• No results found

Området KURSER/UTBILDNINGAR

Kategorin Idéer: Heureka, jag har fått en idé! – att fånga och forma inspiratio-

nen

– Äntligen har jag fått tid att reflektera över min kurs och fundera över för- ändringar som jag skulle vilja göra.

Uttalanden som dessa är inte ovanliga från kursdeltagare. Många lärare bär på embryon till idéer, men finner att de i vardagen sällan hinner vare sig fånga in eller konkretisera dessa, än mindre fundera vidare tillsammans med kollegor. Knappt har den ena kursen avslutats förrän nästa ska schemaläg- gas. Hur mycket tid finns det då för reflektion? I fördjupningsarbetena ger många lärare uttryck för visioner att åtminstone tankemässigt förändra sina kurser eller undervisningsmoment, då de har fått möjlighet att göra en ana- lys av sin pedagogiska verksamhet. Idéerna har i fördjupningsarbetena prö- vats i tanken, men det är ovisst huruvida det egentligen blir någon föränd- ring i realiteten.

Idéerna kan handla om omformande av små delar av, alternativt av hela kurser, att byta ut föreläsningar mot seminarier, eller att utforma undervis- ningen för att anpassa den bättre till ett undersökande och prövande arbets- sätt. Ofta förekommande begrepp är ny design, vilket upptar en stor del av DUO-kursens innehåll.4 Många lärare reflekterar också över sin kurs genom att belysa den utifrån något perspektiv de har tagit till sig under kursen, så- som vilka lärandestrategier som kan vara lämplig inom en designutbildning. Frågor som har väckts hos oss:

• Utvecklas den pedagogiska verksamheten vid universitetet av de idé- er som är väckta i samband med individuella fördjupningsarbeten i DUO-kursen?

• Vilka förutsättningar behöver uppfyllas för att idéer ska omsättas till verksamhet?

Kategorin Skapande: Sjösätta en jolle! – att skapa och genomföra något nytt Flera deltagare känner ett stort engagemang i att skapa något nytt då de del- tar i DUO kursen. I en av kursuppgifterna på DUO-kursen: ”skapande av design till en ny kurs” har också mötet med kolleger från andra fakulteter och institutioner inneburit att kreativiteten och realiteten att skapa en kurs fått en oväntad och lyckosam start. Förändringstankarna kommer här ett steg längre än idéstadiet och har börjat närma sig realiteter och/eller i vissa fall också prövats under kursens gång.

Utgångspunkten kan vara att det behövs en helt ny kurs i ett visst område ofta på grund av att kunskapsutvecklingen så kräver. Andra förändringar som ger upphov till nytänkande är att kurser ändrar plats i systemet, exem-

pelvis då en fristående kurs blir en del av ett utbildningsprogram. En annan utgångspunkt är att man har ”ärvt” en kurs som man i grunden behöver skapa en helt ny design för, därför att man inte känner sig bekväm med den nuvarande uppläggningen. Diskussionerna rör i flera fall hur man ska få in- nehåll, uppläggning och examinationer att hänga ihop. Vi ser också att det här med att ”äga” en kurs från dess tillkomst förefaller inspirerande för dem som genomför detta. En lärare som skapar en helt ny kurs behöver sätta sig in i både kursen som helhet och se hur detaljerna har betydelse för helheten. Nya frågor som marknadsföring, universitetets egen kursförvaltande organi- sation och de strukturer som reglerar kurssystemet kommer också i blick- fånget för den som vill förverkliga sina planer. Här kan i vissa fall maktstruk- turer, somliga reella andra imaginära, vara hindrande för viljan att pröva nya idéer.

Frågor som har väckts hos oss:

• Vilken tradition finns inom universitetet att förvalta och bevara ett kursutbud?

• Vilka är krafterna bakom att kursutbudet och kurserna eventuellt ändras?

• Hur kan kreativitet som skapande förmåga användas till pedagogisk verksamhet på ett tydligare sätt än idag?

Kategorin Förvalta och restaurera – att förbättra och förändra befintliga kurser Förändringens vindar blåser och på universiteten/högskolorna får vi ständigt nya policydokument som talar om för oss vad som ska beaktas i kurserna. Kurserna ska ske på lika villkor, med underrubriker som genus, mångfald, funktionshinder, sexuell läggning. Universitetslärare behöver hålla sig à jour om hur de i sina kurser bör ta hänsyn till förändringar i studentgrupperna samt till de direktiv som kommer uppifrån universitetsledningen.

Förändringarna kan ske antingen i enskilda kurser eller på hela program. DUO-kursdeltagarna har satt sin kurs under lupp och tittat på den med even- tuellt nya ögon och med nya infallsvinklar beroende på att de blivit varse fler dimensioner i kursledarskapet än de tidigare varit medvetna om. En förvalt- ningsfråga är kursutveckling – kursens historia, där universitetsläraren ser på hur kursen har utvecklats och ger exempel på varför detta har behövts. I samband med Bolognaprocessen har kursplanerna hamnat under luppen ute på avdelningarna och de har nu fått en helt annan tyngd. Omarbetningen av kursplanerna ses av många som positivt, men arbetsamt. Omorganisation

kan vara en yttre faktor som tvingat fram förändringar, liksom att ett ämnes- område har setts över och ett behov av en ny kurs därmed har uppkommit. Problem med kurser och kursinslag presenteras, liksom förslag på lösningar. Kursutvärderingar belyses och behandlas, som varande dokument som kan väcka idéer till förändring. En del fördjupningsarbeten beskriver redan genomförda förändringar och hur detta har slagit igenom.

Frågor som har väckts hos oss:

• Hur skulle lärares pedagogiska utveckling kunna uppmärksammas vid universitetet?

• Vilka krav ska en institution kunna ställa på en lärares pedagogiska utveckling?

• På vilket sätt kommer lärares pedagogiska utveckling eller ökade pro- fessionalism studenterna till godo?