frågeställningen ”Hur kan MSM som begrepp problematiseras?”. Min ingång till att formulera denna
frågeställning har varit att jag uppfattat att det saknas en fördjupad kritisk diskussion kring en mer
problematiserande förståelse av MSM-begreppet i svensk kontext (med undantag för Bredströms
(2008) resonemang som jag redogjort för ovan. Bredströms huvudsakliga fokus är dock etnicitet).
Tabell 39 är en kort presentation av de artiklar som ingår i litteraturgenomgången. Jag presenterar
sedan utdrag och resonemang från dessa artiklar under de teman jag funnit.
Tabell 39: Artiklar i litteraturgenomgången
Författare,
år Titel Typ av artikel Diskussion kring MSM-begreppet
Boellstorf,
T.
2011
But do not
identify as
gay: A
Proleptic
Genealogy of
the MSM
Category
Boellstorff använder en
genealogisk ansats, för att
skapa en ”släkttavla” över
uppkomsten och
användningen av begreppet
’MSM’ som kulturellt
fenomen. I artikeln
analyseras vilka olika
betydelser begreppet
implicerar och hur dessa
betydelser har förskjutits.
Författaren undersöker
också vilka konsekvenser
dessa förändringar får.
Författaren beskriver och
diskuterar tre oförutsedda
tranformationer av
MSM-begreppet; från en kategori
som primärt exkluderar
andra idéer om sexualitet
och genus till att primärt
inkludera dem; från en
kategori som primärt
refererar till beteende till en
kategori som primärt
refererar till identitet samt
från en kategori som främst
används i USA till ett
begrepp som används
globalt.
Couch, M.,
Pitts, M.
2006
The positioning
of bisexuals
and ‘men who
have sex with
men’ in sex,
sexuality and
sexual health
research,
1990–2004.
Couch och Pitts undersöker
hur kategorierna ’bisexuell’
och ’MSM’ använts i
forskningslitteratur om rör
sex, sexualitet och sexuell
hälsa mellan 1990 och
2004. De använder sig av
systematiska
litteratursökningar och
undersöker ett tvärsnitt av
artiklar som använder sig av
beteckningarna ’MSM’ och
’bisexualitet’ från 1990,
1997 och 2004, sammanlagt
965 artiklar gällande ’MSM’
och 2 859 gällande
’bisexuell’.
Couch och Pitts visar att
förekomsten av ’MSM’ som
begrepp har ökat från en
artikel år 1990 till knappt
200 artiklar år 2004.
Forskarna är bekymrade
över att de individer som är
föremål för forskningen
reduceras till risktagande
eller riskutsatta grupper,
eller blir föremål för
övervakning och kontroll i
folkhälsoarbetets namn.
’MSM’, såväl som ’bisexuell’
beskrivs i artiklarna till
största del utan
uppmärksamhet till sociala
eller kulturella omgivning.
Gosine, A
2006
’Race’,
Culture, Power,
Sex, Desire,
Love: Writing
in ’Men who
have sex with
men’
Gosine beskriver hur
sexuella
dissidenter/minoriteter
”skrivs in” i forskning,
policydokument, strategier
för sexuell hälsa och
utvecklingsarbete, och riktar
uppmärksamheten mot vilka
I det internationella
utvecklingsarbetet har "män
som har sex med män"
(MSM) fått stort genomslag.
En konsekvens detta är att
’MSM’ används som en
samlingskategori för män
som har samkönade
syften, vilken användning
och vilka effekter
MSM-diskursen har och vilka
konsekvenser det får för de
personer som betecknas
som ’MSM’.
sexpraktier i vitt skilda
geografiska och kulturella
kontexter, vilket osynliggör
viktiga skillnader. Då fokus
ligger på beteende, sexuell
praktik och risk för
hivöverföring ignoreras
viktiga aspekter som kärlek,
emotioner och begär.
Young, R.,
Meyer, I.
2005
The trouble
with “MSM”
and “WSW”:
Erasure of the
Sexual-Minority
Person in
Public Health
Discourse
Young och Meyer för i en
artikel som fått sort
genomslag en kritisk
diskussion kring
användandet av begreppen
’MSM’ och ’WSW’
6.
Författarna hävdar att ett
slentrianmässigt
användande av ’MSM’ som
begrepp eftersom det
osynliggör självvalda
sexuella identiteter,
kontexter och communities.
Författarna är bekymrade
över hur termen används,
särskilt när den ersätter
information om sexuell
identitet, och förespråkar
användningen av uttryck
som speglar självvalda
identitetskategorier.
Muñoz-Laboy, M.
2004
Beyond ’MSM’:
Sexual Desire
Among
Bisexually
Active Latino
Men in New
York City
Muñoz-Laboy presenterar
resultat från en tvåårig
etnografisk studie med
bisexuella latinamerikanska
män i New York City.
Artikelns målsättning är att
presentera en
sammanhållen förståelse av
hur sexuellt begär
organiseras, levs ut och
tolkas i denna grupp.
Latinamerikansk manlig
bisexualitet har inte
studerats i någon större
utsträckning i USA, utanför
den hivpreventiva sfären.
Därför har ’MSM’ som
ramverk kommit att
dominera ansatserna och
tolkningarna gällande denna
grupp. Narrativet om
latinamerikansk manlig
bisexualitet har därför i hög
grad fokuserat på
dimensioner av sexuellt
beteende istället för att
skapa en bredare förståelse.
MSM-begreppets uppkomst: sexuell identitet kontra sexuell praktik
Det första temat jag funnit, som flera av författarna tar upp, är beskrivningen av hur MSM-begreppet
myntades, och vilka intentioner som fanns i och med det. Boellstorff (2011) beskriver att
MSM-begreppet formulerades av forskare och byråkrater i USA i mitten av 1980-talet, och att det från
början skrevs ut män som har sex med män, men som inte identifierar sig som gay. Begreppet
förekom även tidigt i Storbritannien, Australien och andra engelskspråkiga länder, och spreds först
via forskningslitteratur och senare via aktivistnätverk. Behovet av att analytiskt beskriva och
övervaka spridningen av hiv/aids-epidemin styrde denna utveckling, och begreppet användes för att
beskriva en grupp vars beteende ansågs behöva förändras. Därför är social kontroll nära kopplat till
MSM-begreppets användning. De forskare som skrev om icke-vita män och hiv/aids under 80- och
90-talet distanserade sig ofta från MSM-begreppet, och använde istället beteckningar för etnicitet,
t.ex. Latino gay men. ’MSM’ som begrepp användes inte frekvent för icke-vita män för än under
tidigt 2000-tal.
I Couch & Pitts (2006) litteraturgranskning framgår det att en överväldigande majoritet av de artiklar
där ’MSM’ används rör sig i en kontext där hiv diskuteras. Användandet av begreppet har sedan
spridit sig från hiv till andra STI. 1997 diskuterades ’MSM’ som begrepp i högre utsträckning än
2004, vilket kan betyda att ’MSM’ i högre utsträckning är ett begrepp som forskningsvärlden vant
sig vid och börjat ta för givet. Artiklarna undersöker sällan lokal kontext, ofta anges inte närmare
geografisk plats för var studien genomförs än land och stad eller region. Artiklarna är oftast
publicerade i USA, Storbritannien, övriga Europa eller Asien, och är vanligast förekommande i
biomedicinska och kliniska tidskrifter med framförallt kvantitativ metodik. Intresset för
bakgrundsvariabler begränsas ofta till åldersspann, etnicitet och ibland social klass.
Gosine (2006) skriver att då MSM-begreppet myntades var det radikalt, eftersom det avvisade
rådande uppfattningar om att en gay identitet associerades med aids. MSM-begreppet skapade en
möjlighet att fokusera på sexuell praktik istället, och erbjöd ett sätt att prata om säkrare sex utan att
placera åhörarna i kulturellt specifika identitetspositioner. Boellstorff (2011) skriver att
MSM-begreppet huvudsakligen användes av folkhälsoarbetare, epidemiologier och andra professionella
som såg hiv först och främst som ett virus som spreds genom sex mellan män, oavsett identitet eller
community. Resonemanget utgick från två insikter; att det finns män som har sex med andra män,
men som inte ser sig som ”gay” (och som kan vara avståndstagande mot denna term) samt att
hivpreventionsinsatser som riktar sig till homosexuella män kommer att exkludera dessa män. Att de
icke-gayidentifierade riskerade att exkluderas ansågs också utgöra en risk för att ojämlikhet gällande
’ras’, och klass skulle reproduceras, till fördel för de västerländska, vita, medelklassbögarna, skriver
Boellstorff. ’MSM’ som begrepp kunde däremot kringgå identiteten och förhoppningen var att det
skulle leda till en mer vetenskaplig förståelse av virusets överföring, mer effektivt användande av
resurser och fler räddade liv.
Young och Meyer (2005) för ett resonemang om att det finns två perspektiv som i huvudsak driver
argumentationen för ’MSM’ som begrepp, ett epidemiologiskt och ett socialkonstruktivistiskt.
Utifrån ett epidemiologiskt perspektiv var användningen av identitetsfria kategorier ett sätt att
undvika att behöva använda sig av komplexa sociala och kulturella betydelser, som ansågs ha lite att
göra med den biologiska överföringen av hiv. I användningen av ’MSM’ finns en strävan efter att
reducera homosexualitet till sexuella beteenden som utgör risk för hivöverföring. ’MSM’
introducerades alltså för att reflektera idén att beteenden och inte identiteter är det som utgör risken
för hivöverföring, vilket var viktigt eftersom medicinska experter initialt hade identifierat
gayidentiteter som riskfyllda för hivöverföring. Detta stigmatiserade gaycommuntityt och skapade
preventionsinsatser som inte var ändamålsenliga. MSM-termen var därför lovande för att reducera
det hivstigma som ofta sammankopplades med bögar och lesbiska. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt
perspektiv var användningen av ’MSM’ ett sätt att lyfta fram att identitet, begär och praktik inte
alltid är linjära. Utifrån detta perspektiv ses sexualitet som ett resultat av sociala processer, och
särskilda sexuella praktiker kan inte tolkas som att de bär en fast mening. Socialkonstruktivismen
avvisar användningen av samma termer för sexuell identitet för vitt skilda kulturella och historiska
kontexter, skriver Young och Meyer. Två perspektiv med olika motiv har alltså drivit fram
etablerandet av ’MSM’ enligt författarna. Begreppet har dock inte uppnått de förhoppningar som det
en gång skapade. ’MSM’ har lyckats skapa ett skifte inom folkhälsofältet, från fokus på identiteter
till fokusering på sexuella beteenden, men har inte genererat en mer komplex approach till sexualitet.
Boellstorff (2011) skriver att en kritik som framfördes när begreppet ’MSM’ myntades, var att det
var en term som det är högst osannolikt att det kan ske mobilisering kring. Men, menar Boellstorff,
MSM-begreppet har nu förskjutits alltmer till att bli en globalt dominerande identitetskategori, det
som det myntades för att undvika. ’MSM’ refereras till som en riskgrupp, en population, snarare än
bara enskilda individer med ett riskbeteende för hivöverföring. Denna riskgrupp har sedan
omdefinierats efterhand till ett faktiskt existerande community snarare än en epidemiologisk
tankelek. Då innebörden i ’MSM’ skiftas från att beskriva individer till att beskriva grupper, så att
det kan finnas MSM-communities, så måste medlemmarna av dessa communities per definition
också ha MSM-identiteter, menar Boellstorff. Därmed har den epidemiologiska kategorin mer och
mer kommit att bli en subjektsposition.
’MSM’ kontra ’gay’ – rasifierade bilder
Ett annat tema som flera av författarna tar upp är att MSM-begreppet tenderar att ställas i kontrast till
’gay’, och att det i denna kontrast går att spåra koloniala resonemang och uppfattningar om ’ras’.
Boellstorff (2011) skriver att när MSM-begreppet myntades gjordes det utifrån en s.k. omvänd
diskurs, som en medveten motsats till gay som associerades med vithet och västerländskhet, för att
inkludera icke-vita och icke-västerländska personer. Om inte hivepidemin hade funnits hade ’MSM’
som begrepp heller inte formats vid den tidpunkt eller på det sätt som det gjordes; utifrån dikotomier
om identitet/beteende, väst/icke-väst och elit/arbetarklass. I dikotomin ’gay’/’MSM’ ställs bilden av
den icke-västfödda, icke-vita arbetarklassmannen som har sex med andra män mot bilden av den
västerländska, vita, gay-identifierade medel/överklassmannen. MSM-begreppet konsoliderar
sammanblandningen mellan gay och vithet/västerländskhet, menar Boellstorff. Konsekvensen av
denna sammanblandning är att den förstärker koloniala fördomar om vita män i väst och
icke-västerländska män i allmänhet, som sammankopplas med sjukdom. Detta utgör en ny sorts rasifierad
patologisering som kopplas till bilden av en sjuk, färgad kropp.
Även Gosine (2006) för ett resonemang kring att konstruktionen av ’MSM’ färgas av koloniala
diskurser. Moralpaniken kring spridningen av hiv har konstituerat ’MSM’ som ett hot, där sex mellan
män ses som en negativ aktivitet som utförs av personer som inte kan kontrollera sina sexuella begär.
Det är viktigt att se att det ofta är icke-vita män som beskrivs som ’MSM’. Bilden av män som
kroppar utan kontroll över sina primitiva lustar, återskapas i en mängd texter om sexuell hälsa, och
reproducerar rasistiska och koloniala diskurser menar Gosine. Också Young och Meyer (2005)
bekräftar att gay och ’MSM’ tenderar att ställas i kontrast till varandra i en amerikansk kontext. Den
dominerande bilden av en gayidentifierad man i USA är att han är vit och medel- eller överklass.
Gay kodas som vit, medan ’MSM’ kodas som icke-vit, fattig, tillhörande en grupp utanför
mainstreamcommunityt för bögar.
Kön och sex – oproblematiska företeelser
Flera av författarna problematiserar också hur ’MSM’ på olika sätt förhåller sig till kategorierna kön
och sex. Boellstorff (2011) noterar att MSM-kategorin utgår ifrån att företeelserna ’män’ och ’sex’
ses som stabila och självklara. MSM-begreppets utgångspunkt är att identitet är en social
konstruktion som kan separeras från beteende, men betraktar kön och sex som något fördiskursivt.
Till exempel blandas sex ihop med (anal) penetration och manlighet med en biologisk, penisbärande
kropp. Detta blir extra tydligt i diskussioner kring huruvida transpersoner bör inkluderas i
MSM-begreppet. Eftersom många fortfarande betraktar transkvinnor som i grunden manliga, är en
överraskande konsekvens att denna biologistiska förståelse av manlighet omdefinierar ’MSM’ så att
den inkluderar kvinnor med transerfarenhet. Detta är problematiskt på flera sätt. Många transkvinnor
protesterar mot att bli kategoriserade som ’MSM’ eftersom de inte identifierar sig som män, och
uppfattar inte att de har en homosexuell sexpraktik. Då transpersoner inkluderas i MSM-kategorin
rör det sig sällan om transmän som har sex med män, enligt samma, biologistiskt essentialistiska
logik.
Young och Meyer (2005) skriver att trots att ’MSM’ är en term som fokuserar beteende så skyms
mångfalden av faktiska sexuella handlingar (som i sin tur kan överföra hiv) av begreppet.
Hivpreventionsinsatser för ’MSM’ har blivit synonymt med kondomanvändning menar Young och
Meyer, och kondomanvändning diskuteras främst i förhållande till analt penetrerande sex. Med dessa
huvudantaganden finns det lite utrymme för att diskutera, förstå och förespråka andra sexuella
möjligheter och val och hur dessa kan göras säkrare. Detta begränsar såväl hivpreventions-budskapen
och interventionerna.
Gosine (2006) skriver att medvetenheten generellt har ökat de senaste åren gällande komplexiteten i
frågor som rör könsidentitet och sexuell identitet, och förgivet tagna samband mellan genus och
sexualitet problematiseras mer och mer. I internationellt utvecklingsarbete däremot, har denna
utveckling inte haft lika stort genomslag. Könsidentiteter kan t.ex. kopplas ihop med sexuella organ
eller till specifika uttryck av femininitet. Grupper som benämns som ’MSM’, t.ex. hijras i Indien
som ofta tar bort sina manliga könsorgan, ser inte sig inte alltid själva som män. Om alla
icke-västerländska uttryck av begär som kan tolkas som samkönat beskrivs som ’MSM’ förloras de
komplexa och svårurskiljbara lager av mening som ligger inneboende i sexuella identiteter och
handlingar.
’MSM’ som avpolitiserande term
Ytterligare ett tema i artiklarna är att ’MSM’ tenderar att användas som en avpolitiserande term.
Boellstorff (2011) noterar att ’MSM’ spelar allt större roll i den globala hiv/aids-diskursen, där
begreppet ofta ersätter termer som homosexuell och gay. ’MSM’, menar Boellstorff, har använts för
att medikalisera och avpolitisera homosexualitet. Auktoriteter inom hivpreventionen hävdar
fortfarande skriver, Boellstorff, att ’MSM’ är en teknisk term med intentionen att vara mindre
stigmatiserande än kulturellt bundna termer såsom ’gay’, ’bisexuell’ eller ’homosexuell’. Detta
resonemang förutsätter att ’MSM’ inte är en kulturellt bunden term. Det är just genom sådan
skenbart värdeneutrala terminologier som modern social makt och kontroll utövas, skriver
Boellstorff, och ställer frågan varför ’MSM’ egentligen skulle vara mindre stigmatiserande än ’gay’?
Svaret, menar Boellstorff, är att homofobi och heterosexism gör gayidentifikation oönskad, och att
det är detta som impliceras i argumentationen för att ’MSM’ skulle vara mindre stigmatiserande.
Gosine (2006) skriver att aktivister för mänskliga rättigheter tycks tro att då ’MSM’ erkänns som en
viktig preventionsgrupp i hivpreventionsarbetet kommer det att underlätta arbetet för att stärka
sexuella rättigheter för marginaliserade grupper. ’MSM’ tycks ha blivit ett sätt att prata om sexualitet
som inte påtvingar en beskrivning av hur olika sexuella identiteter och praktiker regleras och
förtrycks, och som inte ställer olika aktörer till svars för sexuell marginalisering. ’MSM’ tycks utgöra
en politiskt neutral term, som fungerar som en tyst överenskommelse mellan stora utvecklingsaktörer
och stater om att, trots att ’MSM’ ses som en viktig grupp för hivpreventionen, så kommer ingen
bredare debatt om varken livsstil eller rättigheter föras – det ses som ämnen som tillgör gayrörelsen,
inte hivpreventionen. Detta är anledningen, menar Gosine, till att det har varit möjligt att omnämna
’MSM’ som målgrupp för hivprevention i Världsbankens framförhandlade planer med länder som
kriminaliserar homosexualitet, t.ex. Uganda, Indien och Senegal.
’MSM’ som generalisering, och rätten till självvalda identitetskategorier
Ytterligare ett tema som återkommer i flera artiklar är att ’MSM’ som begrepp är alltför diffust och
generaliserande, och att dess användning osynliggör andra, mer självvalda identitetskategorier.
Couch och Pitts (2006) konstaterar i sin litteraturgranskning att begreppet ’MSM’ ofta används utan
någon närmare förklaring eller analys, och betecknar suddiga idéer om sexuellt begär och/eller som
identitetsposition. Definitionen tycks vara flytande, begreppet används både som beskrivning av en
tidigare sexuell erfarenhet, av en nuvarande homosexuell praktik eller en framtida önskan. I
forskningen som berör personer med hiv används ’MSM’ också för att beteckna hur individer fått
hivviruset överfört till sig.
I och med MSM-begreppets breda beteckning av män som lever mycket olika liv i olika kontexter,
härmar MSM-begreppet koloniala strategier för att omintetgöra kulturella skillnader mellan
icke-västerländska personer, skriver Gosine (2006). Kothis i Bangladesh, ibbi i Senegal, ’yan daudu i
Nigeria, afro-amerikanska män on the down low i USA och hijras i Indien klumpas alla ihop till
’MSM’ trots att de talar olika språk, har olika religion, olika sociala positioner, olika kontexter, olika
sexuella praktiker och olika emotionella relationer. Den minsta gemensamma nämnaren är att dessa
män har en sexuell erfarenhet som liknar varandra. Gosine (2006) skriver också att representationen
av ’MSM’ som sexuella normbrytare härstammar från en västerländsk förståelse av normer för
sexualitet, och beskriver inte med nödvändighet en korrekt bild av vad som ses som ”normalt” i
icke-västerländska länder. Indelningen i heterosexualitet och homosexualitet uppkom under specifika
politiska och ekonomiska villkor i Europa under 1800-talet, och är inte en neutral eller universell
indelning. Att mäta erfarenheter som uppkommit i väldigt olika kulturella och materiella kontexter
mot en västerländsk måttstock underminerar andra sätt att uttrycka sexualitet.
Young och Meyer (2005) skriver att överanvändningen av ’MSM’ och ’WSW’ spär på det historiska
intresset för, och kategoriseringen av, sexuella minoriteter. Sexuella minoritetsgrupper har ofta fått
strida för sin rätt att själva definiera sig i en offentlig diskurs, eftersom det vi kallar oss för har
implikationer för en politisk praktik. Young och Meyer menar att begreppet ’MSM’ underminerar
rätten för en person som bryter mot sexuella normer att själv definiera sin sexuella identitet och
använda sina egna termer. Bögar, queers, two-spirited, män on the down low föredrar att använda
sina egna identitetstermer, men omskrivs ofta som ’MSM’, skenbart eftersom dessa termer undviker
antaganden om en sammanhållen gayidentitet. Detta signalerar dock snarare en brist på hänsyn till
sexuell identitet. Författarna exemplifierar med hur sexuella identiteter beskrivs hos män i Senegal;
ibbi är en man som tenderar att använda sig av mer feminina manér, och som är mindre dominant i
sexuell interaktion, i kontrast till yoos som ofta är den penetrerande parten vid sex. Dessa
identitetskategorier har egentligen mer att göra med social identitet och status än med sexuell praktik.
När ibbi och yoo betecknas som ’MSM’ går informationen om identitet förlorad, samtidigt som
kulturellt specifika fenomen görs universella. När sexuella minoriteter beskrivs bör självvalda
identiteter uppmärksammas menar Young och Meyer. Att använda ’MSM’ är ett sätt att förneka de
självvalda identitetskategorierna och i förlängningen deras självbestämmande. MSM-begreppet
fördunklar också de sociala dimensionerna av sexualitet som är viktiga för förståelsen av sexuell
hälsa. Begreppet osynliggör nätverk och communities som är viktiga källor till information, normer
och värderingar, och kan ses som en resurs för hälsofrämjande insatser. Om fokus bara ligger på
In document
Som om ni utgår från att jag knullar runt somen duracellkanin eller nåt.
(Page 49-55)