De frågeställningar som undersöktes i denna studie var: Hur påverkas elevers motivation av uppgifter som innehåller fysisk aktivitet i biologi med inriktning kropp och hälsa?
Det undersöktes också om elevernas inre och yttre motivation påverkas om fysisk akti- vitet används i undervisningen.
Vad som blir tydligt utifrån resultatet är att det är skillnad på vilken motivation ele- verna främst drivs av vid teoretiska och fysiska lektioner. Majoriteten av eleverna drivs
34
främst av yttre motivation under de teoretiska lektionerna medan majoriteten av ele- verna främst drivs av inre motivation vid de fysiska lektionerna. När eleverna drevs av inre motivation under de fysiska lektionerna påverkade det inte deras inre motivation under de teoretiska lektionerna på något tydligt sätt. Det finns dock exempel då några elever efter de fysiska lektionerna sade sig få mer energi att skriva i arbetsboken om de fick arbeta med kroppen, detta synliggjordes dock inte nämnvärt under de teoretiska lektionerna, vilket kan bero på att syftet med studien inte var att undersöka detta och att detta därför föll mellan raderna. De fysiska lektionerna påverkade framförallt moti- vationen positivt för den aktuella fysiska uppgiften som utfördes. Detta för att majori- teten av eleverna menar att de gjorde de fysiska uppgifterna frivilligt och för att det var roligt, vilket kan kopplas ihop med Hedegaard Heins (2012) beskrivningar om att inre motivation innebär att aktiviteten är tillfredställande i sig och att de som utför aktivite- ten gör detta för nöjes skull. Uppgifterna under de teoretiska lektionerna menar majo- riteten av eleverna att de främst utför för att de måste och för att läraren tilldelar dem dessa uppgifter. Vissa elever säger att de gör uppgifterna för att bli godkända. Detta är tecken på yttre motivation. Adamma et al. (2018) menar att yttre motivationen kan handla om förväntningar från till exempel en lärare eller förälder. I dessa fall tycks ele- verna vilja uppfylla lärarens förväntningar om att göra klart de uppgifter som de blir tilldelade och även att de blir godkända på dessa uppgifter.
Vad som framförallt framkom under observationerna var den tydliga ökningen av ele- vernas synbara glädje och engagemang under de fysiska lektionerna. Det är rimligt att det blir mer lågmäld stämning under teoretiska lektioner, men den skillnaden som var lektionerna emellan var tydlig. Det bekräftades också under intervjuerna då samtliga elever tyckte det var väldigt roligt att göra de fysiska uppgifterna, dels för att det var ett nytt inslag i undervisningen och delvis för att de tyckte det var roligt att hela klassen gjorde aktiviteterna tillsammans. Flera elever uttryckte också sitt missnöje under de te- oretiska lektionerna, främst för att de var tvungna att läsa och skriva i arbetsboken. Detta stärker att eleverna främst drevs av inre motivation vid de fysiska lektionerna. Det är tydligt att de tre komponenterna tillhörighet, kompetens och självbestämmande är viktiga för elevers motivation. Självbestämmande för att flera elever menar att de gynnar dem om de till exempel själva får välja var, eller med vem de vill arbeta med och att de således kan arbeta i par och hjälpa varandra med uppgifterna. Eleverna såg det som negativt att de ibland inte fick ställa frågor som de önskade. Detta på grund av att vissa elever störde så mycket så att lärarna straffade alla genom att inte få fråga över huvud taget, vilket påverkar självbestämmandet negativt. Eleverna hade också valet att arbeta effektivt för att sedan få belöning. Det kan dock diskuteras huruvida belöningen borde ha anpassats bättre efter varje elevs förutsättningar. Kompetensen är viktig eftersom samtliga elever tycker det känns bra att få beröm av lärarna. Majoriteten av eleverna anser också att ämnet biologi är svårt, vilket påverkar deras motivation negativt. Om eleverna känner sig duktiga på ämnet är det större chans att de blir mer motiverade till att fortsätta utvecklas inom ämnet. Tillhörigheten är viktig eftersom eleverna uppskattar att få stöttning av både elever och lärare. Eleverna tyckte det var roligt att arbeta till- sammans under de fysiska lektionerna vilket påverkar elevernas glädje för uppgiften positivt. Samtliga elever känner sig också respekterade av lärarna men menar samtidigt
35
att vissa elever stör under lektionstid, vilket de menar är respektlöst. Om samtliga kom- ponenter i SDT tillfredsställs gynnar det motivationen. Detta helt i linje med beskriv- ningar från tidigare forskning (Ryan & Deci, 2000; McCarthy, 2015). De svar som fram- kom under intervjuerna visar att elevernas trivsel och glädje gynnas om dessa kompo- nenter uppfylls, vilket således gynnar motivationen.
De slutsatser som framkommer från undersökningen är:
- Elevers motivation för den aktuella uppgiften påverkas positivt om fysiska ak- tiviteter används i undervisningen.
- Elever drivs främst av inre motivation vid fysiska uppgifter eftersom de gör aktiviteterna frivilligt, engagerat och med glädje.
- Elever gör framförallt uppgifter under teoretiska lektioner för att uppfylla lära- rens krav, vilket tyder på att de främst drivs av yttre motivation.
- Lärare bör eftersträva att lära sig hur varje elev kan motiveras (lärarkunskap) för att kunna handleda elever till en positiv utveckling.
- Om elever får olika val under lektioner gynnas motivationen.
- Elever som sällan får glänsa vid teoretiska uppgifter verkar gynnas mer av de fysiska lektionerna eftersom de då får känna stolthet.
- Elever som får lära sig på ett mer fritt sätt gynnar den inre motivationen.