Att undersöka lärarens roll var inte av intresse i början av undersökningen. Det fram- kom dock under studiens gång att detta var relevant och intressant i relation till studi- ens syfte och frågeställning. Ett exempel på lärarens roll i klassrummet är att läraren bör individanpassa undervisningen för att gynna varje elevs motivation. Detta innebär att vissa slutsatser för studien inte nödvändigtvis kan kopplas ihop med den aktuella frågeställningen för studien.
Läraren ska i klassrummet vara en ledare och god förebild för sina elever. Att en lärare i alla lägen är en perfekt pedagog som aldrig gör något fel, är inte särskilt troligt. Alla elever är olika individer och har olika krav för att kunna nå sin fulla potential. Om vi tar Bertil som exempel, som blev omotiverad av att belöningen var för svår att uppnå. Under den lektionen hade alla elever samma belöning i form av att få måla. Det var endast två elever som under den lektionen blev klar med sina uppgifter och således fick belöningen. Eftersom Bertil ansåg det som omöjligt att hinna klart med detta valde han att knappt arbeta över huvud taget. Detta är problematiskt eftersom det med stor san- nolikhet fanns möjligheter att motivera honom på annat sätt. Kanske genom att belöna honom med målning efter 3 sidor istället för 5 i arbetsboken. Eftersom Bertil var sjuk vid ett tidigare tillfälle bör han ges möjlighet till individuell motivation, förutsatt att Bertil får möjligheter att ta igen dessa sidor vid senare tillfälle eller att han tar hem och gör klart sidorna hemma.
Samtliga elever som blev intervjuade upplever att läraren spenderar mer tid med de elever som inte sköter sig i klassrummet, och att de elever som sköter sig då blir påver- kade på ett negativt sätt. Det kan påverka alla komponenterna i SDT på ett negativt sätt. Elevernas självbestämmande i det avseende att få uttrycka sina tankar och åsikter i klassrummet påverkas negativt i och med att läraren ”straffar” sina elever genom att ingen elev får prata för att vissa elever stör. Det finns också positiva exempel på att lärarna stöttar elevernas självbestämmande. Till exempel att låta dem välja vilka de vill jobba med under lektionerna. De får även välja att sitta i grupprum så länge de visar att de sköter sig. Huruvida läraren brister i pedagogiken eftersom flera elever uttrycker sitt missnöje är svårt att säga. Utifrån observationerna blev det tydligt att ett fåtal elever var väldigt stökiga och svåra att få till arbete. Samtidigt som läraren försöker få dessa elever
32
till arbete så behövde andra elever hjälp i sina arbetsböcker. Om ett antal elevers dåliga beteende går ut över resterande klasskamraters undervisning, kan en specialpedagog som kan bemöta dessa elever på annat sätt behövas som stöttning. Det verkar onekligen behövas eftersom flera elever menar att de blir påverkade negativt av några elevers dåliga beteende.
Eleverna uttryckte att de upplever att lärarna vill hjälpa dem att utvecklas och att de får beröm när de har gjort något bra. Detta tyder på att positivt arbete av läraren för att möta elevernas kompetensbehov. Det kan dock ses som orättvist att andra elever menar att vissa elever med frekvent får beröm för att de är duktiga i skolämnena. Att de som oftare får beröm ska få mindre beröm, är inte heller rimligt. De andra eleverna ska sna- rare få mer beröm och bli uppskattade vid fler tillfällen, utifrån sina förutsättningar. Om elever märker att de inte blir sedda eller uppskattade i samma utsträckning som andra, kan deras självförtroende och således motivation minska, inte bara i det aktuella ämnet utan skolan i stort. Bjørgen och Svendsen (2015) menar att bekräftande återkopp- ling gynnar elevers engagemang och närvaro, särskilt vid fysiska aktiviteter. Detta är något som lärare ständigt bör arbeta efter. Att ge samtliga elever bekräftande eller po- sitiv återkoppling i relation till deras individuella kunskapsnivåer. Detta för att ele- verna inte bara ska få känna sig duktiga på det de håller på med, utan även sedda och uppskattade av läraren. Om eleverna känner sig sedda och uppskattade gynnas deras tillhörighet i klassen, vilket således positivt bidrar till ökad inre motivation utifrån Ryan och Decis (2000) beskrivningar om SDT.
För att stötta alla elever i att gynna deras inre motivation kan det vara fördelaktigt, om inte nödvändigt, att göra individanpassningar. Att en lärare inför alla lektioner ska ha färdiga individanpassningar för varje elev är att ställa för höga krav. Vad som dock kan krävas av en lärare är att vara vaksam om vissa uppgifter eller aktiviteter inte passar för några elever, och således kunna göra anpassningar under lektionstid. Bjørgen och Svendsen (2015) intervjuar lärare i sin studie och då beskriver en lärare att man som lärare inte bara kan ge eleverna massa olika uppgifter utan dessa uppgifter måste an- passas efter barnens individuella förmågor. Det måste inte vara stora anpassningar med helt andra läromedel utan det kan ibland vara så enkelt som att en elev får sitta ensam i korridoren och arbeta, att vissa elever får arbeta i par eller att en elev kan få lyssna på musik i hörlurar samtidigt som hen jobbar. Detta är något som erfarna lärare med större sannolikhet är bättre på, eftersom de träffat fler elever genom åren och förmodligen har testat många olika metoder. Det finns garanterat undantag. Nya oerfarna lärare kan också vara duktiga på detta. I grund och botten handlar det om lärarkunskap att kunna motivera elever. Även om vissa lärare har mindre erfarenhet kan en del lärare ha större fallenhet för att motivera elever, medan en del lärare kan ha prövat sig fram och skaffat fungerande metoder för sig själva. Det finns inte en färdig mall som med 100% säkerhet fungerar att motivera alla elever eftersom alla elever är olika.
För att exemplifiera hur lärare kan arbeta för att gynna elever kan det se ut på olika sätt. I Cecilias fall krävs det inte mycket för att få henne att arbeta. Hennes höga uppsatta mål driver henne till att prestera i biologi. Det kan antas att hon är lika engagerad i samtliga ämnen eftersom det är detta som krävs för att ha möjlighet att kunna ansöka
33
till en läkarutbildning i framtiden. Cecilia verkar drivas av inre motivation i det avse- ende att det är hennes egen drivkraft och intresse för uppgifterna som driver henne. Hennes drivkraft och intresse är att bli läkare i framtiden. Det kan också uppfattas som yttre motivation utifrån Ryan och Decis (2000) beskrivningar om att individer kan ut- föra uppgifter för framtida belöningar. I detta fall i form av att komma in på läkarut- bildningen. Det är ändå troligt att det är den inre motivationen som är den främsta or- saken i detta fall eftersom en eventuell plats i en läkarutbildning är många år framåt i tiden och att Cecilia uttryckligen sagt under intervjuerna att hon delvis gör uppgifterna för lära sig saker. Hon sa också att hon gör uppgifterna för att få bra betyg. Det kan också tolkas som en del av hennes inre motivation. Att hon gör uppgifterna för att lära sig saker och resultatet av detta är att hon också får höga betyg.
Erika och David drivs av inre motivation främst vid fysiska uppgifter eftersom de får möjlighet att briljera under dessa lektioner. För att få dem att drivas av inre motivation även vid de teoretiska uppgifterna måste de få motivation på ett annat sätt. Det kan till exempel vara att använda sig av fysiska uppgifter som de gjorde under dessa biologi- lektioner. Detta går även att implementera i till exempel matematik. Låt oss säga att eleverna ska arbeta med area, då kan eleverna som en introduktion till kapitlet få göra stora kvadrater utomhus och räkna ut area på det sättet. Även om det inte är särskilt fysiskt krävande så får eleverna arbeta mer med kroppen och ett sådant moment kan upplevas mer som lek, samtidigt som de tränar på begreppet area. Detta går garanterat att implementera i de flesta ämnena, det är lärarens kreativitet som sätter gränserna. För att få alla elever att åtminstone närma sig inre motivation i skolan överlag, krävs det individanpassningar som gynnar elevens motivation. Dessa individanpassningar kan se väldigt olika ut men jag är övertygad om att detta är något som påverkar den inre motivationen positivt.
Att motivera elever med yttre motivation kan ge snabba resultat eftersom eleverna gör uppgifter för att få den snabba tillfredsställelsen. Det är svårare att gynna elevernas inre motivation eftersom det handlar om elevernas drivkrafter, intressen och glädje i upp- gifterna (Firestone, 2014). Om en elev inte tycker att vissa ämnen är roliga eller att de är väldigt svåra, kan glädjen och drivkraften för ämnet försvinna. Om en elev däremot tycker att ett ämne är väldigt roligt och att eleven känner sig duktig i ämnet, finns det större chans att eleven drivs av inre motivation. Därför bör lärare hela tiden arbeta mot att få elever att känna glädje i ämnet biologi, och även alla andra ämnen.