I detta kapitel presenteras resultaten från de analyser som jag genomfört med MSM13 som grund.
Först presenteras de bakgrundsvariabler jag utgått ifrån, och sedan de analyser jag gjort av behov och
efterfrågan. I kapitlet därefter presenteras litteraturgenomgången, för att sedan analyseras och
diskuteras sammanhållet i kapitlet därefter.
5:1 Bakgrundsvariabler
Här börjar jag med att presentera respondenterna utifrån de jag utgått ifrån i analysen. För att
synliggöra det faktiska risktagandet för hivöverföring, snarare än att utgå ifrån implicita antaganden
om att de som kategoriseras som ’MSM’ automatiskt tillhör en riskgrupp, har jag valt börja med att
presentera erfarenhet av oskyddade anala samlag med en ny eller tillfällig partner. Vidare har jag
kortabulerat denna fråga med de andra bakgrundsvariablerna, för att se i vilka grupper som risken för
hivöverföring är överrepresenterad.
Tabell 1: Erfarenhet av oskyddat analt samlag med en ny eller tillfällig partner
Med hur många nya/tillfälliga manliga sexpartner har du haft oskyddat analt samlag de senaste
12 månaderna?
Andelar i procent.
N=1884
Ingen 56,9
1–2 stycken 23,4
3 stycken eller fler 17,5
Minns inte 2,2
Drygt hälften har inte haft OAS med någon ny/tillfällig manlig sexpartner de senaste tolv månaderna.
Den knappa andra hälften har svarat att de antingen haft en eller flera nya/tillfälliga OAS-partners det
senaste året. En liten grupp har också svarat att de inte vet eller inte minns.
Tabell 2: Ålder
Vilket år är du född?
Andelar i procent.
N=2364
15–25 år 22
26–35 år 30,7
36–46 år 25,1
47 år eller äldre 22,3
Åldersgrupperna är förhållandevis jämt fördelade, något som har med det stratifierade urvalet att
göra. Dock är gruppen 26–35 år något större än de övriga. Fler i de yngre åldersgrupperna som
uppger att de haft en eller fler nya eller tillfälliga OAS-partner de senaste tolv månaderna.
Tabell 3: Sexuell identitet
Vilket av följande alternativ stämmer bäst in på hur du tänker om dig själv?
Andelar i procent.
N=2371
Bög/homosexuell 62,5
Straight/heterosexuell 2,9
Bisexuell 25,4
Annat 9,3
Den största gruppen identifierar sig som bögar eller homosexuella. En förhållandevis stor grupp
identifierar sig också som bisexuella. Ungefär en tiondel har svarat att de inte brukar kategorisera
mig sexuellt, vet inte/vill inte svara samt annat. En liten grupp anger att de identifierar sig som
straighta eller heterosexuella. Bland de som identifierar sig som bögar/homosexuella i MSM13 är det
betydligt vanligare att ha haft en eller fler nya eller tillfälliga OAS-partner de senaste tolv månaderna
(44,0), jämfört med de som identifierar sig som straighta (13,8). Bland de som identifierar sig som
bisexuella svarar 36,8 procent samma sak, och 35,4 procent bland de som identifierar sig som något
annat.
Tabell 4: Födelseland/antal år i Sverige
Hur många år har du bott i Sverige?
De som angett att de födda utomlands, samt de som angett att de är födda i Sverige
Andelar i procent.
N=2360
Mindre än 1–4 år 3,1
5 år–10 år 2,7
11 år–90 år 9,5
Födelseland Sverige 84,7
Bland de som är födda i ett land utanför Sverige, men som bott i Sverige länge, 11–90 år, svarar fler
att de haft en eller fler nya eller tillfälliga OAS-partner de senaste tolv månaderna (44,0), jämfört
med de som varit i Sverige kortare (34,0 resp. 34,8) samt de som är födda i Sverige (40,9). Även här
är det små analysgrupper, framförallt gällande de två kategorier som varit kortast i Sverige.
Tabell 5: Bostadsort
Var bor du?
Andelar i procent.
N=2370
Stockholm 35,9
Göteborg 10,9
Malmö 8
Ej storstad 45,2
Den största gruppen bor inte i en storstad, vilket innebär att de bor i en annan svensk stad eller större
ort med mer än 10 000 invånare, eller mindre svensk ort med under 10,000 invånare eller på svensk
landsbygd. Den näst största gruppen utgörs av de som bor i Stockholm, följt av Göteborg och
Malmö. Datamaterialet är stratifierat utifrån län, och översamplat i storstäderna för att få en bättre
precision där. I Stockholm (42,7) och Göteborg (42,6) är det något fler som anger att de har haft en
eller flera nya eller tillfälliga OAS-partner de senaste tolv månaderna, jämfört med de som bor i
Malmö (37,2) och de som bor i mindre städer eller på landsbygden (39,4).
Tabell 6: Utanförskap
Vad är din nuvarande huvudsakliga sysselsättning?
Andelar i procent.
N= 2239. [Missning, ålderspensionärer, samt annat = 134]
Arbetar/studerar/egen företagare 90,8
Utanför arbetsmarknaden 9,2
Den stora majoriteten har angett att de antingen arbetar, studerar eller är egna företagare, medan en
knapp tiodel har angett att de står utanför arbetsmarknaden. Av de som är utanför arbetsmarknaden
anger 52,7 procent att de haft en ny eller okänd OAS-partner de senaste tolv månaderna, jämfört med
de som har en sysselsättning, där 40,1 procent anger samma sak.
5:2 Kunskapsbehov
Här redogör jag för de resultat som analyserna av enkätmaterialet har gett, uppdelat i rubrikerna
Kunskapsbehov och Efterfrågan på insatser. I varje avsnitt presenterar jag först de ANOVA-analyser
jag gjort, för att sedan redogöra för frekvenser och korstabuleringar.
ANOVA-analyser är ett bra redskap för att undersöka hur medeltalen i ett index, alltså en mängd
sammanslagna frågor på samma tema, skiljer sig åt mellan fler än två grupper (Pallant 2010). I dessa
analyser använde jag ett kunskapsindex mellan 0–10, ju högre siffra desto större okunskap (se mer
om detta under metodkapitlet).
Tabell 7: Medelvärde i kunskapsindex utifrån sexuell identitet
Medelvärden (M) på en skala mellan 0–10, standardavvikelse (SD)
N= faktiskt antal svarande
Bög/homosexuell M=1,98 SD=1,82 N=1 016
Straight/heterosexuell M=3,51 SD=2,37 N=49
Bisexuell M=2,74 SD=2,19 N=473
Annat M=2,88 SD=2,17 N=166
Gällande sexuell identitet fanns det en statistiskt signifikant skillnad mellan de som identifierade sig
som bög/homosexuell jämfört med de andra kategorierna; straight/heterosexuell, bisexuell samt
annat. Post-hoc jämförelserna visade att medeltalet för de som identifierade sig som
bög/homosexuell skiljde sig signifikant från de som identifierade sig som straight/heterosexuell. Det
fanns även en skillnad mellan de som identifierade sig som bög/homosexuell och bisexuellt
identifierade samt mellan de som identifierade sig som bög/homosexuell och de som identifierade sig
som något annat. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader grupperna emellan. De som i högst
utsträckning skattade att de hade dåliga/mycket dåliga kunskaper om de olika kunskapsområdena var
alltså de som identifierade som straight/heterosexuell, följt av annat och bisexuella. De som
identifierade sig som bög/homosexuell skattade i lägst utsträckning att de hade dåliga/mycket dåliga
kunskaper.
Tabell 8: Medelvärde i kunskapsindex utifrån ålder
Medelvärden (M) på en skala mellan 0–10, standardavvikelse (SD)
N= faktiskt antal svarande
15–25 år M=2,89 SD=2,23 N=403
26–35 år M=2,27 SD=1,97 N=394
36–46 år M=2,14 SD=1,86 N=409
47 år eller äldre M=1,83 SD=1,82 N=495
Gällande ålder fanns det en statistiskt signifikant skillnad mellan den yngsta åldersgruppen, alltså de
som var mellan 15–25 år, och övriga åldersgrupper. Här visade post-hoc jämförelserna att medeltalet
för de som var mellan 15–25 år skiljde sig signifikant från övriga åldersgrupper, det vill säga de som
var mellan 26–35 år, de som var mellan 36–46 år samt de som var äldre än 47 år. De som tillhörde
den yngsta åldersgruppen skattade alltså i högre utsträckning att de hade dåliga/mycket dåliga
kunskaper jämfört med andra grupper. Statistiskt signifikanta skillnader fanns också mellan den
äldsta gruppen och 15–25åringarna, samt mellan den äldsta gruppen och 26–35åringarna. De som
tillhörde den äldsta gruppen skattade alltså i lägre utsträckning att de hade dåliga/mycket dåliga
kunskaper.
Tabell 9: Medelvärde i kunskapsindex utifrån bostadsort
Medelvärden (M) på en skala mellan 0–10, standardavvikelse (SD)
N= faktiskt antal svarande
Stockholm M=2,11 SD=2,01 N=301
Göteborg M=2,00 SD=1,82 N=201
Malmö M=2,06 SD=1,92 N=155
Ej storstad M=2,52 SD=2,04 N=1 182
Gällande bostadsort fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan de som inte bodde i en storstad
och de som bodde i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här visade post-hoc jämförelserna att
medeltalet för de som inte bodde i en storstad skiljde sig signifikant från de som bodde i Stockholm ,
Göteborg och Malmö. De som bor i storstäder skattar alltså i något lägre utsträckning att de har
dåliga/mycket dåliga kunskaper jämfört med de som inte gör det. Inga signifikanta skillnader fanns
mellan boende i de olika storstäderna.
Inga signifikanta skillnader i självskattad kunskap hittades på gruppnivå gällande födelseland/antal år
i Sverige. Inte heller skiljde sig kunskapen åt beroende på antal tillfälliga OAS-partners eller
sysselsättning.
ANOVA-analyserna är, som nämndes ovan, ett bra redskap för att undersöka hur medeltalen i ett
index, alltså en mängd sammanslagna frågor på samma tema, skiljer sig åt mellan grupper (Pallant
2010). De säger däremot inte så mycket om mer detaljerade skillnader mellan grupperna på de
enskilda frågorna. Jag kommer därför också att redovisa hur svaren fördelade sig för varje
underfråga. Frekvenser och signifikanta resultat (p<0,05) från korstabuleringarna jag gjort mellan
intersektionerna och varje delfråga återfinns därför i tabellerna nedan.
Resultaten för den första frågan som jag analyserat, som gällde kunskap om var ett hivtest finns att
tillgå med kort varsel, fördelade sig på följande sätt:
Tabell 10: Om du vill hivtesta dig, vet du var du kan vända dig för att få ett hivtest med kort varsel?
Andelar i procent.
N= faktiskt antal svarande
Ja, jag är helt säker 66,6
Ja, jag är ganska säker 19,9
Nej, jag är osäker 13,5
N=332
Bög/homosexuell \ Straight/heterosexuell \ Bisexuell \ Annat 11,7 \ 18,4 \ 16,2 \ 17,4 **
15–25 år \ 26–35 år \ 36–46 år \ 47 år eller äldre 17,8 \ 16,3 \ 11,7 \ 7,5 **
Stockholm \ Göteborg \ Malmö \ Ej storstad 8 \ 11,2 \ 13,3 \ 18,2 **
Arbetar/studerar/egen företagare \ Utanför arbetsmarknaden 13,5 \ 18 **
Två av tre vet säkert var de kan få ett hivtest med kort varsel. Av de som har svarat Nej, jag är
osäker är de som identifierar sig som straighta/heterosexuella och annat överrepresenterade, och även
i något lägre grad de som identifierar sig som bisexuella. De som identifierar sig som
bögar/homosexuella är osäkra i lägre grad. Den yngsta åldersgruppen är mer än dubbelt så osäker
som de äldsta. De som bor i den största staden, Stockholm, är mest säkra, sedan i fallande ordning
Göteborg och Malmö. De som bor i mindre städer eller på landsbygd är minst säkra. De som befinner
sig utanför arbetsmarknaden är mer osäkra än de som har en sysselsättning.
I en annan av frågorna i enkäten ombads den svarande att skatta sin kunskap på en mängd olika
ämnesområden med relevans för sexuell hälsa. Resultaten från denna fråga presenteras i fallande
ordning, det svarsalternativ som flest hade dåliga kunskaper om presenteras först. Tabellerna
redovisar hur många av samtliga som svarat att de värderar sina kunskaper som dåliga eller mycket
dåliga, samt andel i respektive undergrupp som svarat samma sak. Ju högre siffror i tabellen desto
sämre värderas alltså kunskaperna. Samtliga tabeller nedan redovisar andelar i procent, och N står för
det faktiska antalet svarande.
Tabell 11: Hur bedömer du dina kunskaper inom följande: Postexpositionsprofylax (PEP) mot hiv
Andel som svarat ”dåliga” eller ”mycket dåliga” 69,8
N=2 133
Bög/homosexuell \ Straight/heterosexuell \ Bisexuell \ Annat 67,4 \ 82,5 \ 74,2 \ 71,4 *
15–25 år \ 26–35 år \ 36–46 år \ 47 år eller äldre 78,6 \ 67,5 \ 69,9 \ 64,3 **
>1–4 år i Sverige \ 5–10 år \ 11–90 år \ Födelseland Sverige 51,9 \ 46,3 \ 70,7 \ 71,3 *
Stockholm \ Göteborg \ Malmö \ Ej storstad 65,9 \ 69,8 \ 66 \ 73,2 *
Ingen ny/okänd OAS-partner \ 1–2 st. \ 3 st. eller fler \ minns ej/vet inte 69,2 \ 72,7 \ 66,4 \
38,1 *
Svarsalternativet Postexpositionsprofylax (PEP) mot hiv är det som överlägset skiljer ut sig från de
övriga, där hela 69,8 procent angav att de hade dåliga eller mycket dåliga kunskaper. De som
identifierar sig som bögar/homosexuella skattar i lägre utsträckning att de ha dåliga/mycket dåliga
kunskaper, straighta/heterosexuella i större utsträckning. De yngre skattar i högre utsträckning att de
har dåliga/mycket dåliga kunskaper jämfört med de äldre. De som varit i Sverige i mindre än 1–4
år/5–10 år skattar i betydligt lägre utsträckning att de har dåliga/mycket dåliga kunskaper om PEP
jämfört med de som varit i Sverige längre, eller är födda i Sverige. De som inte bor i en storstad
skattar i högre utsträckning att de har dåliga/mycket dåliga kunskaper jämfört med de som bor i
Stockholm, Göteborg eller Malmö. De som inte minns sitt antal nya/tillfälliga OAS-partners de
senaste tolv månaderna skattar i lägre utsträckning att de har att de har dåliga/mycket dåliga
kunskaper om PEP än övriga.
Tabell 12: Hur bedömer du dina kunskaper inom följande: Hur det är att leva med hiv
Andel som svarat ”dåliga” eller ”mycket dåliga” 35,4
N=1 976
Bög/homosexuell \ Straight/heterosexuell \ Bisexuell \ Annat 29,4 \ 56,6 \ 44,7 \ 48,8 **
15–25 år \ 26–35 år \ 36–46 år \ 47 år eller äldre 49,3 \ 34,1 \ 33,6 \ 25,3 **
Stockholm \ Göteborg \ Malmö \ Ej storstad 30,9 \ 34,5 \ 27,6 \ 40,5 **
Gällande svarsalternativet Hur det är att leva med hiv anger 35,4 procent att de har dåliga eller
mycket dåliga kunskaper. Här finns stora skillnader beroende på sexuell identitet, de som identifierar
sig som bögar/homosexuella skattar i lägre utsträckning att de har dåliga/mycket dåliga kunskaper
jämfört med de som identifierar sig som straighta/heterosexuella. Det finns också stora skillnader
beroende på hur gammal man är, där de yngsta i större utsträckning skattar att de har dåliga/mycket
dåliga kunskaper än övriga åldersgrupper. De som inte bor i en storstad skattar i högre utsträckning
att de har dåliga/mycket dåliga kunskaper än de som gör det.
Tabell 13: Hur bedömer du dina kunskaper inom följande: Hur jag kan tala med en sexpartner om hivstatus
Andel som svarat ”dåliga” eller ”mycket dåliga” 26,1
N=2 067
Bög/homosexuell \ Straight/heterosexuell \ Bisexuell \ Annat 22,3 \ 53,8 \ 32,5 \ 29,6 **
15–25 år \ 26–35 år \ 36–46 år \ 47 år eller äldre 34,7 \ 25,8 \ 24,6 \ 20,1 **
Stockholm \ Göteborg \ Malmö \ Ej storstad 22,2 \ 25 \ 22,1 \ 30 *
Gällande svarsalternativet Hur jag kan tala med en sexpartner om hivstatus anger 26,1 procent att de
har dåliga eller mycket dåliga kunskaper. Även här finns stora skillnader beroende på sexuell
identitet, de som identifierar sig som bögar/homosexuella skattar i mindre utsträckning att de har
dåliga/mycket dåliga kunskaper jämfört med de som identifierar sig som straighta/heterosexuella.
Skillnader finns också mellan åldersgrupperna, där de yngsta i högre utsträckning skattar att de har
dåliga/mycket dåliga kunskaper. De som inte bor i en storstad skattar i högre utsträckning att de har
dåliga/mycket dåliga kunskaper än de som gör det.
Tabell 14: Hur bedömer du dina kunskaper inom följande: Hur man berättar för andra att man är homosexuell
Andel som svarat ”dåliga” eller ”mycket dåliga” 22,6
N=2 091
Bög/homosexuell \ Straight/heterosexuell \ Bisexuell \ Annat 10,8 \ 62,1 \ 43,5 \ 41,7 **
Stockholm \ Göteborg \ Malmö \ Ej storstad 15,6 \ 19,5 \ 19,8 \ 29,3 **
Ingen ny/okänd OAS-partner \ 1–2 st. \ 3 st. eller fler \ Minns ej/vet inte 23,2 \ 22,6 \ 12,7 \
26,3 **
Gällande svarsalternativet Berätta för andra att man är homo/bisexuell anger sammanlagt 22,6
procent att de har dåliga eller mycket dåliga kunskaper. Det finns en viss logik i att de som
identifierar som straighta/heterosexuella i högre utsträckning skattar att de har dåliga/mycket dåliga
kunskaper i hur man kan berätta för andra att man är homo/bisexuell, eftersom vi får anta att många i
denna grupp inte heller har något större behov av denna kunskap. Mer anmärkningsvärt är att av de
som identifierar sig som bisexuella säger 43,5 procent samma sak, jämfört med endast 10,8 procent
av de som identifierar sig som bögar/homosexuella. De som inte bor i en storstad skattar i högre
utsträckning att de har dåliga/mycket dåliga kunskaper än de som gör det. De som haft tre eller fler
nya/tillfälliga OAS-partners de senaste tolv månaderna anger i betydligt lägre utsträckning än övriga
att de har dåliga kunskaper om detta.
Tabell 15: Hur bedömer du dina kunskaper inom följande: Hur jag får en relation att fungera bra
Andel som svarat ”dåliga” eller ”mycket dåliga” 20.4
N=2 110
15–25 år \ 26–35 år \ 36–46 år \ 47 år eller äldre 27,3 \ 21,3 \ 21,3 \ 11,9 **
Ingen ny/okänd OAS-partner \ 1–2 st. \ 3 st. eller fler \ Minns ej/vet inte 15,6 \ 19,4 \ 27,5 \
34,1 **
Arbetar/studerar/egen företagare \ Utanför arbetsmarknaden 20,4 \ 23,2 *
Gällande svarsalternativet Hur jag får en relation att fungera bra anger 20,4 procent att de har dåliga
eller mycket dåliga kunskaper. De som haft tre eller fler nya/tillfälliga OAS-partners de senaste tolv
månaderna, eller inte minns antalet, anger i högre utsträckning än andra att de har dåliga/mycket
dåliga kunskaper om hur de kan få en relation att fungera bra. Även de yngre anger detta i högre
utsträckning än de äldre. De som befinner sig utanför arbetsmarknaden anger också detta i något
högre utsträckning jämfört med de som arbetar, studerar eller är egna företagare.
Tabell 16: Hur bedömer du dina kunskaper inom följande: Hur jag kan ha analt samlag utan att kondomen går sönder
Andel som svarat ”dåliga” eller ”mycket dåliga” 17,4
N=2 125
15–25 år \ 26–35 år \ 36–46 år \ 47 år eller äldre 25,9 \ 15,6 \ 14,9 \ 14,6 **
Stockholm \ Göteborg \ Malmö \ Ej storstad 15,9 \ 12,2 \ 16,8 \ 19,9 *
Gällande svarsalternativet Hur jag kan ha analt samlag utan att kondomen går sönder anger 17,4
procent att de har dåliga eller mycket dåliga kunskaper. Den yngsta gruppen i högre utsträckning att
de har dåliga/mycket dåliga kunskaper om detta jämfört med de äldre. Detsamma gäller de som inte
bor i en storstad jämfört med de som gör det.
Tabell 17: Hur bedömer du dina kunskaper inom följande: Andra könssjukdomar än hiv
Andel som svarat ”dåliga” eller ”mycket dåliga” 11,2
N=2 105
15–25 år \ 26–35 år \ 36–46 år \ 47 år eller äldre 16,6 \ 13,2 \ 7,2 \ 7,5 **
Gällande svarsalternativet Andra könssjukdomar än hiv anger 11,2 procent att de har dåliga eller
mycket dåliga kunskaper. Även gällande denna fråga skattar den yngsta gruppen att de har
dåliga/mycket dåliga kunskaper i högre utsträckning om detta jämfört med de äldre.
Tabell 18: Hur bedömer du dina kunskaper inom följande: Hiv
Andel som svarat ”dåliga” eller ”mycket dåliga” 6,4
N=2 107
Bög/homosexuell \ Straight/heterosexuell \ Bisexuell \ Annat 4,8 \ 5,2 \ 9,6 \ 9,2 *
15–25 år \ 26–35 år \ 36–46 år \ 47 år eller äldre 12,3 \ 7,9 \ 3,2 \ 2,4 **
Gällande svarsalternativet Hiv anger 6,4 procent att de har dåliga eller mycket dåliga kunskaper.
Även gällande denna fråga skattar den yngsta gruppen att de har dåliga/mycket dåliga kunskaper i
högre utsträckning jämfört med de äldre. De som identifierar sig som bögar/homosexuella skattar i
lägre utsträckning än andra sexuella identiteter att de har dåliga/mycket dåliga kunskaper om detta.
Tabell 19: Hur bedömer du dina kunskaper inom följande: Hur olika könssjukdomar överförs
Andel som svarat ”dåliga” eller ”mycket dåliga” 5,2
N=2 106
>1–4 år i Sverige \ 5–10 år \ 11–90 år \ Födelseland Sverige 13,4 \ 9,8 \ 7,9 \ 4,5 *
Gällande svarsalternativet Hur olika könssjukdomar överförs anger endast 5,2 procent att de har
dåliga eller mycket dåliga kunskaper. De två yngsta grupperna skattar i högre utsträckning än de
äldre att de har dåliga/mycket dåliga kunskaper om detta. Här finns också en skillnad beroende på
födelseland och antal år i Sverige, där de som bott i Sverige kortare tid i högre utsträckning skattar
att de har dåliga/mycket dåliga kunskaper, jämfört med övriga grupper.
5:3 Efterfrågan på insatser
I detta avsnitt presenteras resultaten från analyserna av frågan som gäller vilka insatser den svarande
vill ha tillgång till.
I de ANOVA-analyser som gjordes för denna fråga använde jag ett efterfrågeindex mellan 0–16, där
en högre siffra indikerar att fler insatser efterfrågades (se mer om detta under metodkapitlet).
Tabell 20: Medelvärden i efterfrågeindex utifrån sexuell identitet
Medelvärden (M) på en skala mellan 0–16, standardavvikelse (SD)
N= faktiskt antal svarande
Bög/homosexuell M=8,54 SD=4,17 N=1 121
Straight/heterosexuell M=5,12 SD=4,12 N=52
Bisexuell M=6,69 SD=4,41 N=502
Annat M=6,88 SD=4,86 N=163
Gällande efterfrågan på insatser fanns en stor, statistiskt signifikant skillnad mellan de som
identifierade sig som bögar/homosexuella och de som identifierade sig som straighta/heterosexuella.
Post-hocjämförelserna visade att medeltalet för de som identifierade sig som bögar/homosexuella
skiljde sig signifikant från de som identifierade sig som straighta/heterosexuella. Signifikanta
skillnader, om än inte lika stora, fanns även mellan de som identifierade sig som bögar/homosexuella
och de som identifierade sig som bisexuella samt de som identifierade sig som annat. De som i högst
utsträckning efterfrågade de olika insatserna var alltså de som identifierade sig som
bögar/homosexuella, medan de som identifierade sig som straighta/heterosexuella efterfrågade
insatserna minst.
Tabell 21: Medelvärden i efterfrågeindex utifrån ålder
Medelvärden (M) på en skala mellan 0–16, standardavvikelse (SD)
N= faktiskt antal svarande
15–25 år M=7,84 SD=4,44 N=412
26–35 år M=8,49 SD=4,31 N=447
36–46 år M=7,92 SD=4,41 N=435
47 år eller äldre M=6,97 SD=4,26 N=542
Gällande ålder fanns signifikanta skillnader i efterfrågan på insatser mellan den äldsta gruppen och
övriga åldersgrupper. Post-hoc jämförelserna visade att medeltalet för de som var äldre än 47 år
skiljde sig signifikant från de övriga åldersgrupperna, de som var mellan 15–25 år, de som var
mellan 26–35 år och de som var mellan 36–46 år. Utöver detta fanns inga signifikanta skillnader
mellan grupperna. Efterfrågan på insatser var alltså lägre bland de som tillhörde den äldsta gruppen.
Tabell 22: Medelvärden i efterfrågeindex utifrån bostadsort
Medelvärden (M) på en skala mellan 0–16, standardavvikelse (SD)
N= faktiskt antal svarande
Stockholm M=8,58 SD=4,12 N=301
Göteborg M=8,24 SD=4,47 N=201
Malmö M=8,30 SD=4,38 N=155
Ej storstad M=7,18 SD=4,47 N=1182
Gällande bostadsort fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan de som inte bor i någon av
storstäderna jämfört med de som bor i Stockholm, Göteborgs och Malmö. Post-hoc jämförelserna
visade att medeltalet för de som angett att de inte bor i en storstad skiljde sig signifikant jämfört med
de som bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Inga signifikanta skillnader fanns mellan
storstäderna. Det finns alltså en lägre efterfrågan på insatser bland de som bor utanför storstäder.
Inga signifikanta skillnader gällande efterfrågan på tjänster hittades på gruppnivå gällande antal år i
In document
Som om ni utgår från att jag knullar runt somen duracellkanin eller nåt.
(Page 36-49)