De metoder som använts för studien har fungerat bra i det avseende att den data som kommit fram varit relevant för studiens syfte och för de frågeställningar som ställts. Den data som kom fram var tillräcklig för att möjliggöra en trovärdig analys. Som be- skrevs tidigare har kvalitativa studier i regel lägre reliabilitet än vad kvantitativa stu- dier har. Stukát (2011) beskriver att den huvudsakliga uppgiften i det kvalitativa syn- sättet är att ”tolka och förstå de resultat som framkommer, inte att generalisera, förklara och förutsäga” (s. 36). Det är svårt för en annan individ att utföra denna studie och få exakt samma resultat, vilket Stukát (2011) menar är vanligt vid kvalitativa undersök- ningar. Han menar också att det ofta låga antalet undersökningspersoner begränsar, eller gör det omöjligt att generalisera. Backman (2008) beskriver att ett kvalitativt syn- sätt riktar sig i större utsträckning mot individen för att ta reda på hur denne individ formar och tolkar sin verklighet. I detta fall är det de intervjuade eleverna. Vilket också är en anledning till att reliabiliteten kan ifrågasättas eftersom det finns visst tolknings- utrymme för moderatorn att göra.
Det finns goda möjligheter att få svar på de frågeställningar som ställts med hjälp av kvantitativa metoder. Standage et al. (2005) till exempel, som använts som stöd för denna undersökning vid skapandet av intervjufrågor, gjorde en kvantitativ studie med enkätfrågor och deras studie hade liknande frågeställning som denna. Reliabiliteten för studien hade troligen höjts om eleverna fått svara på enkätfrågor i ett strukturerat fråge- formulär eftersom en stor del av tolkningsutrymmet då försvinner. Eleverna hade då fått svara på en enkät efter både teoretiska och fysiska lektioner för att sedan jämföra dem. Den data som framkommer vid enkäter är vanligtvis enklare att sortera och pla- cera i olika kategorier eftersom det inte finns något tolkningsutrymme. Eleverna skulle
36
ha ett antal svarsalternativ att fylla i vilket gör att det inte finns utrymme för tolkning. Eftersom intervjufrågorna i denna studie är skapade med stöd av redan färdiga enkät- frågor, bör det underlätta att formulera enkätfrågor som hade passat för att svara på samma frågeställningar i en enkätstudie. Stukát (2011) beskriver att det finns en omed- veten styrning vid intervjuer, vilket också skulle försvinna vid en enkätundersökning. Den data som framkommer vid enkätundersökningar är lättare att bearbeta statistiskt. Stukát (2011) förklarar att eftersom enkätundersökningar kräver fler deltagande indivi- der så är det större möjligheter att generalisera resultatet. Han pekar också på svårig- heter med enkätundersökningar, till exempel att det kan bli oväntade bortfall och även att deltagarna kan uppfatta enkätfrågorna på olika sätt.
De semi-strukturerade gruppintervjuerna valdes som metod eftersom elevernas per- sonliga utsagor, tankar och åsikter var av intresse. Eleverna skulle få möjlighet att ut- veckla sina svar genom att diskutera med varandra. Denscombe (2000) menar att det finns en risk att ”kväva” individers svar vid gruppintervjuer, att det finns en eller flera individer som kan dominera samtalet. Detta var dock inget som märktes under inter- vjuerna utan samtliga elever hade åsikter och diskuterade med varandra, även om vissa så klart pratade lite mer än andra och några elever var bättre på att formulera sina tan- kar och åsikter. Denscombe (2000) menar också att om en individs åsikter går emot de andras, så kan den individen välja att vara tyst istället för att gå emot majoriteten. Detta är något som är svårt att veta om det hände vid några tillfällen under intervjuerna. Vad som dock hände var att eleverna vid några tillfällen hade olika åsikter och valde att uttrycka dessa, vilket kan tyda på att detta inte var ett problem under intervjuerna. Stukát (2011) menar att kvaliteten på intervjun kan bero på moderatorns färdigheter att leda en intervju. Detta sågs inte som ett problem under någon av intervjuerna för denna undersökning. Samtliga intervjuer upplevdes som avslappnade av moderatorn och ele- verna kunde i lugn och ro svara och diskutera om de frågor som ställdes.
Observationer valdes som metod för att undersöka om elever drevs av inre eller yttre motivation vid specifika undervisningstillfällen. Det visade sig att observationerna också kunde användas som stöd för intervjuerna i det avseende att de ibland stärkte den data som framkom från intervjuerna. Det finns också tolkningsutrymme vid obser- vationer. Därför skapades ett observationsschema (se bilaga 1) för att minska tolknings- utrymmet. Denscombe (2000) beskriver som nackdel gällande observationer att den som observerar har en tendens att se det som den är van vid att se. Om det är något som sticker ut vid observationen så tenderar detta att tolkas utifrån de tidigare erfaren- heter observatören har. Därför följdes observationsschemat som det var tänkt att göras. En punkt i observationsschemat var att se om det var skillnad på elevernas glädje, ny- fikenhet och engagemang under lektionerna. Detta är en punkt med stort tolkningsut- rymme men den tydliga skillnaden lektionerna emellan gör att det är svårt att misstolka. SDT som teoretiskt ramverk har fungerat bra för studien genom att underlätta olika delar i undersökningen. Utformningen av intervjufrågor underlättades eftersom de är skapade utifrån självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Sortering och analys av data underlättades eftersom data sorterades i två omgångar, även där med stöd av de tre komponenterna i SDT. Backman (2008) beskriver att strukturering av data kan under- lätta analysen, även om det är en grovsortering. Eftersom kompetens, självbestämmande
37
och tillhörighet lade grunden för intervjufrågor och även rubriker i resultat och diskuss- ion, skapas en röd tråd i arbetet som gör det lättare att följa och förstå. Det gjorde också analys och diskussionsarbetet enklare då det blev tydliga ramar att förhålla sig till. Vissa data från intervjuerna kan upplevas som passande i flera delar av SDT:s kompo- nenter. Om ett svar om tillförlitlighet också kunde passa in på till exempel självbestäm- mande så behölls svaret inom ramarna för tillförlitlighet, detta för att minska tolknings- utrymmet. Dock så finns det visst tolkningsutrymme av intervjuerna, vilket Denscombe (2000) menar gör att studiens reliabilitet kan ifrågasättas. Den noggranna sorteringen minskade den risken en aning och det var tydligt i vilken kategori elevernas svar skulle hamna i. Denscombe (2000) menar en annan individ ska kunna tolka och utföra under- sökningen på samma sätt och komma fram till samma slutsatser för att öka tillförlitlig- heten. Detta går inte att garantera för denna studie. För att höja chanserna för detta menar Denscombe (2000) det som viktigt att den som ska utföra studien tydligt förstår studiens teori, syfte och mål. Det ska också redogöras för hur undersökningen genom- förts och även framgå varför olika beslut gällande undersökningens olika delar har ta- gits. Svårigheten är inte att tolka den data som framkommer, svårigheten är att tolka den på exakt samma sätt. Detta är svårt att undvika eftersom alla individer är olika med olika bakgrunder och förutfattande meningar.
Det finns olika sätt att granska undersökningen validitet. Till exempel genom att jäm- föra studiens resultat med forskning inom samma område. Det finns exempel från denna studies resultat som har likheter med liknande forskning (Standage, et al., 2005). Detta är inte särskilt förvånande eftersom intervjufrågorna i denna studie är skapade utifrån Standage et al. (2005) enkätfrågor. God validitet innebär bland annat att de teo- retiska begreppen i undersökningen har ett samband med tidigare forskning (Ekengren & Hinnfors, 2006). De viktigaste begreppen för denna undersökning är SDT, inre moti- vation och yttre motivation. Det som denna studie bygger på är SDT, och utifrån SDT undersöks motivation. SDT är ett vanligt förekommande begrepp i tidigare forskning inom motivationsforskning och således det största skälet till att det valdes som teore- tiskt ramverk. Standage et al. (2005) menar till exempel att SDT har stärkt resultatets relevans för deras studie, som också är en motivationsstudie. SDT har fungerat på lik- nande sätt för denna studie i och med att resultaten på ett tydligt sätt visas tack vare de tre komponenterna kompetens, självbestämmande och tillhörighet. Att ha utgått från dessa komponenter har synliggjort vilka delar som eleverna upplever som viktiga i undervis- ningen, vilka delar som de aktuella lärarna visar brister i och vilka påföljder detta ger. Det har även visat att samtliga komponenter är viktiga för att ha möjlighet att tillfreds- ställa den inre motivationen. Det visar sig att eleverna vid de tillfällen som samtliga komponenter tillfredsställs visar tecken på inre motivation, framförallt vid de fysiska aktiviteterna. Det visades skillnad på vilken motivation som var mest drivande om te- oretiska och fysiska lektioner jämförs.