Studiens respondenter hade olika förklaringar till varför det råder en låg kvinnorepresentation bland myndighetschefer. Sara var en av respondenterna som resonerade kring hur yrkesfördomar och föreställning om kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärsutveckling. Hon berättar om yrken som kan anses vara maskulina och andra som anses feminina. Ett exempel som lyfts upp i Saras intervju är polisyrket som hon anser klassas som ett maskulint yrke. Enligt Alvesson & Billing (2011) klassas maskulinitet och femininet som olika teman inom diskurser. Med det menar dem att innebörden av begreppen definieras av kulturella mönster som finns i samhället eller inom
organisationer. I dagens samhälle och inom de flesta organisationer är maskulina innebörder dominerande och feminina innebörder mindre dominerande. Denna tolkning hjälper oss att förstå Saras resonemang när hon påpekar att det kommer dröja innan polismyndigheten får en kvinnlig rikspolischef då professionen i sig betraktas som ett maskulint yrke. Begreppen femininet och maskulinitet kan direkt kopplas till de olika föreställningarna som finns om kvinnliga chefer samt Saras resonemang som menar att omgivningen förväntar sig att Sveriges rikspolischef ska vara en man då yrket betraktas som manligt.
Något som vid flera tillfällen togs upp under intervjuerna var hur en del av respondenterna upplevde att de någon gång under sin karriär som chefer förminskades och ignorerades av sina underordnade och överordnade. Sara berättade att dessa typer av erfarenheter kan ha en negativa effekter på den kvinnliga chefens självförtroende och därför upplevde hon att hon i dagsläget inte har tillräcklig med mod för att söka en tjänst som myndighetschef. Regnös studie från 2013 har undersökt liknande fall där kvinnor anser sig själva vara inkompetenta och känner sig obekväma att söka högre tjänster. Studien kom fram till att män, till skillnad från kvinnor kan söka en tjänst trots att de enbart uppfyller ett krav utav tio. Regnö drar slutsatsen att många kvinnor sätter en väldigt stor press på sig själva och strävar efter att vara ”duktiga”. Därför är det viktigt för dem att ställa höga krav på sig själva och alltid bevisa att de klarar av sina arbetsuppgifter. Studiens resultat påminner om Saras upplevelser som består av en del oro och osäkerhet som tydligt lämnat kvar sina effekter. Helena, respondenten som berättade om hur hon spenderade extra timmar på sitt arbete för att bevisa för dina medarbetare att hon förtjänar sin ledartjänst påminner även om respondenterna i Regnös studie som ständigt strävade efter att bevisa att de var ”duktiga”. I studiens slutsats menar Regnö att denna oro bland kvinnliga chefer har lett till en mansdominans i kvinnodominerade arbetsplatser (Regnö, 2013: 285).
Stina var den enda av respondenterna som ansåg att både kvinnor och män negativt påverkas av de stereotypiska fördomarna som finns om både kvinnor och män inom den offentliga sektorn.
Hon menar att det idag finns yrkesfördomar mot kvinnliga chefer men att det ändå är möjligt för kvinnor som redan är chefer inom den offentliga sektorn att bli myndighetschefer. Stina anser att både kvinnor och män bemöter utmaningar under karriären. Hon nämner även hur hon anser att vissa kvinnliga chefer bör stå upp för sig själva när de förminskas på arbetsplatsen. Dos Reyes, Molina & Mulinari (2005) lyfter fram begreppen normer och stigma. Dessa begrepp går att koppla till det Stina kallar för yrkesfördomar i sin intervju. Stigma är de negativa uppfattningarna som
finns om olika grupper i samhället samt organisationer. Dessa negativa uppfattningar leder till att en gruppering förminskas eller diskrimineras utav andra grupper.I detta fall kan man se kvinnliga chefer som en enskild grupp som i vissa fall upplevt att de diskriminerats inom den offentliga sektorn. Stina talar även om manliga chefers utmaningar inom den offentliga sektorn och hur de av omgivningen förväntas ha ett mer stabil ledarskap, till skillnad från de kvinnliga cheferna. Hon menar att även män bemöts att vissa förväntningar och krav. Detta påminner om det Dos Reyes, Molina & Mulinari (2005) skriver om normer. En norm är en rad underförstådda beteenden som förväntas av människor inom en grupp. Normen kan även tolkas om förväntningar som formar och påverkas människors beteenden. I sin intervju drog Stina slutsatsen att stigma och normer kan vara anledningarna till den låga kvinnorepresentationen bland myndighetschefer.
När det talades om den låga kvinnorepresentationen bland myndighetschefer inom den offentliga sektorn nämnde samtliga respondenter de olika föreställningarna som existerar om kvinnor på chefspositioner. De var även noga med att poängtera att de föreställningar som idag finns om kvinnor och män i samhället även existerar inom organisationer. Detta överensstämmer med Ackers (1990) påstående som menar att organisationer bygger på olika mönster och strukturer som i sin tur bygger på olika föreställningar om skillnader bland kvinnor och män. Acker talar om strukturer och symboler. Strukturerna är grunder till att det idag skapas hierarkier inom organisationer och gör en tydlig skillnad på kvinnor och män inom organisationer. Skillnaderna kan exempelvis ske när det gäller arbetsuppdelningen och vilka typer av arbetsroller män och kvinnor tilldelas inom en organisation. I dagens fall är det tydligt att majoriteten av myndighetscheferna i Sverige är män. Detta stämmer även överens med Ackers resonemang som menar att män är oftast överordnade och kvinnor underordnade på en strukturell nivå i organisationer. Ackers tolkning av symboler går däremot att förstå på olika sätt. Acker menar att symboler kan i många fall uttryckas via föreställningar som finns inom organisationer om kvinnor och män och detta förklarar varför samtliga respondenter valde att tala om just de föreställningarna som existerar om både kvinnliga och manliga chefer när de talade om den låga kvinnorepresentationen av myndighetschefer.