Lärares förutsättningar

Enligt Skolinspektionen (2014) är det vanligt att lärare inte tycker att de har tillräckligt med stöd för att möta elever i svårigheter på rätt sätt. Det fanns områden våra intervjupersoner tog upp som problematiska. Flera lärare tyckte att det var en stor utmaning att bemöta elever med hyperaktivitet. Det framkom även att lärare saknade stöd i organisationen som hade med samverkan med hemmet och yttre aktörer att göra. Detta framstod som ett skolproblem som skulle kunna effektiviseras med en organisation som främjade samarbete. De lärare vi intervjuade sa att de kunde få stöd av kollegor när de utarbetade anpassningar om de hade behov av det. Däremot verkade det inte vara lika självklart att diskutera anpassningar och få stöd av speciallärare eller specialpedagog. Här ser vi ett stort problem på organisationsnivå om det är så att den specialpedagogiska kompetensen som speciallärare och specialpedagoger besitter inte kommer till nytta på grund av att det inte finns tid att diskutera anpassningar. Det kan även bero på en brist på speciallärare och specialpedagoger för det framkom i

intervjuerna att alla lärare inte hade tillgång till dessa yrkeskategorier på sin skola. Att det inte fanns tid att diskutera anpassningar med den personal som besitter en specialpedagogisk kompetens ser vi som ett problem. Ahlberg (2013) hänvisar till Skrtic (1995) som ifrågasätter specialpedagogikens effektivitet. Enligt Ahlberg behöver organisationen vara sådan att samarbete och problemlösning är det centrala inom det specialpedagogiska arbetet. I våra intervjuer framkom det att lärarna ofta arbetade själva med anpassningar som ska främja lärande hos elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD.

46 Prevalensen av diagnosen ADHD ökar både bland pojkar och flickor (Odenbring m fl., 2017; Rydell m fl., 2018; Te Meerman m fl., 2017). Oavsett orsak kan vi förstå att

Utbildningsdepartementet (2020) ser ett behov av kunskap. Kunskap som gör att skolan blir bättre på att möta elever i svårigheter.

5.3. Slutsatser och förslag till vidare forskning

Några viktiga slutsatser som denna studie visade på var att anledningen till att elever med diagnosen ADHD ofta presterar sämre i ämnet matematik beror på ouppmärksamhet snarare än matematiksvårigheter. Studien visade också att eleverna ofta får anpassningar som är kopplade till hyperaktivitet trots att den främsta orsaken till låga matematikprestationer handlar om ouppmärksamhet. Det finns således en risk att anpassningarna inte har fokus på matematikämnet.

I vår studie framkom att lärare inte prioriterade elever med diagnosen ADHD utan anpassade undervisningen efter elevernas behov. Det fanns följaktligen en ambition att ge alla elever förutsättningar att nå så långt som möjligt i ämnet. Studien visade därmed att en diagnos inte krävdes eller fungerade som garant för att få det stöd man har rätt till. Alla elever skulle få det stöd de hade behov av.

I denna studie framkom skilda uppfattningar huruvida eleverna behöver samarbeta eller inte i ämnet matematik. Inlärning sker i ett socialt sammanhang där scaffolding kan vara att en elev hjälper en annan elev i lärandeprocessen. Innebörden i scaffolding går förlorad om

matematikämnet enbart ses som ett individuellt arbete och inte innefattar samarbete elever emellan. Samarbete är en framgångsfaktor om eleverna ska nå sin fulla potential.

I föreliggande studie fördjupade vi oss inte i frågan om det finns skillnader i hur skolan bemötte elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD beroende på om det handlar om en pojke eller en flicka. I vår studie framkom det att flera intervjupersoner hade en känsla av att pojkar krävde mer tid i klassrummet. De tyckte exempelvis att det tog längre tid att fånga in, att forma, att få pojkar att följa regler. Dessutom trodde flera av våra

intervjupersoner att pojkarna fick fler anpassningar. Det vore intressant att undersöka om det finns en sådan könsrelaterad orättvisa mellan pojkar och flickor. Detta skulle man kunna undersöka med ett normkritiskt perspektiv och med större precision blottlägga hur de

47 eventuella orättvisorna mellan könen ser ut. För att lyfta dessa frågor på ett mer teoretiskt plan hade frågor om jämställdhet och likvärdig skola kunnat ställts.

Studien visade att det finns ett samband mellan motivationsbrist och svårigheter att engagera sig i en uppgift. En intressant frågeställning som vuxit fram hos oss under arbetets gång handlar därför om motivation. Det skulle vara intressant att veta hur lärare beskriver att de arbetar med motivation med elever som har koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD. Det är intressant eftersom tidigare forskning pekar på att brist på motivation har ett samband just med diagnosen ADHD. Det var många intervjupersoner som berättade att de hade lagt in rörelsepass på olika sätt i undervisningen. Vi har blivit nyfikna på om det finns ett samband mellan rörelse, motivation och koncentration. En frågeställning som behöver utredas är i så fall om rörelse ökar motivationen och därmed kan främja lärandet i matematik hos elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD.

48

6. Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Liber. Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i

matematik. Liber.

Breaux, R. P., Langberg, J. M., Bourchtein, E., Eadeh, H., Molitor, S. J., & Smith, Z. R. (2019). Brief homework intervention for adolescents with ADHD: Trajectories and predictors of response. School Psychology, 34(2), 201-211.

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

DuPaul, G. J., Volpe, R. J., Jitendra, A. K., Lutz, J. G., Lorah, K. S., & Gruber, R. (2004). Elementary school students with AD/HD: Predictors of academic achievement.

Journal of School Psychology, 42(4), 285-301.

Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Karlstads universitet.

Gillberg, C. (2018). Essence: om autism, ADHD och andra utvecklingsavvikelser. Natur & Kultur.

Gray, S. A., Chaban, P., Martinussen, R., Goldberg, R., Gotlieb, H., Kronitz, R., & Tannock, R. (2012). Effects of a computerized working memory training program on working memory, attention, and academics in adolescents with severe LD and comorbid ADHD: a randomized controlled trial. Journal of

Child Psychology and Psychiatry, 53(12), 1277-1284.

Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande – för

utbildningsvetenskap. Studentlitteratur.

Kercood, S., & Grskovic, J. A. (2010). Reducing the effects of auditory and visual distraction on the math performances of students with Attention Deficit

Hyperactivity Disorder. Australian Journal of Learning Difficulties, 15(1), 1-11.

Kercood, S., Zentall, S. S., Vinh, M., & Tom-Wright, K. (2012). Attentional cuing in math word problems for girls at-risk for ADHD and their peers in general education settings. Contemporary Educational Psychology, 37(2), 106-112.

Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lassinantti, K. (2014). Diagnosens dilemman: Identitet, anpassning och motstånd hos

kvinnor med ADHD (Doktorsavhandling, Acta Universitatis Upsaliensis).

49

Extended time accommodations and the mathematics performance of students with and without ADHD. Journal of Psychoeducational Assessment, 25(1), 17- 28.

Lindstrom, J. H., & Gregg, N. (2007). The Role of Extended Time on the SAT® for Students with Learning Disabilities and/or Attention‐Deficit/Hyperactivity

Disorder. Learning Disabilities Research & Practice, 22(2), 85-95. Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos – matematiksvårigheter ur ett

specialpedagogiskt perspektiv. Liber.

Modesto-Lowe, V., Chaplin, M., Soovajian, V., & Meyer, A. (2013). Are motivation deficits underestimated in patients with ADHD? A review of the literature.

Postgraduate medicine, 125(4), 47-52.

Northup, J., Gulley, V., Edwards, S., & Fountain, L. (2001). The effects of methylphenidate in the classroom: What dosage, for which children, for what problems?. School

Psychology Quarterly, 16(3), 303-323.

Odenbring, J. (2017). The many faces of attention deficit hyperactivity disorder: Unruly behaviour in secondary school and diagnostic solutions. Power and Education,

9(1), 51–64. https://doi.org/10.1177/1757743817693026

Pettersson, C. (2017). Specialpedagogiskt stöd – dilemman med genus-kodade diagnoser. I C. Pettersson, K. Wickman, & M. Takala (Red.), Genus och specialpedagogik–

praktiknära perspektiv (s. 17-41). Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Pritchard, A.E., Koriakin, T., Carey, L., Bellows, A., Jacobson, L., & Mahone, E.M. (2016). Academic testing accommondations for ADHD: Do they help? Learning

Disabilities, 21(2), 67-78. https://doi.org/10.18666/LDMJ-2016-V21-I2-7414 Re, A.M., Lovero, F., Cornoldi, C., & Passolunghi, M.C. (2016). Difficulties of children with

ADHD symptoms in solving mathematical problems when information must be updating. Research in Developmental Disabilities.

Rock, M. L. (2005). Use of strategic self-monitoring to enhance academic engagement, productivity, and accuracy of students with and without

exceptionalities. Journal of Positive Behavior Interventions, 7(1), 3-17. Rutherford, L. E., Dupaul, G. J., & Jitendra, A. K. (2008). Examining the relationship

between treatment outcomes for academic achievement and social skills in school‐age children with attention‐deficit hyperactivity disorder. Psychology in

the Schools, 45(2), 145-157.

50 attention deficit hyperactivity disorder phenotype become more common in children between 2004 and 2014? Trends over 10 years from a Swedish general population sample. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 59(8), 863- 871. https://doi.org/10.1111/jcpp.12882

SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2014). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD. Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-

statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2014/skolsituationen-for-elever-med- funktionsnedsattningen-adhd/

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet

2011: Reviderad 2019 (6 uppl.). Läroplan (Lgr11) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet - Skolverket

Smith, Z. R., Langberg, J. M., Cusick, C. N., Green, C. D., & Becker, S. P. (2020). Academic motivation deficits in adolescents with ADHD and associations with academic functioning. Journal of abnormal child psychology, 48(2), 237-249.

Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-10-42.pdf

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Stödmaterial matematiksvårigheter. Specialpedagogiska skolmyndigeten. https://www.spsm.se/stodmaterial- matematiksvarigheter/valkommen-till-stodmaterial-matematiksvarigheter/ Sonnby, K. (2014). Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder

and Depression: Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment.

Doktorsavhandling, Acta Universitatis Upsaliensis).

Stahr, B., Cushing, D., Lane, K., & Fox, J. (2006). Efficacy of a function-based intervention in decreasing off-task behavior exhibited by a student with ADHD. Journal of

Positive Behavior Interventions, 8(4), 201-211.

Te Meerman, S., Batstra, L., Grietens, H., & Frances, A. (2017). ADHD: a critical update for educational professionals. International journal of qualitative studies on health

and well-being, 12(1). https://doi.org/10.1080/17482631.2017.1298267

Utbildningsdepartementet. (2020). Ökad kompetens om neuropsykiatriska

svårigheter och sex och samlevnad i lärarutbildningarna. Promemoria.

Regeringskansliet https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/battre- sexualundervisning-for-unga/

51 Velasquez, A. (2012). AD/HD i skolans praktik: en studie om normativitet och motstånd i

en särskild undervisningsgrupp. (Doktorsavhandling, Acta Universitatis

Upsaliensis).

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Volkow, N. D., Wang, G. J., Newcorn, J. H., Kollins, S. H., Wigal, T. L., Telang, F., &

Swanson, J. M. (2011). Motivation deficit in ADHD is associated with dysfunction of the dopamine reward pathway. Molecular psychiatry, 16(11), 1147-1154.

Vygotskij, L., & Cole, M. (1978). Mind in society: the development of higher psychological

Processes. Harvard University Press.

Wood, D., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal

of child psychology and psychiatry, 17(2), 89-100.

Zentall, S.S. (2007). Math Performance of Students With ADHD: Cognitive and Behavioural Contributors and Interventions. I D.B. Berch, & M.M.M. Mazzocco (red.), Why is Math So Hard for Some Children? The Nature and

Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities (3 uppl., s. 219-

52

Bilaga 1 Diagnoskriterier för Attention deficit hyperactivity disorder

(ADHD) enligt DSM-5

Ouppmärksamhet Personen

a) är ofta ouppmärksam på̊ detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, yrkesliv eller andra aktiviteter

b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar c) verkar ofta inte lyssna på̊ direkt tilltal

d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på̊ trots eller på̊ att personen inte förstår instruktionerna)

e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter

f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (till exempel skolarbete eller läxor)

g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (till exempel leksaker, läxmaterial, pennor, böcker och verktyg)

h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli i) är ofta glömsk i det dagliga livet. Hyperaktivitet och impulsivitet Personen

a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still

b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på̊ sin plats under en längre stund

c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet) d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla

e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv” f) pratar ofta överdrivet mycket

g) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt h) har ofta svårt vänta på sin tur

i) avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar) Förutom de föregående kriterierna krävs även följande:

· Symtomen har funnits sedan sex månader tillbaka på ett sätt som avviker från den förväntade utvecklingsnivån.

· Symtomen har funnits före 12 års ålder.

· Symtomen kan ses i minst två miljöer (till exempel hem och fritid respektive förskola, skola eller arbetsliv).

· Det finns tydliga belägg för att symtomen påverkar eller försämrar kvaliteten i barnets eller den vuxnes sociala fungerande och prestationer i skola respektive arbetsliv.

53

Bilaga 2 Intervjuguide

Intervjuguide

Bakgrund Frågor om bakgrund, till exempel utbildning, vilken klass man undervisar i och hur många års erfarenhet man har.

Antal elever med koncentrationssvårigheter och/eller diagnos ADHD Diagnos och lärarens bedömning

Erfarenhet Hur märks elever med koncentrationssvårigheter och/eller diagnos ADHD i klassrummet?

Skillnad pojkar/flickor

Svårigheter Svårigheter i matematikämnet som du kopplar ihop med just koncentrationssvårigheter och/eller diagnos ADHD

Vad består svårigheten i?

Anpassningar Anpassningar i undervisningen

Vilken typ av anpassningar gör du i din undervisning? Hur får du anpassningarna att fungera?

Ser du någon skillnad i vilka anpassningar som fungerar för flickor resp pojkar?

Vilket stöd har du för att utforma anpassningar?

Behov Vilket stöd skulle du önska? Stöd som saknas?

Finns det behov hos eleverna som är svåra att tillgodose i en inkluderande klassrumsmiljö?

54

Bilaga 3 Missivbrev

Missivbrev

Hej Februari 2021

Vi heter Ulrika Bragd och Helen Karlsson och vi läser vår sista termin på

speciallärarprogrammet med inriktning matematikutveckling vid Mälardalens högskola i Västerås. Den sista terminen ägnar vi åt vårt självständiga arbete. Det är ett arbete som handlar om hur matematiklärare anpassar sin matematikundervisning med särskilt fokus på elever med koncentrationssvårigheter/ADHD.

Vi kommer att genomföra en intervjustudie med lärare i matematik som arbetar med elever i helklass (inkluderande klassrumsmiljöer). Intervjun beräknas ta ungefär 30-40 minuter. Med rådande läge med tanke på Coronapandemin kan det bli aktuellt med intervju via länk. Vi kommer att spela in och sedan transkribera intervjun. Intervjusvaren kommer endast att användas för denna studie.

Med hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer är deltagandet helt frivilligt och kan när som helst avbrytas. Allt material kommer att hanteras konfidentiellt och alla

informanter, skolor och kommuner avidentifieras.

Vi är mycket tacksamma om du tar dig tid och ställer upp på en intervju. Vid frågor kan du kontakta oss eller vår handledare Margareta Sandström.

Med vänliga hälsningar