiska frågor
Länets demografiska profil präglas av låga födelse- tal, låg invandring och stora pensionsavgångar samt att 40 % av ungdomarna flyttar från regionen. Regio- nens regelbundna LUPP-undersökningar ger svar på hur ungdomar i länet upplever skolan, möjligheten att få arbete, synen på inflytande i kommunen, hur de bedömer sin hälsa och hur de ser på en framtid i länet.
Av den framgår att 4/5 är nöjda med sin utbildning, 71 % tycker att det är bra stämning i skolan och 62
% tycker att lärare och elever bemöter varandra med respekt.
Statistiken visar också det paradoxala i att det är flest flyttare med störst urban längtan som i störst utsträck- ning kan tänka sig att återvända. Det innebär att unga vuxna flyttar för att de haft det bra men att de kan
tänka sig att återvända av samma skäl och med nya erfarenheter, kompetenser och nätverk.
LUPP’en ger även svar på en del av det kommunerna pekar på avseende ungas delaktighet i föreningar och eget utövande av konst och kultur. Enligt Lupp’en minskar det egna skapande med åldern. Besök på kulturarrangemang är något fler i årskurs 2 på gym- nasiet än de i årskurs 8. Det är mer förekommande att elever i årskurs 8 läser på sin fritid än de som går i års- kurs 2. I årskurs 8 läser 65 procent av eleverna varje dag, vecka eller månad, medan motsvarande siffra är 50 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Det är också en väsentlig skillnad i läsandet mellan flickor och pojkar, 38 procent av flickorna i årskurs 8 läser på sin fritid, medan motsvarande siffra är 27 procent av pojkarna, det är en skillnad på 11 procent.
För att kulturen ska utvecklas måste även unga finnas med och påverka utbudet, i publiken och som del- tagare. I överenskommelserna med kulturorganisatio- nerna ingår sedan tidigare unga som prioriterad mål- grupp. Men för att de unga ska komma med krävs samverkan mellan flera områden och det krävs en stor öppenhet och samverkan, inte bara i de invanda nät- verken utan det ställer krav på att hitta samverkans- parter i nya sammanhang.
unGa
regionförbundet ska arbeta för att:
• Öka antalet unga, 16-25 år, som upplever, utövar och deltar i kultur med utgångspunkt från LUPP
• Ökat fokus på unga ska ske inom ordinarie verksamhet och vid behov med regionala projektmedel Bilaga 3, utdrag ur LUPP
prIOrItEraDE rEGIOnala OmrÅDEn
I Kalmar län finns flera enskilda arkiv, en del med intresse främst för lokalbefolkningen men några är även nationellt intressanta. Arkiven utgörs av pap- persbaserade handlingar. En del innehåller även före- målssamlingar, vilket ger helt olika förutsättningar för volymer och klimat. Arkiven har en djup lokal/regional förankring och står för platsens historia och identitet eller är knutet till en utbildning. Det innebär att arki- vens placering är viktig, dels finns behovet av säkra lokaler samtidigt som arkivets placering har betydelse för platsen. De arkiv som har nationellt intresse är framför allt Designarkivet, Rockarkivet och Visarkivet.
Utöver dessa finns ett antal arkiv från glasbruken.
Glasbrukens arkiv är av nationellt intresse och speglar en flera hundra år lång, förindustriell designepok med den hantverksmässiga hanteringen som fortfarande lever kvar. Glasbrukens arkiv är i akut behov av att tas omhand på ett säkert sätt för framtiden.
För att greppa arkivsituationen, inom kultur, ska en långsiktig plan tas fram avseende behov, resurser, kompetens, digitala databaser, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap. Det är ett omfattande arbete och förutsätter resurser för ett åtminstone ett år. Däref- ter krävs beslut på hur frågan ska hanteras vidare. En viktig part i arbetet är Kalmar läns arkivförbund som, för att ha kapacitet att delta i arbetet bör få ett utökat anslag kopplat till en överenskommelse om regionalt uppdrag.
Rockarkivet är ett kommunalt finansierade arkiv, Designarkivet finansieras med regionala medel. Alla arkiven har högt nationellt intresse, en ekonomiska medfinansiering från nationellt håll skulle hjälpa arki- ven till en rimlig verksamhetsnivå.
arKIV
regionförbundet ska arbeta för att:
• Under planperioden ska en långsiktig plan för arkiven utarbetas avseende pappersarkiv och föremåls- arkiv resurser, kompetens, digitalisering, lokaler, tillgänglighet och huvudmannaskap
• Nationellt och regionalt stöd till Rockarkivet och Designarkivet
Kulturarv är viktigt eftersom det kan ge svar på frågor om hur olika företeelser i världen hänger ihop, vad som är viktigt för var och en, hur vi samtalar och kom- municerar med varandra, och vad vi har gemensamt med andra människor. Kalmar län har ett omfattande kulturarv och en mångfald av kulturmiljöer, materiella och immateriella. Länets kulturarv och kulturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas i samklang.
Kommuner och föreningar värdesätter kulturarv och kulturmiljöer högt och ser det som en viktig tillgång för de egna medborgarna och som en del av besöks- näringen. Men i många fall har inte utvecklingen av kulturarvet och kulturmiljöerna följt med i samhällets övriga utveckling.
Kulturarvet handlar om oss människor och om hur vi värderar och brukar vår omgivning. Kulturarvet måste vårdas och brukas för våra minnen och sitt historiska värde för att leva vidare. Men vi inser att det inte är enbart de materiella och immateriella historiska spåren som ska vårdas och bevaras för framtida generationer, utan snarare dess bruk och betydelse i samhället. Det är svårt och ställer krav på urval och avkall på kärlek till och respekt för platser och föremål.
Kulturarvet bidrar till samhälleliga processer som gagnar det gemensamma samhället genom att:
- Lära sig ”se” en historisk berättelse i ett visst område - Diskutera det konkreta värdet av enstaka arkeolo-
giska objekt
- Delta i kulturella traditioner tillsammans med andra människor
- Bruka historiska symboler i marknadsföringen av en tjänst eller vara
- Besöka historiska utställningar
- Förstå den egna tillvaron genom ett större historiskt eller globalt perspektiv
Utvecklingen av kulturarv och kulturmiljö har fun- nits på agendan under lång tid och har hög prioritet eftersom det utgör en viktig grund för besöksnäringen.
Regionen har inte tagit något samlat grepp på många år utan i stället gett stöd till många enskilda satsningar.
Det finns ett behov av gemensamma ansträngningar där samhällets olika parter samverkar utifrån sina ansvarsområden och möjligheter. En praktisk del handlar om att göra platser tillgängliga fysiskt, funktio- nellt och begripligt. En annan del handlar om att finnas med som part tillsammans med besöksnäringen.
KulturarV
regionförbundet ska arbeta för att:
• Ett större projekt arbetas fram inom kulturarv tillsammans med aktörer från olika nivåer i samhället såsom länsstyrelsen, kommunerna, länsmuseet och föreningarna
• Projektet engagerar olika platser i länet
• Arbetsmodeller utvecklas för bevarande, användning och utveckling av kulturarv och kulturmiljö
• Projektet bärs genom gemensam finansiering och externa medel
Genom samverkan med Kalmar kommun ska scen- konsten få nya lokaler i Kalmar kulturcentrum. Loka- lerna ska ge Byteatern möjlighet till fler föreställningar parallellt med ökad turnéverksamhet. Genom tillgång till fler scener och en speciell scen för dans ökar möj- ligheterna till fler dansföreställningar. Kalmars kultur- centrum innebär också möjligheter till fler möten och utbyte mellan olika konstformer. Satsningen kräver att verksamheten växlas upp resursmässigt. Teatern ska vara klar 2018 och till dess har Byteatern behov av flera nya tjänster. Regionen ska gå in och finansiera och förutsätter att staten gör gemensam sak.
SCEnKOnSt
regionförbundet ska arbeta för att:
• Moderna lokaler för scenkonst i Kalmar kulturcentrum för att bredda och öka utbudet av scenkonst i hela länet
• Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet med flera tjänster. Gemensam finansiering av stat och region för att öka turnéverksamheten, antalet föreställningar och därmed publikunderlaget
• Ökat antal professionella dansföreställningar i samverkan med Sydost
Alla människor ska ha möjlighet att uppleva och utöva kultur och ”kultur bara för att” – kulturen för dess eget värde. Inom Landstinget finns en stor politisk uppslut- ning kring för att Kalmar län skall vara ett Hälsolän och i RUS:en finns att målen för kultur ska nås genom samverkan inom hälsaområdet. Via en gemensam förstudie har Landstinget och Regionförbundet kart- lagt vad som är aktuellt nationellt, hur läget ser ut i kommunernas omsorg och inom Landstingets vård och psykiatri. Med förstudien som grund driver Lands- tinget och Regionförbundet ett gemensamt projekt inom Hälsa och Kultur. Projektet är ett samarbete med länets kommuner, folkhögskolorna och Samordnings- förbundet och har stöd från Kulturrådet.
På samma sätt som i Skola & Kulturprojektet, som noterade att elever uppvisar en hög medvetandegrad om vad konst och kultur kan tillföra i undervisningen, utgår projektet från att kultur kan tillföra vård och omsorg:
• Att genom kultur uttrycka sina åsikter kan man få inflytande och medverka i vårdprocessen
• Att genom kultur uppleva förståelse så kan man uppleva sammanhang med omvärlden
• Att genom konst och kultur uttrycka/uppleva att behandlingen är relevant så blir man motiverad
Utifrån behovet av att utveckla arbetsmodeller och nätverk för samverkan mellan vård, psykiatri, omsorg, kulturorganisationer och folkhögskolor i hela länet ska projektet utveckla övergripande strategi, metoder och medvetenhet inom Hälsa och kultur. Ett mål för pro- jektet är att bli mindre beroende av enskilda eldsjälars insatser och i stället förankra möjligheterna hos led- ningsfunktionerna för vård och omsorg. Kulturorgani- sationernas nuvarande verksamhet och program sker med hög konstnärlig kvalitet men är sällan förankrade med personal eller utifrån vårdtagares behov och leve- reras adhocmässigt därmed är ett annat viktigt mål att utveckla program som är bättre anpassade för motta- garna. Folkhögskolorna ingår i projektet och de har en långvarig tradition och kunskap om att arbeta direkt med personer från vården. Projektet har ett mycket stort intresse från flera kommuner, från ledningsfunk- tioner till personal i verksamheterna.
HälSa OCH Kultur
regionförbundet ska arbeta för att:
• Fortsatt satsning på Hälsa och kultur genom det gemensamma projektet med Kulturrådet, landsting och kommuner. Projektet förutsätter att staten är med även tredje året så att det kan fullföljas och imple- menteras på flera ställen
• Skapande av nätverk och samverkan mellan vård, psykiatri, omsorg och kultur
• Metodutveckling av kulturprogram i samverkan mellan vård/psykiatri/omsorg och kultur
• Alla kulturorganisationer att medverka i metodutveckling och utvärdering
länEtS FÖrutSättnInGar
Inom processen att ta fram en ny Kulturplan för 2015- 17 har Regionförbundet besökt alla länets kommu- ner för dialog om konst och kultur och om former för samverkan och utvecklingsmöjligheter. Kommunerna ombads också att beskriva en möjlig utveckling för barn och unga, kultur för alla och för att uppnå hög kvalité. Regionförbundet träffar kommunernas kul- turchefer, kulturorganisationerna och konsulenterna, länsstyrelsen och folkbildningen genom nätverket
”Kulturbygget”. Kulturbygget är ett nätverk med fyra träffar per år och bygger på tematiska träffar med sär- skilt inbjudna. Det är viktigt att nätverket ständigt för- nyas och att deltagarna medverkar aktivt.
I Bilaga 2 finns en sammanställning av kommunerna
KOmmunala KulturplanEr GEr StruKtur OCH FOKuS
Fyra av länets kommuner har antagna kulturplaner.
Fem kommuner arbetar med, eller har i uppdrag att ta fram en kommunal kulturplan. I de kommuner som har en kulturplan blir struktur och mål tydliga från lokala föreningar via kommunal och regional kultur- plan till de nationella målen
SamtlIGa KOmmunEr planErar FÖr Kultur I SKOlan
Samtliga av länets kommuner har en framtagen stra- tegi, eller planerar att ta fram en strategi, för skolkultur.
Kommunerna har inspirerats av den regionala strate- gin Relevant som antogs av Regionförbundets styrelse i slutet av 2013. Kommunerna har både antagit Rele- vant i sin helhet eller delar av den. En kommun har belyst jämställdhet och barnfattigdom i skolkulturstra- tegin för att ge det särskilt fokus.
FlEr KulturSKOlOr än muSIKSKOlOr Åtta av länets kommuner har kulturskola. Två kom-
för avsikt att utöka dem till kulturskola. Två kommuner saknar kultur- eller musikskola men i de kommunerna finns liknande verksamheter representerade i skolans regi eller i samverkan med studieförbund, kyrkan eller ideella krafter.
StOrt FÖrtrOEnDE FÖr länEtS KulturOr- GanISatIOnEr
Kommuner framhåller att de har förtroende för länets kulturorganisationer. De medverkar till hög kvalitet som kommer kommunerna till godo genom program via arrangörsföreningar, skolverksamhet och rådgiv- ning. Några kommuner önskar ökad samverkan med kulturinstitutionerna i större utsträckning.
Kalmar läns museum, Konstmuseet och Länsmusiken ingår i internationella nätverk och utbyten, kommu- nerna är överens om att internationellt utbyte är bra marknadsföring av länet och utvecklande för kulturen.
En kommun uppgav att innehållet i ”Skapande skola”
har större variation och innehåller fler internationella influenser än tidigare.
IntEGratIOn BIDrar tIll DynamISK Kultur Flera kommuner i länet nämner att de tar emot asyl- sökande och nyanlända, en målgrupp som är viktig ur flera perspektiv. De ses som en tillgång för kom- munen och bidrar till erfarenhetsutbyte och förståelse och ger andra influenser och de bidrar till en mer dynamisk kultur. Det är vikigt att de nyanlända stannar kvar i kommunerna och i länet och att vi tar tillvara på och lär oss mer om deras kultur. Flera kommuner har efterfrågat Regionförbundets medverkan att driva och inspirera gällande nyanlända.
KOmmunErna
Nationella minoriteter har inte noterats i någon omfatt- ning av länets kommuner. Kommunerna uppger i stället att det är mer angeläget att rikta insatser som stödjer grupper som kommit från andra länder av olika skäl. Men de avser inte att göra avkall på förvaltnings- myndigheternas skyldighet gentemot Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
BIBlIOtEKEn är En KulturEll arEna Länets biblioteksverksamhet innehåller mer än böcker och litteratur. På flera håll i länet erbjuds sagostunder på flera språk, läsfrämjande insatser och föreläsningar med olika teman. Biblioteken hjälper till med ansök- ningshandlingar och att använda digitala tjänster.
Biblioteken är ofta en central samlingsplats och en kulturell arena där möten sker mellan olika nationalite- ter, åldrar och olika bakgrund. Det kan tas tillvara och utvecklas ytterligare.
Tre kommuner har under mötena nämnt att det finns idéer om så kallade ”meröppna” bibliotek. Meröppna bibliotek innebär att personer med bibliotekskort när som helst har tillträde till biblioteket. Meröppna biblio- tek är ett sätt att öka tillgängligheten för medborgarna
FÖrEnInGSFOrmEr EFtEr DaGEnS FÖrut- SättnInGar
Majoriteten av länets kommuner känner igen proble- matiken med bristande intresse för föreningsarbete.
En kommun uppger att de tidigare har haft en ned- gång av föreningar men att det efter en svacka har återhämtat sig. Flera kommuner uppfattar att förening- arna kan ha svårt att rekrytera personer till styrelserna.
Medelåldern ökar i föreningarna och därmed hämmas även återväxten generellt. Det är en utmaning att hitta nya föreningsstrukturer som attraherar fler människor.
I takt med informationssamhällets utveckling bör befintliga strukturer ses över för att bättre passa till dagens möjligheter och att särskilt stödja ungt arrang- örskap.
unGDOmar är En SVÅr Grupp att nÅ
Kommunerna är bra på att nå barn med kultur i för- skola och grundskolan. Däremot uppger kommunerna att unga är en svår grupp att fånga. Det handlar främst om åldersgruppen 16-25 år. Kommunerna efterlyser en gemensam insats i för att sprida goda exempel och idéer om att få ungdomar som påverkar, deltar och utövar.
KulturarV
Kalmar län har ett rikt kulturarv med stor utvecklings- potential. Kulturarvet är för många givet och en själv- klarhet men för att både bevara och utveckla kräver det uppmärksamhet och kunskap. Västerviks och Borgholms kommuner uppmärksammar skeppet Mars Makalös och Västervik pekar även på bronsål- derslandskapet i Tjust. De Småländska och Öländska kusterna vittnar och berättar om vår historiska utveck- ling utifrån kommunikation, näring och landets gräns- dragning. Mörbylånga tar upp Världsarvet södra Öland som också har fått stort utrymme i den kommunala översiktsplanen. På Öland uppmärksammas även de arkeologiska fynden från förhistorisk tid och intres- set att åskådliggöra dem. Glasriket med områdena Pukeberg, Boda och Orrefors har olika förutsättningar och utgångspunkter men ingår i alla utvecklingspla- ner. Nybro och Emmaboda deltar i det gemensamma utvecklingsarbetet för Glasriket tillsammans med Kro- noberg.
Vimmerby kommun arbetar sedan många år med utvecklingen av arvet efter Astrid Lindgren. Astrid Lindgrens Värld är en upplevelsepark av mycket hög klass. Genom Astrid Lindgrens Näs finns ett utveck-
Astrid Lindgrens originalmaterial med inriktning på akademisk utbildning och forskning samt upplevelser för en bred publik.
Utvecklingen av kulturarven ställer krav på samver- kan mellan många olika nivåer och parter i samhället.
Tillgänglighet till kulturarvet har hög prioritet och kan i vid bemärkelse omfatta allt från vatten och avlopp till digitalisering!
KulturElla OCH KrEatIVa närInGar
Majoriteten av kommunerna önskar mer samver- kan mellan näring och kultur. Kulturella och kreativa näringar är en utvecklingsfaktor för länet. Kulturen har ett stort värde för befolkningen, inflyttare och turister.
Kommunerna påtalar behovet av att öka andelen före- tagare inom konst och kultur vid näringslivets träffar.
Inom processen att ta fram en ny Kulturplan har Regi- onförbundet haft dialogmöten med företrädare för arkiv, bild och form, kulturarv, litteratur och bibliotek, scenkonst, länets konsulenter och med bildningsför- bunden. Dialogmötena hölls inom respektive område med inbjudna kulturorganisationer, föreningar och företrädare för yrkesorganisationerna, landstinget och länsstyrelsen. Inför dialogmötena fanns frågeställ- ningar om nuläget för respektive område, vad som kan utvecklas inom ramen för barn, unga, kultur för alla och hög kvalitet.
Inom samverkansmodellen företräds områdena av föl- jande organisationer:
• Scenkonst – Kalmar läns musikstiftelse, Byteatern Kalmar länsteater, Riksteatern Kalmar län, Dans i sydost och Reaktor sydost
• Kulturarv – Kalmar läns museum, Kalmar läns hem- slöjdsförening
• Bild och form – Kalmar Konstmuseum
• Bibliotek och litteratur – Regionbibblioteket
• Konsulentverksamhet – Dans i sydost, Reaktor sydost, Kalmar läns hemslöjdsförening, Riksteatern.
Därtill finns konsulenter inom musik, konst, kultur- arv, bibliotek, och teater
• Arkivverksamhet - Kalmar läns arkivförbund
I Bilaga 4 finns en sammanställning av organisationer- nas nyckeltal
SCEnKOnSt - Kalmar länS muSIKStIFtElSE, BytEatErn Kalmar länStEatEr, rIKStEa- tErn, DanS I SyDOSt, rEaKtOr SyDOSt I scenkonsten ingår musik, teater, dans och film. Regi- onen profileras internationellt genom länsmusiken.
Under dialogmötet lyftes internationell samverkan som ett mycket starkt utvecklingsområde för musiken. Men
nella och internationella projekt. En erfarenhet från musiken är att det kräver uthållighet och långsiktighet, kontakter och nätverk. Musik, dans och film är inte beroende av språket på samma sätt som teatern.
Inom scenkonsten i länet finns flera starka nätverk, både regionalt och interregionalt. Den interregionala samverkan sker framför allt genom ”Scenkonst sydost”
ett nätverk där dans och teater är representerade från Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Grunden för samverkan är att de kompletterar varandra utan kon- kurrens. Nätverket arbetar för att de tre regionerna ska ha samordnade subventioner för barnkultur och att länen ska arbeta på liknande vis. Scenkonst sydost verkar för att stärka samarbetet ytterligare. Inom syd- ostkultur har länen den gemensamma avsikten att öka utbud och repertoar inom teater och professionella dansföreställningar i länet. Samverkan mellan teat- rarna, Riksteatern och Dans i sydost sker framför allt via nätverket Scenkonst sydost.
KulturarV – Kalmar länS muSEum
Kalmar län har ett rikt och varierat kulturarv från glas- hyttor till världsarv, slott och borgar, förlista skepp och landskap som vittnar om historiens vardag och uttryck. Organisationerna som arbetar med kulturarv ingår i många olika nätverk.
Det pågår flera internationella utbyten och projekt i länet. Kalmar läns museum är huvudman för det inter- nationella samarbetet Bridging Ages. Boda The Glass Factory deltar i flera internationella utbyten och pro- jekt. Kalmar slott, Borgholms slott och Eketorps Borg ingår i EU-projektet ”Öppna portar” som drivs av Sta- tens Fastighetsverk och som har bidragit till flera inter- nationella kontakter och utveckling av kulturarven.
KulturOrGanISatIOnErna
BIlD OCH FOrm – Kalmar KOnStmuSEum Inom bild- och formområdet finns det ett brett utbud av verksamheter och arrangemang, men förutsätt- ningarna för verksamma inom området är väldigt olika.
På dialogmötet påtalades att MU-avtalet inte alltid följs, 1%-regeln inte fungerar och ersättning till konstnä- rers medverkan i olika sammanhang brister när det kommer till förberedelser, rådgivning eller utföranden.
Länet har arbetat fram ”Riktlinjer och policy för offent- lig konst i Kalmar län”, med avsikt att det ska förbättra förutsättningarna för konstnärerna.
Det sker flera internationella utbyten inom bild- och formområdet, bland annat genom projektet Art Line som drivs av Kalmar konstmuseum men också genom utbyten kopplade till ateljéer och folkhögsko- lor. Det finns ett engagemang och en vilja att utöka och bredda det internationella kontaktnätet, men för mindre verksamheter kan det vara svårt att driva inter- nationella projekt.
BIBlIOtEK OCH lIttEratur - rEGIOnBIBlIOtEKEt
Biblioteken har en vikig roll som samhällets öppna offentliga rum. Förväntningarna på biblioteken för- ändras utifrån samhällets behov. Med grund i biblio- teksuppdraget måste biblioteken vara öppna för för- ändringar med ny media och lyhörda för samhällets behov. Den digitala delaktigheten är ett demokratiskt verktyg där Folkbiblioteken bär ansvaret att lära ut hur de digitala redskapen och media används. För att utveckla bibliotek och litteratur bör läsning sättas i relation till, förmågan att tänka, förstå samhället, styra sitt liv och till demokrati.
Det finns ett behov av att bättre definiera litteratur, För- fattarcentrum syd har tagit fram en definition av littera- tur som Regionförbundet i Kalmar län har valt att anta och arbeta efter:
Litteraturen är en av grundpelarna i ett upplyst sam-
utan också länken mellan andra discipliner och mellan de övriga konstnärliga språken, inom kultur och utbild- ning. Litteratur är samhällets minne och författarskap innefattar ett brett spektrum av underhållande och upplysande ämnesområden som till exempel, histo- ria, politik, filosofi, psykologi, konst, naturvetenskap, tradition, språk och ekonomi. Samhällets utveckling kan inte genomföras utan författarnas medverkan och goda arbetsvillkor för litterärt skapande ligger i allas intresse.
Länet har behov av att definiera behov och möjligheter för litteraturen som konstområde. Regionbiblioteket, Astrid Lindgrens Näs, ALN, och Emmaboda kommun har uttryckt olika intressen inom litteraturområdet.
Regionbiblioteket har nätverk och kontakter över hela sydostregionen, ALN har fokus på Astrid Lindgren, hennes författarskap och särställning som konstnär och samhällsdebattör och Emmaboda kommun foku- serar på författare, läsning och berättelser.
KOnSulEntVErKSamHEt - tEatEr, DanS, muSIK, KOnSt, KulturarV, BIBlIOtEK, FIlm, HEmSlÖJD
Kalmar län har konsulentverksamhet inom teater, dans, musik, konst, kulturarv, bibliotek och hemslöjd.
Dessa har regionala uppdrag att verka i hela länet och uppdraget regleras genom en överenskommelse med respektive huvudman. Utöver dessa har arkivför- bundet en konsulentliknande verksamhet för länets arkivföreningar och länets hembygdsförening har en hembygdskonsulent som arbetar för hembygdsfören- ingarna.
Konsulenterna har en väl utvecklad samverkan inom sitt nätverk, de driver frågor gemensamt och arbetar strategiskt bland annat med arrangörsutveckling. Kon- sulenterna gör en mycket stor insats med program- verksamhet direkt till skolorna och de ger skolorna ett viktigt stöd i ansökningarna till ”Skapande-skolapro-
I samband med att Kalmar kommun planerar för ett kulturcentrum har frågan lyfts om att samla alla konsu- lenter där. Men för de konsulenter som har tillhörighet i en större organisation är det viktigare med samman- hang och nätverk inom sitt konst/kulturområde än samverkan mellan konsulenterna. De som återstår är Riksteatern i Kalmar län, Dans i sydost och Reaktor sydost som ser goda fördelar att ha en samlad arbets- plats i ett kommande kulturcentrum.
Genom arbetet med Skola och Kultur och strategin
”Relevant” har frågan lyfts om vad som ingår i konsu- lenternas offentliga uppdrag. Frågan har aktualiserats ytterligare med de statliga Skapande-skola-pengarna eftersom konsulenterna hjälper skolor och kommuner med ansökningar.
Skola och Kulturarbetet har pekat på behovet av att garantera skolorna att de kulturaktörer som kommer till skolan har någon form av verifierad utbildning i att möta barn och unga och att de även kan målen i läroplanen. Likaså finns behov av att orientera lärare i att arbeta med konst och kultur inom de ordinarie ämnena. Linnéuniversitetet har intresse av att arrang- era kompetensutbildningar.
Samma resonemang förs även inom det pågående projektet Hälsa och Kultur där det också är angelä- get att kulturaktören har kunskap om dem som de kommer att möta. Avsikten är att orientera om förut- sättningarna vid specifika sjukdomstillstånd. Linnéuni- versitetet ingår i projektet.
arKIVVErKSamHEt – Kalmar länS arKIVFÖrBunD
Inom arkivverksamheten pågår en radikal förändring genom att samlingarna digitaliseras och blir tillgängliga för allmänhet och forskning. Samtidigt börjar arkiven öppna för att även ta emot digitalt material. Detta sker under förutsättning att de fysiska arkiven finns kvar
digitalisering har varit många och det har varit svårt för arkiven att urskilja vilken som är lämpligast. I Kalmar län finns ett flertal arkiv, en del av samlingarna är i akut behov av att sorteras för att bevaras för framtiden och digitaliseras för att bli tillgängliga. De främsta hin- dren för omhändertagandet är brist på tekniskt säkra lokaler och digitaliseringsresurser. Det finns ett stort behov av ett samordnat grepp om arkiven i länet med ett gemensamt förhållningssätt och samverkan.
FOlKBIlDnInG
Sammantaget finns ett stort utbud av kulturyttringar i folkhögskolornas och bildningsförbundens regi så som läsprojekt, hantverk, skrivarskola, foto, dans, film och bild, men starkast lyser musiken som erbjuder en bred variation från musikteater, låtskrivande, visutbildning, stråkutbildning, klassisk gitarr till en kyrkomusiklinje som utbildar kantorer.
Folkbildningen utvecklas genom att arbeta för att alla i samhället ska nås, det kan göras genom att utbudet riktas särskilt mot till exempel unga som är en svår grupp att nå men också genom att stötta ungt arrang- örskap. Kulturen kan användas som en del i integra- tion och därmed blir kulturen dynamisk och det inter- nationella perspektivet synliggörs. Fysisk tillgänglighet är ett viktigt perspektiv men även att arbeta normkri- tiskt och med attitydfrågor och bemötande.
Folkbildningen har av tradition nått hela länet med verksamhet både i städer och på landsbygden. Men utmaningen för bildningsförbunden är att vara en del av utvecklingen och anpassa strukturer och verksam- hetsformer efter nya former av föreningar, både med hänsyn tagen till minskande landsortsbefolkning och förändrade vanor. Det är viktigt att både folkbildning och kulturorganisationer gemensamt samverkar i för- nyelse och nya samverkansmodeller.
utVECKlInG InOm KOnSt
OCH Kultur
tEatEr
Byteatern Kalmar länsteater, har det regionala teater- uppdraget. Teatern är en av Sveriges mindre länsteat- rar och har förhållandevis små resurser. En ytterligare begränsning är teaterns lokaler som är tungarbetade och de klarar till viss del inte tillgänglighetsmålen för publik och personal. Publikplatserna är begränsade till 100 platser vilket innebär att det är svårt att få rimlig ekonomisk täckning på föreställ- ningarna. Avseende Byteaterns loka- ler ingår de i Kalmar kommuns planer för ett nytt kulturcentrum.
Planen för kulturcentrum är att lokalerna ska vara klara under 2018. Regionen stöder plane- ringen som utöver att skapa en modern teatermiljö även syftar till att ge teatern möjlighet att både spela och repetera parallellt.
Det skulle innebära helt andra förutsätt- ningar för en utökad turnéverksamhet. Regi-
onen är beredd att även stödja en etappvis utvidgning av verksamheten för att anpassa teatern till utökade turnémöjligheter.
De senaste åren har Byteatern inlett samverkan med Regionteatern i Blekinge/Kronoberg. Det är en positiv utveckling som har gett ökade antal föreställningar för
teatrarna och ett ökat utbud för publiken i hela regi- onen. Det ger även tillgång till fler skådespelare, nya impulser och erfarenheter till den egna teatern. Men samverkan och utbyte ger också en tyngre arbetspro- cess och det är snarare förknippat med högre eko- nomiska omkostnader än med vinst. Det finns ett intresse från båda teatrarna att definiera samverkan under perioden. Teatrarna samverkar genom nätverket ”Scenkonst sydost” där Riks-
teatern är drivande. Nätverket driver bland annat frågor om lika subven-
tionssystemen för barn och unga i hela sydostregionen. En av
utmaningarna för teaterområ- det i regionen är att samarbeta för att utveckla scenkonsten och de internationella kontak- terna.
Regionförbundet i Kalmar län är part i Dansnät Sverige och Byteatern är underpart och arrangör för professionell dans inom Dansnätet.
Inom sydostsamverkan finns ett intresse att utöka antalet professionella föreställningar. Det kan bli möj- ligt genom Kalmar kulturcentrum där en dansscen finns med i planeringen. Dans utgör ett av samver- kansområdena inom Scenkonst sydost.
SCEnKOnSt
regionförbundet ska arbeta för att:
• Definiera möjliga samverkansområden inom Scenkonst sydost
• Moderna lokaler för scenkonst i Kalmar kulturcentrum
• Etappvis utvidgning av Byteaterns verksamhet med flera tjänster. Gemensam finansiering av stat och region för att öka turnéverksamheten, antalet föreställningar och därmed ökat publikunderlag
muSIK
Musik genomsyrar Kalmar län på många olika sätt.
Musiken återfinns hos utövare och publik i alla åldrar, i olika genrer, amatörer och professionella av världs- klass. Musiken finns ”bara för att” men också för att mötas och umgås på en festival, för att lättare lära matematik eller som kommunikation inom demens- vården.
Länets musikverksamhet präglas av internationella kontakter och utbyten i kombination med många lokala publikarrangemang. Kalmar läns musikstiftelse och Camerata Nordica har under senare år utvecklats till en internationellt erkänd stråkorkester med framträ- dande på PROMS i London och samordnare för EU- projektet Emerging classic talent in the EU. Musikstif- telsen har hela regionens stöd i fortsatt internationella utvecklingen av spets och skicklighet.
Länsmusikens Talangcoachprojekt har utvecklat en arbetsmodell och ett internationellt nätverk som stöd- jer unga talanger att starta eget företag och att nå ut internationellt. Projektet avslutas under 2014 men avsikten är att etablera former för en permanent verk- samhet tillsammans med länets kommuner.
Se även ”Samverkan mellan kultur och andra sam- hällsområden/kultur och näring”
Hultsfreds kommun har under många år varit ”länets musikkommun”. Nu har kommunen för avsikt att ytterligare fokusera på musik som tema inom hela samhällsorganisationen. Regionen avser att medverka till en fördjupad process som förankras på olika nivåer från föreningar och enskilda, via kommunala förvalt- ningar och organisationer, till nationell nivå. Parallellt kommer Linnéuniversitetet att undersöka den långsik- tiga effekten på de kulturella entreprenörerna i spåren av Hultsfredsfestivalen.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Musikens utveckling till internationell spets inom olika genrer
• En kontinuitet av coachning av unga talanger inom musikområdet
• En modell för att utveckla en ort genom ett kulturområde och låta det genomsyra hela samhället
muSEIVErKSamHEt
De flesta län i Sverige har ett länsmuseum som ansva- rar för både konst och kulturarv, ibland även för hem- slöjden. Kalmar län har ett separat länsmuseum för kulturarvet och ett separat konstmuseum, Kalmar konstmuseum. Utöver det finns Virserums konsthall med regionalt stöd inom konstområdet.
BIlD- OCH FOrm
Kalmar län har en policy för ”Offentlig konst i Kalmar län, policy och riktlinjer”. Under kommande period ska regionen och konstkonsulenten stödja kommu- nerna och landstinget i att anta det generella doku- mentet eller att ta fram egna riktlinjer med utgångs- punkt från det regionala. Riktlinjernas syfte är att höja status och respekt för inköp och hantering av lös och offentlig konst. Avsikten med policyn och riktlinjerna är att öka kunskapen om inköp av konst, följa 1 % -regeln och MU-avtalet.
Konstkonsulenten har en viktig roll för konstnärer- nas nätverk och möjligheter att arbeta professionellt.
Konstmuseets vernissager, konstnärssamtal och före-
drag utgör en viktig mötesplats för konstnärer och publik.
Kalmar konstmuseum har en internationell profil som är unik för ett regionalt museum. Museet blandar utställningar med konstnärer från Östersjöområdet och östra Europa med regionala konstnärer och konst- närskollektiv. Museet har även etablerat ett samarbete med Ölands folkhögskolas konstutbildning. Museet har tidigare medverkat i ”Flaggskeppsprojektet Art- Line” tillsammans med Blekinge, Polen, Litauen, Tyskland och Ryssland/Kaliningrad. Avsikten är att gå vidare med projektet under nästa programperiod och utöka projektet med fler kommuner i Kalmar län.
Kalmar konstmuseum har inlett residensverksam- het tillsammans med tre kommuner. Verksamheten är lyckad och museet har för avsikt att utveckla den vidare med fler kommuner.
Designarkivet tillhör Kalmar Konstmuseum, se vidare under ”Arkiv”.
regionförbundet ska arbeta för att:
• Kalmar konstmuseum och Virserums konsthall att tillämpa MU-avtalet och förutsätter att staten med- verkar finansiellt
• De enskilda kommunernas och landstingets arbete med policy och riktlinjer för offentlig konst
• Samverka med länets kommuner om residens för konstnärer
• Internationella konstutbyten inom Östersjöområdet
• Långsiktig samverkan med grannlänen för internationellt utbyte inom konsten
• Samverkan mellan Smålandslänen med stöd från regionerna och Kulturrådet Virserums konsthall, har ett regionalt uppdrag och
finansiering från region och kommun, samt utställ- ningsanslag från Kulturrådet. Konsthallen arbetar uti- från det lokala perspektivet och sätter det i ett globalt sammanhang. Konsthallen vänder sig till publiken i avfolkningssverige – den unga publiken som finns utanför storstäderna och ställer frågorna om livet och livsdrömmarna. Virserums konsthall arbetar även inter- nationellt inom trä och arkitektur och verkar genom
”Nödvändighetens arkitektur” för en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet inom stadsplanering och byg- gande.
Genom ett gemensamt initiativ från Vandalorum, Växjö Konsthall, Kulturparken Småland och Kalmar konst- museum gjorde Smålandslänen en ansökan till Mani- festa 2018 med stöd från Statens Kulturråd. Under ansökningsprocessen etablerades nya kontakter och idéer för samverkan började ta form. Länen fick avslag på ansökan men avser att gå vidare med samverkan inom konstområdet.
KulturarV OCH KulturmIlJÖ
Kalmar läns museum är en central aktör i länet för kul- turarvsfrågor ur många olika aspekter. Verksamheten har sin grund i samlingar, pedagogik, arkeologi, mari- narkeologi, byggnadsvård och konservering. Under det senaste året har föremålsmagasinen samlats i nya högkvalitativa lokaler och ett stort tillgänglighetsarbete pågår genom katalogisering och digitalisering.
Den arkeologiska uppdragsverksamheten på Kultur- parken Småland/Smålands museum har genom ett samverkansavtal övergått till Kalmar läns museum.
Verksamheten som nu heter Museiarkeologi Sydost, har även Kronobergs län som sitt hemlän och ett kontor även i Växjö. Samverkan med Lin-
néuniversitetet ska fördjupas genom en planerad företagsforskarskola i museiarkeologi.
I över 30 år har dykningarna pågått vid vrakplatsen för regal- skeppet Kronan. Under den tiden har Länsmuseet byggt upp en imponerande kunskapsbank som används tekniskt och peda- gogiskt vid utforskning och tillgänglig- görandet av bland annat de unika vraken
Mars Makalös och Svärdet. Västerviks museum ligger i framkant i utvecklingen av ”icke-destruktiva arkeolo- giska metoder” och visualiseringsteknik och samver- kar med internationella forskare och Länsmuseet om fyndigheterna av Mars Makalös. Dykningarna på Mars Makalös har pågått sedan 2012. Under 2014 har en förstudie gjorts om hur fyndigheterna ska kunna till- gängliggöras för forskare, dykare och allmänhet. För- studien omfattar historiska vrak och har skett på initi- ativ av länsstyrelsen och regionförbundet i samverkan med Kalmar läns museum, Västerviks, Borgholms och Mörbylånga kommuner.
resor. Länsmuseet är initiativtagare och huvudinstitu- tion för Bridging Ages, en kulturmiljöorganisation med drygt 20 medlemsländer, som arbetar efter tidsrese- metodiken. Genom Bridging Ages arbetar museet med internationella utvecklingsprojekt i olika delar av världen. Verksamheten har behov av att stabilisera organisationen för att tillgodose de behov som finns i länet och internationellt. Verksamheten har utvecklats inom fler områden än det rent historiska och är en pedagogisk modell med tillämpning inom skola, hälsa, integration och försoning.
Med tillämpat kulturarv och tidsresorna som grund har Länsmuseet etablerat en gemensam forsk-
nings- och utvecklingsmiljö tillsammans med Linnéuniversitetet. Verksam-
heten har bäring på tvärvetenskap och internationella perspektiv där forskning och praktik ska mötas.
Under senare år har stora hällristningsfynd gjorts i Tjust, Västerviks kommun. En stor del av området där fyndigheterna finns ligger vid Casimirs borg vid Gamlebyviken. Det finns såväl privat, kommunalt och regionalt intresse av att stödja utvecklingen och att tillgängliggöra området.
Formerna för utvecklingen av området bör formuleras under planperioden.
Kulturlandskapet på södra Öland är unikt för regionen, Sverige och internationellt. Odlingslandskapet är upp- taget på Unescos världsarvslista och på hela Öland finns det spår av tidig och nutida mänsklig aktivitet.
Målet som ligger i samklang för RUS´en och har regi- onens stöd är:
• Södra Ölands odlingslandskap ska vara ett levande landskap
• Turism, lantbruk och övrig näringsverksamhet ska
