Kvantitativt  kodningsschema  –  datastyrd  process

Kategori   SvD   DN   Aftonbladet   Expressen  

Antal  granskade  artiklar   43   37   22   29  

Återkallar  produkt  med  säkerhet  om  vad  produktfelet  beror  på   31  (72%)   28  (76%)   14  (64%)   20  (69%)  

Återkallar  produkt  p.g.a.  säkerhetsåtgärd,  vet  inte  med  säkerhet  vad   produktfelet  beror  på  

9  (21%)   7  (19%)   9  (41%)   7  (24%)  

Återkallelsen  gäller  ICAs  egna  varor     19  (44%)   15  (41%)   13  (35%)   16  (55%)  

Produkter  med  ett  specifikt  datum  återkallas   20  (46%)   18  (49%)   10  (46%)   17  (59%)  

Produkter  med  specifika  förpackningar237  återkallas   21  (49%)   17  (46%)   13  (35%)   15  (52%)  

Förpackningar  med  samtliga  datum  återkallas   5  (12%)   5  (14%)   2  (9%)   2  (7%)  

Risken  för  att  ta  skada  av  produktfelet  minimeras  om  den  hanteras   korrekt²³⁸/låga  halter²³⁹  som  inte  kan  skada  människan  

11  (26%)   8  (22%)   9  (41%)   11  (28%)  

Uppmanar  alla  konsumenter  att  återlämna  produkten  till  närmaste   ICA-­‐butik  

18  (42%)   14  (38%)   7  (32%)   13  (45%)  

Konsumenter  som  redan  köpt  varan  kan,  om  de  vill,  återlämna   produkten  till  närmaste  ICA-­‐butik  

4  (9%)   3  (8%)   4  (18%)   3  (10%)  

Larmet  rör  endast  den  produkt  som  återkallats   -­‐  (0%)   -­‐  (0%)   1  (5%)   2  (7%)  

Uppmanar  de  konsumenter  som  ätit  av  produkten  och  fått  

biverkningar  att  uppsöka  läkare   ^{1  (2%)   1  (3%)}   2 (9%)              -­‐(0%)  

Uppmanar  konsumenter  i  riskgruppen  att  vara  speciellt  uppmärksam  

på  återkallelsen  och  återlämna  produkt   ^{8  (19%)   6  (16%)   3  (14%)   8  (28%)}   Produktfelet  upptäcktes  genom  ICAs  egna  rutinkontroller   9  (21%)   7  (19%)   8  (36%)   4  (14%)  

Produktfelet  upptäcktes  av  part  annan  än  ICA²⁴⁰   10  (23%)   8  (22%)   7  (32%)   6  (21%)  

Personer  uppges  ha  blivit  smittade  av  att  få  i  sig  produkten   3  (7%)   1  (3%)   -­‐  (0%)   -­‐  (0%)  

Upptäckt  av  produktfel  är  anmälningspliktig   -­‐  (0%)   -­‐  (0%)   1  (5%)   1  (3%)  

Det  upptäckta  produktfelet  anses  ovanligt   -­‐  (0%)   1  (3%)   1 (5%)            -­‐(0%)  

Produktfelet  anges  bero  på  brister  i  rutiner   1  (2%)   4  (11%)   2  (9%)   3  (10%)  

Produktfelet  upptäcktes  innan  den  nådde  ut  i  butik,  inga  varor  har  

hittills  sålts   ^{1  (2%)   2  (5%)   1  (5%)   1  (3%)}   Produkten  har  sålts  i  butiker  i  hela  landet   18  (42%)   19  (51%)   11  (50%)   13  (45%)  

Produkten  har  sålts  i  specifika  butiker  i  delar  av  landet   4  (9  %)   3  (8%)   1  (5%)   4  (14%)  

ICA  uttrycker  allvaret  i  situationen  och  återkallelsen  av  produkten   3  (7%)   5  (14%)   4  (18%)   1  (3%)  

Ansvarig  person  inom  ICA  uttalar  sig  i  artikeln   18  (42%)   14  (38%)   16  (73%)   14  (48%)  

En  extern²⁴¹  person  av  ICA  uttrycker  sig  i  artikeln   10  (23%)   11  (30%)   7  (32%)   7  (24%)  

ICA  beklagar  det  som  inträffat  i  samband  med  återkallelsen  vid  

produktfel   ^{4  (9%)   5  (14%)   1  (5%)   3  (10%)}   ICA  tror  att  händelsen  kommer  att  påverka  förtroendet  gentemot  

omgivningen²⁴²  

1  (2%)   2  (5%)   -­‐  (0%)   -­‐  (0%)  

Återkallelsen  vid  produktfel  involverar  livsfara²⁴³   -­‐  (0%)   -­‐  (0%)   4  (18%)   -­‐  (0%)  

Tabell 4.9: Tabellen är en sammanställning av frekvent återkommande information som anges i artiklarna. Informationen kan involvera exempelvis, vem som har uttalat sig i artiklarna, var i landet produktfelet har uppdagats eller information om hur en konsument på bästa sätt kan skydda sig i rådande situation.

                                                                                                                237

Med ”specifika förpackningar” avses: förklaring av förpackning eller vikt på produkten 238

Med ”hanteras korrekt” avses: tillaga produkten enligt anvisningarna, exempelvis genom att värma upp maten enligt rekommendationer.

239

Med ”låga halter” avses: bakterier eller andra liknande smittor som relateras till produktfelet. 240

Med ”annan” avses: leverantörer, myndigheter, konsumenter, etc. 241

Med ”extern” avses: myndigheter som utfört kontroller på ICAs produkter, person inom annat företag, experter inom ett visst område som diskuteras  

242

Med ”omgivningen” avses: konsumenter eller leverantörer 243

För att få fram det data som presenteras i tabell 4.9 har samma data som presenterats i tabell

4.7 analyserats och förekomsten av kategorierna har kodats. Heltalet representerar antalet

gånger valda kategorier förekommit i artiklarna och siffran i parentes representerar en jämförande procentsats i förhållande till det totalt publicerade artiklarna.   Procentsatsen har avrundats till heltal uppåt.

Utav de artiklar som SvD publicerat har uttalanden där ICA Sverige AB uppger att de vet varifrån produktfelet härstammar nämnts mest frekvent, detta vid 72 procent av artiklarna. Därefter kommer information som anger vilken typ av produkt, i form av storlek eller karaktär, som återkallas, detta sker i 49 procent av artiklarna. Bland de fyra olika nyhetskällorna är de den nyhetspress där produkt- eller informationansvarig inom ICA uttalat sig i artikeln. SvD nämner inte vid något tillfälle i sina artiklar att: ”larmet rör endast den

produkt som återkallats”, ”upptäckt av produktfel är anmälningspliktig”,   ”det upptäckta

produktfelet anses ovanligt”,  eller  att  ”återkallelsen vid produktfel involverar livsfara”. DN uttrycker vid flest antal tillfällen i sina artiklar att de med säkerhet vet orsaken till varför de återkallar produkten, detta vid 76 procent av artiklarna. De två kategorier där DN gentemot de andra nyhetskällorna ger ut viss information rör huruvida ”produkten har sålts i butiker i

hela landet” samt ”ICA beklagar det som inträffat i samband med återkallelsen vid produktfel”. Denna information är angiven i 51 procent respektive 14 procent av artiklarna.

De ger, precis som SvD, inte ut någon information gällande ”larmet rör endast den produkt

som återkallats”, ”upptäckt av produktfel är anmälningspliktig”   samt   ”återkallelsen vid

produktfel involverar livsfara”.    

Aftonbladet, vilket är den nyhetskälla som publicerat minst antal artiklar, har vid flest antal tillfällen, jämfört både inom sina egna kategorier och gentemot de andra nyhetskällorna, låtit en produkt- eller informationsansvarig inom ICA uttala sig. Detta i 73 procent av artiklarna. De är även den nyhetskälla som uttryckt att produktfelet kan innebära livsfara för den inblandade. Ingen annan nyhetskälla har använt sig av dessa uttryck eller händelsebeskrivingar. Aftonbladet ger ingen information om att ”personer uppges ha blivit

smittade av att äta av produkten”, heller inte att ”ICA tror att händelsen kommer att påverka förtroendet” gentemot konsumenter eller leverantörer.

Expressen anger vid flest antal tillfällen, gentemot de andra nyhetskällorna, att de återkallade produkterna gäller ICAs egna varor, vilken karaktär produkten har samt vilket datum den återkallade produkten innehar. De är även den nyhetskälla som i flest fall inte passat in i en kategori. Dessa kategorier innefattar: ”uppmanar de konsumenter som ätit av produkten och

fått biverkningar att uppsöka läkare”,   ”personer uppges ha blivit smittade av att få i sig

produkten”,   ”det upptäckta produktfelet anses ovanligt”,   ”ICA tror att händelsen kommer att

påverka förtroendet gentemot omgivningen”   samt   ”återkallelsen vid produktfel involverar

livsfara”.

4.3.3  Kvalitativt  kodningsschema  

Kategori   SvD   DN   Aftonbladet   Expressen  

Antal  artiklar  som  använder  

positiva  anföringsverb   ^{100  (59%)   85  (60%)   49  (51%)   69  (54%)}  

Antal  artiklar  som  använder  

negativa  anföringsverb   ^{28  (16%)   19  (13%)   18  (19%)   20  (16%)}  

Antal  artiklar  som  använder   neutrala  anföringsverb  

42  (25%)   37  (26%)   29  (30%)   38  (30%)  

Totalt   170   141   96   127  

Tabell 4.10: Fördelningen av positiva, negativa, samt neutrala anföringsverb som använts i de artiklar som publicerats av de fyra valda nyhetskällorna.    

Tabell 4.8 illustrerar fördelningen, även visat i procent, mellan de olika anföringsverb

använda i artiklarna som publicerats av de fyra valda nyhetskällorna mellan år 2006 och 2013. Anföringsverb syftar till att beskriva en situation, det vill säga, har handlingarna beskrivits ur en positiv, negativ, alternativt ur en neutral synvinkel. Med de positiva anföringsverben syftar undersökaren till ord där källan bakom ett uttalande anses vara korrekt och tillförlitligt. Exempel på dessa ord eller handlingar kan vara: ”berättar”, ”meddelar”, ”konstaterar”, ”understryker”, ”uppmanar”, ”beslutar”, ”återkallar”, ”bedömer”, ”stoppar”, samt ”bekräftar”. Bakom dessa ord, eller handlingar, ligger en berättigad tilltro till att de fakta som ges är korrekt. Det går att konstatera att dessa verb är de som används mest i de artiklar som publicerats av alla olika nyhetskällor.

De negativa anföringsverben har en relation till osäkerhet i uttalandet. Det råder inte samma trovärdighet i vad som sägs, eller handlingar som genomförs, och ofta består dessa uttalanden av påståenden där, exempelvis en talesperson, gör ett antagande om rådande situation. Exempel på dessa kan vara: ”befara”, ”tro”, ”misstänka”, ”upptäcka”, ”tvingas”, ”medge”,

”hävda”, ”förklara”, eller ”påträffa”. Dessa ord eller handlingar har vid minst antal tillfällen används i artiklarna, vilket gäller alla olika nyhetskällor.

Neutrala anföringsverb används när man avser att inte lägga något speciellt värde vid en situation, det vill säga då man syftar till att beskriva handlingen på ett mer deskriptivt sätt, exempelvis då man avser att endast uttrycka vad som sagts eller gjorts. Exempel på dessa ord eller handlingar undersökaren studerat i texterna kan vara: ”säga”, ”svara”, ”anse”, ”beklaga”, ”skriver”, ”avvakta”, samt ”kommentera”.

4.4  ”Köttfärsskandalen”    

Den 5 december 2007 sände SVTs Uppdrag granskning en dokumentär där de, tillsammans bevis från inspelning med dold kamera, kunde avslöja att fyra ICA Maxi-butiker märkt om köttfärs som passerat sitt bäst-före-datum. Ommärkningen rörde ICA Maxi i Nacka, Haninge, Södertälje och Botkyrka, där processen kring ommärkning av köttet hade skett på liknande sätt. Butikerna insåg att de, om de malde ner gammal köttfärs och sedan märke om förpackningen med utgångsdatum samma dag, kunde de få köttfärsen såld dagen efter. Detta upprepades gång på gång vilket ledde till att flera dagar gammal köttfärs såldes ut till kunderna.²⁴⁴ Efterföljande dagar blev turbulenta för ICA Sverige AB och trycket från både media och kunder blev stort. Extrainsatta rutingenomgångar gällande märkning av livsmedel genomfördes med de fyra anklagade ICA-butikerna. ICA hade i förväg fått vetskap om att Uppdrag gransknings dokumentär avsågs nå allmänheten den 5 december 2007 genom ett Tv-sänt program och företaget valde då att agera direkt. Den 4 december, det vill säga dagen innan sändningen av programmet, släppte ICA en pressrelease där de informerade om rådande situation utefter den fakta de för tillfället förfogade över. I pressreleasen poängterade de allvaret i situationen genom att uttala sig på följande sätt:

”ICA ser mycket allvarligt på dessa uppgifter. Att märka om kött med

nytt datum är oacceptabelt och strider mot ICAs kvalitetspolicy, Svensk

Dagligvaruhandels branschriktlinjer och Livsmedelslagen”²⁴⁵

ICA Sverige ABs snabba agerande gentemot de butiker som ansågs ansvariga, samt mot företagets intressenter, förefaller ha bidragit till det relativt snabba avtagandet i de mediala påtryckningarna. Redan en vecka efter det att granskningen gjorts offentlig, var det endast ett fåtal artiklar som publicerades i nyhetspress beträffande skandalen. ICA-nyheterna rapporterade att de endast observerade en nedgång i försäljningen de dagar då medietrycket var som störts, därefter uppvisade omsättningen ökande siffror med 5,0 procent jämfört med året innan.²⁴⁶

                                                                                                                244

Omfattande fusk med köttfärs på ICA. SVT Nyheter. 05-12-2007. http://www.svt.se/nyheter/sverige/omfattande-fusk-med-kottfars-pa-ica (hämtad 25-05-2013)

245

Felaktig datummärkning, ICA, 04-12-2007. http://corporate.ica.se/Press/Pressarkiv/2007/Felaktig-datummarkning-i-ICA-butiker/ (hämtad 25-05-2013)

246

ICA ökade julförsäljningen av kött. Svenska Dagbladet. 11-01-2008. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/ica-okade-julforsaljning-av-kott_7102835.svd (hämtad 25-05-2013)