Kursbetyget enligt KURT var i genomsnitt 3,77, med en spridning från 2,45 till 5,0.
Tabell 2: Medelvärden och spridning i analyserad data
Medel Spridning
Studenternas betyg 3,42 1,7 – 5,0 (per kurs) Nedlagd studietid, timmar/vecka 36,57 23,3 – 60,0 (per kurs) Kursutvärdering 3,77 2,45- 5,0 (per kurs)
Analys
Med utgångspunkt i ovanstående data beskriver detta avsnitt huruvida vi fann korrelation mellan våra tre studerade variabler och vad våra resultat in- nebär jämfört med tidigare studier. Vi har studerat korrelationen för två vari- abler i taget, men har även undersökt huruvida variablerna samvarierar. Ing- en samvarians har dock kunnat uppvisas.
Samband mellan studieresultat och kursutvärdering
Genom att jämföra studenternas medelbetyg med kursutvärderingen enligt KURT för varje kurs och år framkom att det fanns ett ringa positivt samband mellan dessa, men att detta samband inte var signifikant.
Medan flertalet tidigare studier pekat på att det finns ett samband mellan studieresultat och kursutvärdering pekar således vår undersökning på att det inte finns något sådant signifikant samband. Tidigare studier är inte helt en- tydiga med att fastställa kausaliteten (om studieresultat ger kursutvärdering, eller tvärtom), medan denna fråga blir ointressant i vår studie, då inget signi- fikant samband uppvisats.
Samband mellan nedlagd tid och studieresultat
Genom att jämföra studenternas medelbetyg per kurs och år med angivet ned- lagd tid framkom ett svagt positivt samband, som dock inte var signifikant.
Tidigare studier visar på ett positivt samband mellan nedlagd tid och stu- dieresultat. Detta är föga förvånande i sig, vilket gör vår studies resultat lite överraskande. Hårt tolkat skulle det här kunna innebära att det inte lönar sig att lägga ner tid på sina studier. Samtidigt har vi använt data från olika kurser och jämfört medel mellan dessa med nedlagd tid. Enskilda kursers krav tor- de variera och därmed inverka på studieresultatet (olika kurser kräver olika arbetsinsatser för att nå nivån godkänd och andra betygssteg), vilket vi alltså inte tagit hänsyn till.
Samband mellan nedlagd tid och kursutvärdering
Genom att jämföra studenternas nedlagda tid med kursutvärderingsbetyget framkom ett positivt signifikant (0,000) samband (0,276) mellan nedlagd tid och kursutvärderingsbetyget (se även Figur 2). Detta innebär att studenterna är mer nöjda med kurser vars arbetsinsats varit större.
Detta går stick i stäv med Heckert, Latier, Ringwald-Burton och Drazens (2006) resultat. De menade att en lägre arbetsbelastning innebar att kursen fick en bättre kursutvärdering. Remedios och Liberman (2008) indikerade dock att studenter inte straffar lärare som har krävande kurser. Genom att titta på samband mellan nedlagd tid och kursutvärdering är det svårt att fin- na bakomliggande förklaringar, däremot kan man tänka sig att studenter ar- betar mer i en kurs de uppskattar, eller att de genom sitt lärande tycker att kursen givit mer. Samtidigt har detta inte föranlett ett bättre studieresultat för studenterna. Timmar 0 10 20 30 40 50 60 70 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00
Figur 2: Korrelation mellan kursutvärdering och nedlagd studietid.
Slutsatser
Syftet med detta papper var att undersöka sambanden mellan det betyg stu- denterna ger en kurs, deras studiearbetstid och det slutbetyg studenterna er- hållit från kursen. Sammantaget visar vår studie inte något signifikant sam- band mellan kursutvärdering och studentbetyg eller mellan studentbetyg och nedlagd tid. Däremot visar studien att det finns ett positivt samband mellan nedlagd tid och kursutvärdering.
Vi har i vår undersökning inte särskiljt kurser på olika nivåer. Det kan medföra att det varit svårt att finna ett samband mellan exempelvis arbetsin- sats och studentbetyg. Likaledes har vi arbetat med aggregerad data på kurs-
nivå och inte jämfört enskilda individers svar och betyg. För att få en nog- grannare bild kan data behöva brytas ner i undergrupper och för fortsatt forskning vore det av intresse att göra korrelationstester för specifika kurs- grupper; skiljer kursutvärderingsbetyg mellan kurser på G1-, G2- och A-nivå? För att få en förståelse för sambandens riktning skulle fortsatta analyser be- höva kompletteras med fallstudier, fokusgrupper eller liknande.
Vi menar dock att korrelationen mellan nedlagd tid och kursutvärdering, när ingen samtidig signifikant korrelation finns mellan nedlagd tid och stu- dieresultat är intressant och väcker spännande frågor. Medan debatten talar om en ’gymnasifiering’ av högskolan och en högskolemiljö där marginalstu- denten blir allt svagare, synes inte en utveckling mot enklare kurser vara nå- got som primärt uppskattas från studenthåll. Vi hoppas med detta papper skapa underlag för fortsatt debatt om högskolans utveckling och kursutvär- deringars roll i synnerhet: Vad mäter egentligen våra kursutvärderingar? Blir kursutvärderingar ett mått på studenternas prestation snarare än lärarens? Vilka styrmekanismer inom undervisningen byggs upp för att anpassa in denna i befintliga utvärderingssystem? Och hur påverkas studenten och stu- diesituationen av kursutvärderingar som kontrollmekanismer inom universi- tetsvärlden?
Vår studie visar i enlighet med tidigare studier att det inte alls är självklart vad studenten bedömer i kursutvärderingen: sin egen arbetsinsats, kursens svårighetsgrad eller dylikt. Med styrmål att nå hög kursutvärdering skulle dock vår studie visa på att kurser bör designas så att mycket nedlagd tid krävs och det finns därmed risk att nedlagd tid blir ett kvalitetskrav utan att det i sig förbättrar studentens lärande.
Referenser
Bjuremark, Anna, red. (2008) Variation på temat examination – En rapport från
Grundutbildningsdag och Rundabordssamtal vid LiU 2007, CULs rapportserie
Nr 13.
Fjellman Jaderup, Elin (2008) Reepalu vill betygssätta lärare, Sydsvenska Dagbla-
det, Maj 9.
Granström, Kjell. (1995) ”Om konstruktion av kursvärderingar”. Kvalitetsarbete vid Linköpings universitet.
Heckert, Teresa M., Amanda Latier, Amy Ringwald-Burton och Colleen Drazen. (2006) “Relations among student effort, perceived class difficult appropriate- ness, and student evaluation of teaching: is it possible to”buy” better evalua- tions through lenient grading”. College Student Journal 40, (3): 588-596. Isely, Paul och Harinder Singh. (2005) ”Do Higher Grades Lead to Favorable
Student Evaluations?” Journal of Economic Education: 29-42.
Linköpings Universitet (2007) Forsknings- och utbildningsstrategi för Linköpings
Universitet, Dnr LiU5025/07-60, December 14.
Nilsson, Karl-Axel. (1998) “Kursutvärdering – för studenternas medverkan i kvali-
tetsarbetet”. Lund universitet, utvärderingsenheten, rapport nr 98:202.
Phipps, Stephen D., Robert S. Kidd och David A. Lathif. (2006) “Relationship among student evaluations, instructor effectiveness, and academic perform- ance.” Pharmacy Education 6(4): 237-243.
Remedios, Richard och David A. Liberman. (2008) “I liked your course because you taught me well: the influence of grades, workload, expectations and goals on students’ evaluation of teaching.” Brittish Educational Journal. 34 (1): 91-115.