Metoddiskussion

När arbetet med denna uppsats påbörjades styrde mitt uppdrag från Göteborgs stad planeringen, det

vill säga uppdraget att kartlägga vilka behov av hivpreventiva insatser som finns bland MSM i

Göteborg. Jag övervägde olika metoder, men kom fram till att t.ex. enskilda intervjuer med personer

om deras sexuella praktiker riskerar att bli problematiskt utifrån etiska aspekter. Att göra intervjuer

eller fokusgrupper med professionella som möter MSM i frågor som rör sexuell hälsa riskerade att

missa viktiga perspektiv, t.ex. behoven hos de MSM som inte har kontakt med några professionella.

Som omnämnts ovan är enkät en lämplig metod om man vill få kunskap om handlingar som kan

upplevas som laddade. Jag hade ingen möjlighet att framställa ett lika omfattande och genomarbetat

enkätmaterial som MSM13 på egen hand på grund av den begränsade tid som fanns till förfogande.

Utifrån dessa förutsättningar var det lätt att tacka ja till erbjudandet om att få ta del av datamaterialet

från MSM13. Då frågeställningarna för en uppsats på magisternivå behöver vara mer

problematiserande än en enkel kartläggning så utgjorde uppsatsen även ett utmärkt tillfälle för mig

att även problematisera MSM som preventionsgrupp.

Bryman (2008) definierar reliabilitet som ett mått på hur tillförlitlig en studie är, det vill säga om

studien skulle ge samma resultat om den utfördes på nytt, och om resultatet är påverkat av

slumpmässiga faktorer och tillfälligheter. Eftersom MSM-enkäten har genomförts vid två tillfällen

tidigare finns en god möjlighet att jämföra huruvida resultaten liknar varandra eller ej. Jag

kommenterar detta vidare i analyskapitlet. Jag har också haft möjligheten att jämföra mina resultat

med Kristina Ingemarsdotter Persson, den forskare som gör en mer omfattande bearbetning av

enkätmaterialet, och kunnat säkerställa att resultaten stämmer överens med varandra.

Skulle litteraturgenomgången ge samma resultat om den genomfördes på nytt? Förhoppningsvis

kommer resultaten av en litteraturgenomgång som genomförs på nytt enligt samma kriterier, men om

fem år, att ge andra resultat. Resultaten som presenteras i litteraturgenomgången är att betrakta som

en ögonblicksbild, vid denna tidpunkt har dessa argument framförts gällande MSM-begreppet,

eftersom ny forskning ständigt publiceras.

Bryman (2008) beskriver validitet som en bedömning av om de slutsatser som genererats av

undersökningen hänger ihop eller ej. I detta ingår att göra en bedömning av om det instrument man

har använt för att undersöka ett fenomen verkligen ger svar på frågeställningarna.

MSM-enkäten är stort material, där frågor om preventiva behov finns ställda. Nackdelen med att

använda någon annans material är dock att jag inte har haft full kontroll över att de frågor jag sökt

svar på i min studie ställts i enkäten på det sätt jag valt. Om jag gjort en egen enkät hade jag kunnat

fokusera frågorna kring behov, och även tydliggjort de intersektioner jag är intresserad av ytterligare.

Då hade resultaten kanske också sett annorlunda ut. Å andra sidan hade materialet sannolikt varit

mindre gediget och svaren färre. Gällande bedömningen av mätningsvaliditet, huruvida det använda

måttet verkligen speglar det som det avser mäta, så är det viktigt att påpeka att frågorna i

MSM-enkäten har testats omsorgsfullt. Enkäten har genomförts tidigare i stor skala vid två tillfällen, och

justeringar har gjorts i frågorna efteråt. En referensgrupp har också granskat frågorna inför varje

tillfälle. Gällande validiteten är operationaliseringen av intersektionerna också intressant – och svårt!

Min intention har varit att i texten där jag presenterar bakgrundsvariablerna motivera och förklara

hur bakgrundsvariablerna i det befintliga enkätmaterialet korresponderar med de intersektionella

kategorierna. Jag har också strävat efter att vara transparent gällande operationaliseringen av det

något otympliga begreppet behov.

Frågeställningen gällande problematisering av MSM som preventionsgrupp besvaras främst genom

litteraturgenomgången. För att ytterligare problematisera preventionsgruppernas relevans, och

differentiera risk mer än till den redan definierade ”riskgruppen” MSM hade det varit värdefullt att

ha tillgång till ett bredare enkätunderlag än MSM13, t.ex. en befolkningsstudie med liknande frågor.

Detta skulle kunna bidra till att finna t.ex. sexuellt risktagande heterosexuella grupper och få en

uppfattning om hur transpersoners sexuella risktagande och preventiva behov ser ut. Gällande

tillvägagångssätt för analyserna hade jag även kunnat göra andra typer av analyser, t.ex.

faktoranalyser, regressionsanalyser och oddskvoter. Syftet med de använda metoderna är dock att

hitta behov och skillnader mellan grupper, inte kausala samband. Jag hade också i större utsträckning

kunnat jämföra resultaten från de olika MSM-enkäterna med varandra. Anledningen till att jag valde

bort detta var dels att jag inte hade tillgång till datamaterialet för alla enkäterna, och dels att frågorna

inte är likadant formulerade, vilket gör det vanskligt att jämföra procentsatser. Sidantalet för denna

uppsats är också redan på gränsen till det tillåtna, därför valdes ytterligare analyser bort av

omfattningsskäl.

Har litteraturgenomgången som instrument gett svar på frågeställningen om hur ’MSM’ som kategori

kan problematiseras? De artiklarna som ingår i litteraturöversikten presenterar en mängd olika

kritiker och problematiseringar gällande ’MSM’. Ett alternativ till att göra en litteraturgenomgång

skulle kunna vara att göra intervjuer med personer som är insatta i den hivpreventiva diskursen. Då

hade dock den internationella utblicken gått förlorad i högre grad, eftersom min praktiska möjlighet

att göra intervjuer med personer med inblick i andra länders hivpreventiva arbete hade varit

begränsad.

Williams och Payne (2005) skriver att generalisering är att göra anspråk på att det som är fallet på

en plats och tid kommer att stämma även på andra platser, i andra tider. Det finns olika typer av

generalisering, ett induktivt resonemang där t.ex. ett stickprov generaliseras till att gälla för en större

grupp. Datainsamlingen för denna typ av studier sker ofta genom en enkät och använder sig idealt av

någon form av sannolikhetsurval, där samtliga fall har samma kända urvalssannolikhet inom varje

stratum, vilket är fallet med MSM-enkätsmaterialet. Williams och Payne utgår ifrån att det finns

tillräcklig regelbundenhet i den sociala världen för att göra statistisk generalisering möjlig.

I stickprovsberäkningen som gjordes i samband med urvalet för enkäten beräknades att det

uppskattningsvis finns minst 88 000 MSM i Sverige som är över 15 år. Detta antagande gjordes med

grund i den nationella folkhälsoenkäten. Frågorna i denna enkät utgår oftast från sexuell identitet och

inte sexuell praktik vilket innebär att antalet män som faktiskt har erfarenhet av sex med andra män

sannolikt är högre. Genom att forskarna som samlade in enkätmaterialet använde sig av Qruiser som

insamlingsarena begränsades målgruppen för enkäten till internetaktiva män som har möjlighet att

förstå och svara på en webbenkät på svenska eller engelska. Detta kan ha exkluderat personer som

inte förstår dessa språk, personer med funktionsnedsättningar och personer som inte använder

internet eller har ett konto som de regelbundet använder på Qruiser. Det är viktigt att komma ihåg att

enkätens resultat därför inte representerar gruppen MSM i Sverige generellt. Däremot har designen

av MSM13 möjliggjort att resultatet kunnat justeras för bortfall, och att populationsbaserade

skattningar kan göras. Därmed speglar de resultat som presenteras Qruisers manliga användare,

något som forskarna som ansvarar för materialet med viss försiktighet menar sig kunna generalisera

till internetaktiva MSM i Sverige (Folkhälsomyndigheten, work in progress). De svarande som är

kvar i materialet efter rensningen är de som inte identifierar sig som transpersoner, utan som män. De

som aldrig har haft sex med en annan man har också rensats bort, vilket innebär att de som inte har

denna erfarenhet men som begär andra män, flirtar med andra män eller har kärleksrelationer med

andra män utan sex inte ingår i svarsunderlaget. I denna enkät definieras alltså MSM som de som har

en tydlig identitet som män, och som har en erfarenhet av fysiskt sex med andra män. MSM13 kan

således inte uttala sig om andra än just dessa.

Den andra typen av generalisering som Williams och Payne (2005) beskriver rör kvalitativa

forskningsmetoder, där generalisering kan vara mer vansklig. Williams och Payne föreslår dock en

mellanliggande form av begränsad, blygsam generalisering. Det liknar de pragmatiska slutsatser vi

drar från vår personliga erfarenhet som skapar skenbar ordning i tillvaron och gör vardagligt liv

möjligt. Resonemanget om blygsamma generaliseringsstrategier för kvalitativ forskning är inte

applicerbart på statistiska generaliseringar, men kan däremot komplettera dessa (Williams & Payne

2005, s.297). De blygsamma generaliseringsstrategierna gör kunskapsanspråk som liknar de

vardagliga generaliseringar vi gör i våra livsvärldar – omfånget är måttligt, ambitionen är inte att

skapa svepande sociologiska ståndpunkter som ska vara stabila över lång tid, eller över kulturella

gränser. Den blygsamma generaliseringen är också öppen för förändring, skapar testbara satser som

kan bekräftas eller motbevisas.

Min intention med litteraturöversikten är att visa konkreta exempel på vilka argument som

introducerats för att kritisera begreppet ’MSM’. De artiklar som inkluderats i litteraturöversikten

utgör små enheter av evidens som lyfter fram kritiska argument, men de är inte en fullödig

evidensbas, eftersom de inte bygger på ett sannolikhetsbaserat stickprov som ska avspegla alla

publicerade artiklar som på ett eller annat sätt diskuterar MSM-begreppet (jfr Payne & Williams,

2005). Däremot har jag i min litteraturinsamling varit så noggrann jag kunnat för att det mest

relevanta och centrala för diskussionen om MSM-begreppet ska inkluderas. Jag har strävat efter att

vara transparent med de sökord jag använt (se bilaga 1), samt satt upp tydliga inkluderings- och

exkluderingskriterier. De resonemang som presenteras ska därför ses som ett utsnitt av den kritiska

diskussionen om ’MSM’ som begrepp. De flesta av de artiklar som finns inkluderare i

litteraturgenomgången är lite äldre, från åren runt 2005, 2006, och den yngsta artikeln är från 2011.

Är resonemangen i de äldre artiklarna fortfarande giltiga? En möjlighet är att nyare publikationer kan

ha tagit intryck av den formulerade kritiken mot ’MSM’ som begrepp, och därför använder sig av

andra begrepp istället. Dessa artiklar finns då inte med i denna litteraturgenomgång, som endast rör

de artiklar som explicit diskuterar ’MSM’. Att göra en mer omfattande undersökning av hur

diskussionen kring MSM-begreppet sett ut i forskningsvärlden ligger utanför ramarna för denna

uppsats, men vore likväl mycket intressant. Så, är resultaten från litteratursökningen generaliserbara?

Frågan är delvis irrelevant till min frågeställning, eftersom jag sökt efter hur MSM som kategori kan

problematiseras, inte efter alla artiklar som över huvud taget diskuterat MSM, eller en fullskalig

redogörelse för den hela diskussionen i forskarvärlden kring begreppet. Men min förhoppning är att

de artiklar jag funnit ger en bra bild av huvudspåren i hur MSM-begreppet har problematiserats i och

med att jag gjort så pass breda och systematiska sökningar, även om möjligheten finns att jag missat

viktiga artiklar eller databaser.

Etiska överväganden

Den som utför en studie bär alltid med sig egna erfarenheter och perspektiv,

vilket påverkar sättet vi förhåller oss på, vilka frågor vi ställer och hur vi

analyserar vårt resultat (Eliasson 1995). En viktig etisk aspekt är således min

egen förförståelse och mitt förhållningssätt, hur det kan ha påverkat resultaten

och analysen. Eftersom jag är student i socialt arbete så påverkar detta mitt

förhållningssätt, jag söker efter psykosociala och sociokulturella förhållningssätt

istället för att till fullo acceptera en medicinsk diskurs. Min förförståelse utgörs

av att jag arbetar med hivprevention daglien, och ofta stöter på dilemmat om

hur förebyggandearbetet ska organisera sina kategorier för att inte riskera att

bli stigmatiserande. Jag har varit delaktig i en av de referensgrupper som konsulterades då

MSM13 togs fram. Jag har också haft i uppdrag att gå igenom det insamlade datamaterialet och göra

en första genomgång av datasetet. Uppsatsen skriver jag dock i egenskap av student på

magisterprogrammet i socialt arbete vid Göteborgs Universitet.

Ronny Tikkanen, som varit min handledare för denna uppsats, var den som från början utvecklade

MSM-enkäten, och ansvarade för genomförandet 2006 och 2008. Jag och Ronny har samarbetat i

flera olika uppdrag som på olika sätt rört hivpreventivt arbete. Det är Folkhälsomyndigheten som

tilldelar de ekonomiska medel som finansierar min tjänst inom kommunen. Kan det begränsa min

möjlighet att förhålla mig självständigt och kritiskt till enkätmaterialet, som min handledare arbetat

med att ta fram? Vågar jag t.ex. lyfta fram de brister jag ser i hur enkätfrågor är formulerade? Kan

jag kritisera den struktur, preventionsgrupperna, som den myndighet som i praktiken betalar min lön

utgår ifrån? Som stöd för att bibehålla min kritiska blick och ett kritiskt förhållningssätt till det

studerade materialet, har jag en av mina frågeställningar – den som söker efter kritik mot MSM som

kategori. MSM är den kategori som hela MSM-enkäten utgår ifrån. Min övertygelse är att en kritisk

diskussion kring de kategorier som hivpreventionen förhåller sig till kommer att vara givande för det

generella hälsofrämjande och sociala arbete som bedrivs på olika sätt både av Folkhälsomyndigheten

och av Göteborgs stad. Denna kritik är också givande för arbetet med framtida MSM-enkäter, då

t.ex. målgrupper, enkätfrågor och arenor för datainsamling identifieras. Det har varit en fördel för

mig i arbetet med dataanalyser att jag redan från början hade kännedom om enkätmaterialet, vilket

har hjälpt mig att navigera i det stora datasetet.

MSM13 är beviljad etiktillstånd av regionala etikprövningsnämnden i Stockholm, vilket innebär att

nämnden bedömt att studien uppfyller lagen om etikprövning av forskning som avser människor,

vilken bl.a. omfattar etiska principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet

och nyttjandekravet (prop. 2002/03:50). Jag har fått skriva på ett avtal där jag förbinder mig att

förvara materialet på ett säkert sätt, vilket jag gjort. Att MSM-enkäten utgår ifrån en konstruktion av

preventionsgrupper som kategoriserar personer utifrån föreställt sexuellt risktagande påverkar i

förlängningen också hur de som svarar på enkäten upplever den, vilket illustreras av uppsatsens titel.

En mer generell diskussion kring etiska aspekter av konstruktion av riskgrupper där individer

kategoriseras och riskerar att stereotypifieras som ständigt sexuellt risktagande duracellkaniner, förs i

slutdiskussionen.

In document Som om ni utgår från att jag knullar runt somen duracellkanin eller nåt. (Page 32-36)